Akademisk frihet backar i Europa

När Curie ringer upp Ylva Engström har hon just deltagit i en diskussion på Vetenskapsradion om vad som kommer att hända med akademin i Ungern efter att Viktor Orbán förlorade presidentvalet.

– Ungerska forskare och universitet hoppas på en positiv förändring, till exempel att få loss pengar från EU. Forskningen har påverkats negativt sedan Orbán gjorde om universiteten till stiftelser med en politiskt tillsatt ledning, samtidigt som Ungern inte längre har fått delta i stora EU-projekt, säger hon.

Förutom att vara professor i molekylärbiologi vid Stockholms universitet och ledamot i Kungliga vetenskapsakademin är Ylva Engström också styrelseledamot för All European Academies (ALLEA), som arbetar för att främja forskning och vetenskap i Europa.

När hon nyligen föreläste på Entreprenörskapsforum visade hon en karta över den akademiska friheten i Europas länder. Kartläggningen från European University Association (EUA) bygger på flera parametrar. Det handlar om lärosätenas självständighet gentemot staten och forskares möjligheter att välja inriktning och publicera sina resultat samt möjligheten att utforma utbildningen, utan hänsyn till politiska eller religiösa åsikter.

Politiker som vill styra lärosäten

Nämnas kan att Ungern var så långt från att uppfylla något av dessa kriterier att man inte ens finns med på listan.

– Det har varit en toppstyrd nedmontering av utbildning och forskning i Ungern, och man har även förbjudit vissa ämnen, till exempel genusvetenskap. Många forskare vid statliga institut och akademins forskningsinstitut blev arbetslösa när man drog in resurserna. Samtidigt ligger numera universitetslärares löner i botten. Förändringarna ledde gissningsvis till att forskning både av hög kvalitet och sådan som gick på sparlåga raderades ut, säger Ylva Engström.

Det har varit en toppstyrd nedmontering av utbildning och forskning i Ungern.

Ungern är dock inte ensamt om att ha politiker som vill styra universitet och högskolor. Inom EU har den akademiska friheten minskat i nästan alla länder de senaste åren. Det beror i mångt och mycket på att politiker vill styra och begränsa forskningsområden. Det sker inte endast i Ungern och Slovakien, utan även i länder som Österrike, Tyskland och Sverige.

Läs också i Curie: Forskarrollen har försvagats

Hoten mot den akademiska friheten i Sverige är bland annat politiska förväntningar på en snabb utdelning av forskningsmedel medan medel till fri forskning och resurser till grundforskning begränsas. Samtidigt leder det geopolitiska läget till minskad mobilitet och färre forskningsutbyten.

Akademisk frihet inte skyddad i svensk lag

Sveriges hamnar också relativt lågt både vad gäller ligger institutionell autonomi (plats 21) och ekonomisk autonomi (plats 23) enligt EUA. Till skillnad från till exempel Finland är inte den akademiska friheten i Sverige skyddad i lag och rent formellt är universitet och högskolor förvaltningsmyndigheter, vars uppgift är att utföra uppdragen från regering och riksdag.

– Politiker i Sverige har mer och mer börjat lägga sig i vad universiteten ska utbilda och forska om. Tidigare har det funnits en förståelse för att de ska hålla en armslängds avstånd till akademin, men nu verkar vissa inte veta – eller vilja veta – vad det innebär, säger Ylva Engström och fortsätter:

– Ett exempel är när regeringen gav universiteten i uppdrag att ta fram ett medborgarskapsprov. Stockholms och Göteborgs universitet var kritiska till uppdraget eftersom det är tveksamt om de här proven ligger inom universitetens grunduppdrag.

Politiker i Sverige har mer och mer börjat lägga sig i vad universiteten ska utbilda och forska om.

Enligt Linde Lindkvist, docent i mänskliga rättigheter vid Lunds universitet är just en stor svaghet med det svenska systemet att den akademiska friheten inte har tillräckligt brett och starkt skydd i grundlag och vanlig lag.

– Det är viktigt att man i goda tider investerar i att stärka skyddet för akademin, eftersom vi sett flera exempel i vår närhet på hur snabbt det kan monteras ner. I Sverige bygger mycket av universitetens autonomi på informella överenskommelser, därför ligger vi också ganska lågt i internationella jämförelser, säger han.

