Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor
Många migranter sitter på järnvägsspåret 

Vetenskapsrådets utlysning av medel för kommunikationsinsatser riktar sig till forskare som studerar migration, migranter och integration.

NYHET

Mer pengar att söka för att nå ut med forskningen

”Jag vill, men hinner inte!” hette en rapport 2019 om forskares syn på kommunikation. Nu ska en rad utlysningar inom forskningskommunikation försöka råda bot på problemet.

När närmare 4 000 forskare i Sverige våren 2019 fick svara på en enkät om kommunikation och öppen vetenskap var resultatet tydligt: det var inte viljan som saknades. Men forskarna hade svårt att hitta tid för att vända sig ut mot samhället.

Nu ska Vetenskapsrådet göra en utlysning av medel för forskningskommunikation, och man är varken först eller ensam på banan. Anna Maria Fleetwood, rådgivare externa relationer på myndigheten, ser en tydlig trend både i Sverige och utomlands.

– Tiderna förändras. När jag började arbeta med forskningskommunikation sågs det inte med så blida ögon att en forskare satt med i en morgonsoffa i tv. I dag får man credd för det, säger Anna Maria Fleetwood.

Dagens forskare vill verkligen informera och interagera, understryker hon. Det hänger samman med hela rörelsen mot öppen vetenskap, transparens och delaktighet, som ökar behovet av forskningskommunikation.

– Allt fler finansiärer vill svara upp mot det nu, säger Anna Maria Fleetwood.

Vetenskapsrådet gör en pilotutlysning

I höst gör Vetenskapsrådet en pilotutlysning inom ramen för det nationella forskningsprogrammet om migration och integration som myndigheten ansvarar för. Den är riktad till forskare som redan får finansiering för studier om migration, migranter och integration. Forskarna kommer att kunna söka från 100 000 kronor och uppåt, att användas under ett halvt till två år för kommunikationsaktiviteter. Syftet är att skapa utrymme för insatser som inte ryms inom den vanliga budgeten.

– Inom de stora nationella forskningsprogrammen finns redan från början ett uttalat krav att kommunicera, samhällsrelevansen måste tydligt komma fram. Men med bidraget vill vi höja ambitionsnivån ännu mer. Forskartillvaron är alltid en kamp om tid och pengar – har du medel så får du tiden, säger Anna Maria Fleetwood.

Hon hoppas få se helt nya sätt att kommunicera både forskningens resultat och processer. Allra helst ska projekten få genomslag hos beslutsfattare och allmänhet på ett sätt som ger verklig effekt på politik och beteenden.

Sven Stafström, generaldirektör för Vetenskapsrådet, konstaterar att den nya utlysningen innebär att myndigheten breddar sitt engagemang i forskningskommunikation.

– Tidigare har vi mer riktat oss mot professionella kommunikatörer, genom stöd till exempelvis tidningen Forskning & Framsteg och föreningen Vetenskap & Allmänhet. Det här var en pusselbit som fattades – att kunna gå in och stötta forskarna direkt med finansiering för att de själva ska kunna utveckla sitt sätt att kommunicera sina resultat, säger Sven Stafström.

Utöver det jobbar Vetenskapsrådet just nu med en kurs i forskningskommunikation för doktorander, berättar han.

– Där har vi tagit fram ett grundkoncept som testas i ett pilotprojekt på Örebro universitet.

Även Formas och Forte satsar på kommunikation

Formas, det statliga forskningsrådet för hållbar utveckling, har redan en återkommande utlysning i forskningskommunikation. Där kan inte bara lärosäten utan också forskningsinstitut, företag, kommuner och organisationer söka medel för att kommunicera och popularisera forskning om hållbar utveckling. Projektgrupperna ska inkludera både forskare och kommunikatörer.

Forte, forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd, öppnar nu i juni en utlysning i pilotform som fokuserar på nyttiggörande av forskningen. De sökande måste ha fått anslag inom någon av ett tiotal tidigare utlysningar som alla är i slutskedet eller nyss avslutade. Målet är ettåriga insatser som ökar genomslaget för de ursprungliga projekten.

Enligt Andreas Nilsson, som är kommunikatör på Forte och arbetar med utlysningen, kan finansieringen gå till såväl evenemang och aktiviteter, som till att ta in extern kompetens i projektet. Det kan exempelvis handla om någon som kan förtydliga vilka behov i samhället som forskningen ska möta.