Avgörande för den fria åsiktsbildningen

Linde Lindkvist är även utredare vid Institutet för mänskliga rättigheter och projektledare för den senaste årsrapporten, som i år för första gången innehöll ett kapitel om akademisk frihet.

– Vi ville visa att akademisk frihet är något som angår hela samhället och inte enbart handlar om hur universiteten är organiserade. Vi ser att den är helt avgörande för den fria åsiktsbildningen och i förlängningen ett demokratiskt samhälle.

Vi ville visa att akademisk frihet är något som angår hela samhället ...

Han tillägger att Sverige också har anslutit sig till FN:s konventioner som slår fast att, förutom rätten till utbildning, är det också är en mänsklig rättighet att få ta del av vetenskapliga framsteg och deras tillämpningar.

Ett annat hot mot den akademiska friheten i Sverige, som lyfts fram både av Linde Lindkvist och Ylva Engström är kortsiktigheten, eller ryckigheten, vad gäller finansiering. I slutändan är det trots allt pengarna som styr vad det kommer att forskas om.

– Rent principiellt har vi ett bra system, där staten delar ut pengar genom Vetenskapsrådet och andra forskningsråd, som sedan bedömer projekten. Problemet är att pengar ofta beviljas till korta projekt samtidigt som det blir mindre och mindre pengar till fri forskning. Politiker detaljstyr mycket mer vilka områden det ska satsas på, i stället borde man lita på forskarsamhället och låta kvaliteten styra, säger Ylva Engström.

Enligt Universitetskanslersämbetets (UKÄ) undersökning från 2024 anser nästan hälften av de svenska forskarna och lärarna att den akademiska friheten är utmanad.

Balans mellan öppenhet och säkerhetstänk

Ylva Engström ser också en reell risk för att det nya geopolitiska läget används för att begränsa den akademiska friheten. Åtminstone om universitet och högskolor låter säkerhetstänket bli allenarådande inom all forskning och utbildning.

– Risken är att forskningen dör av syrebrist om man stryper det internationella utbytet. Vi ska inte vara naiva vad gäller utländsk påverkan, men det behövs en balans och att säkerhetsarbetet fokuseras på de forskningsområden som är mest utsatta. Om man ser risker överallt är faran dessutom att det ökar den administrativa bördan på ett orimligt sätt.

Risken är att forskningen dör av syrebrist om man stryper det internationella utbytet.

Att akademins frihet är en aktuell fråga märks också på att regeringen har tillsatt två nya utredningar. Det ena ska undersöka hur den akademiska friheten för enskilda forskare kan bli större. Den andra handlar om lärosätenas organisationsform och hur deras självständighet gentemot staten kan stärkas.

Läs också i Curie: Hur ska framtidens universitet styras?

Linde Lindkvist välkomnar båda utredningarna som ett sätt att stärka den akademiska friheten i Sverige på sikt.

– Men det är viktigt att reformer har brett politiskt stöd och förankras inom hela akademin. Det behövs stabilitet och förutsägbarhet när det handlar om några av våra äldsta institutioner som har en oerhört stor betydelse för demokratins hälsa och fortlevnad. Deras trovärdighet ligger i att de är oberoende och att kunskapen som tas fram inte styrs av andra intressen än saklighet och sanning, säger han.

Ylva Engström menar att det har skett ett uppvaknande inom akademin i Sverige, bland annat som en följd av att den akademiska friheten nu kraftigt begränsas i USA. De senaste tio åren har den institutionella autonomin minskat med 50 procent, vilket är ett av de mest dramatiska rasen som har registrerats, enligt Academic Freedom Index (AFI).

– Vi har kanske tagit den friheten för given. Vi har också glömt bort att berätta för allmänheten att det finns en stor medvetenhet i forskarsamhället om att det är en frihet under ansvar, eftersom vi är beroende av skattemedel. Fler forskare börjar nu inse att akademisk frihet, precis som demokrati, måste kämpas för hela tiden, säger hon.

Läs mer: Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.University Autonomy in Europe IV: The Scorecard 2023 (EUA) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.