– Vi vill ha ett brett anslag för att forskarna själva ska få bedöma vilken som är bästa vägen att nå den nytta de hoppas på, säger Andreas Nilsson.

Riksbankens Jubileumsfond bygger nytt efter pilotprojekt

Samtidigt håller Riksbankens Jubileumsfond (RJ) på att utforma en ny kommunikationsutlysning, delvis byggd på erfarenheter från ett pilotprojekt före pandemin. Fondens kansli hade räknat med mellan 30 och 50 ansökningar, men felbedömde intresset.

– Vi fick tillsätta en särskild beredningsgrupp. Det kom in över hundra ansökningar, det var ett otroligt tryck, säger Jenny Björkman, samverkansdirektör på Riksbankens Jubileumsfond.

Utlysningen riktade sig till både forskare och andra som ville kommunicera vetenskap, men det var i stort sett bara forskare som sökte. Fondens egen utvärdering efteråt visade att behovet varit stort, att forskarna var skickliga på att få mycket gjort med begränsade medel och att många bra insatser blev genomförda.

Samtidigt fanns en del utmaningar. Trots att utlysningen tydligt krävde att mottagarna av bidragen utvärderade det de gjort, så var utvärderingarna ofta rudimentära. De sa inte så mycket om huruvida publiken faktiskt förstått och tagit till sig det som förmedlades.

– För den som har som yrke att producera utställningar eller på andra sätt riktar sig till en publik så ligger det i den professionella identiteten att fundera över publiken och vad som når dem. Forskarens arbete handlar snarare om att ställa frågor. Det handlar alltså om grupper som har – och bör ha – olika fokus, säger Jenny Björkman.

Lärosäten behöver stötta pressade forskare

Nu har Riksbankens Jubileumsfond fattat beslut om en ny finansieringsform. Alla som får projektmedel från RJ under 2022 kan ansöka om en kompletterande ”samverkanspeng” för att bekosta driften av en mindre kommunikationssatsning. Med detta vill RJ signalera att forskarna faktiskt kan avsätta tid och lönemedel för samverkan inom projektets ramar.

– Vi funderar nu på en framtida satsning där vi vill samarbeta med olika typer av publika verksamheter för att sprida kunskap om vår forskning. Vi tror att till exempel museer, filmproducenter och poddare tack vare sin kunskap om publiken kan sprida kunskap och insikter på ett mer genomgripande sätt. Det är viktigt, tror vi, att låta olika professionella grupper göra det de är bäst på, och också att värna forskares tid, säger Jenny Björkman.

En utmaning som både hon och Anna Maria Fleetwood ser är att ansökningsprocessen måste vara enkel för att många ska orka ta sig över tröskeln.

Ett mer grundläggande problem är att forskare som gör sig synliga i media och i det offentliga samtalet allt oftare utsätts för påhopp och trakasserier.

– Det har tyvärr blivit en del av vardagen för många forskare. Och det handlar inte så mycket om ämne längre. Förr var det vissa områden som hamnade i skottlinjen men nu räcker det med att vara forskare, säger Anna Maria Fleetwood.

Samtidigt konstaterar hon att den utvecklingen har lett till mer utvecklad kunskap om hur man för ett bra offentligt samtal, och hur man hanterar kontroverser och desinformation. Allt fler universitet avsätter resurser för att stötta sina forskare i det.

– För tio år sedan var man som forskare lite ensam om man råkade ut för något, men i dag vet de flesta vart de ska vända sig om de får problem. Det är jätteviktigt. Vi får ju inte ha ett forskarsamhälle som tystnar för att det blåser så hårt.

Förhandsinformation om Vetenskapsrådets bidrag till forskares kommunikation inom migration och integration Länk till annan webbplats.

Fortes utlysning om nyttiggörande av forskning Länk till annan webbplats.

Relaterat innehåll

Nyhet 10 januari 2024

Carina Järvenhag

Akademin måste arbeta med forskning på ett både praktiskt och teoretiskt plan. Det menar Helena Hansson som forskar och undervisar om deltagande design vid Göteborgs universitet. D...

Krönika 18 december 2023

När forskare möter journalister handlar mycket om att förstå den andres arbetsvillkor. Bengt Johansson skriver om skillnaderna mellan forskningen och journalistiken.

Krönika 24 oktober 2023

Undvik förrädiska förkortningar, skapa en emotionell budget och se till att mötas i ögonhöjd. Anna Sarkadi skriver om brukarmedverkan och vad som krävs när kollegorna i projektet i...