Forskargruppen skulle ha träffats i Kyjiv nu i vår för att starta arbetet med den svensk-ukrainska ordboken. Den ryska invasionen 24 februari gjorde det omöjligt och de två ukrainska forskarna tvingades båda fly.

Rysk invasion försenar svensk-ukrainsk ordbok

2022-03-21

Ukraina och Sverige har band långt tillbaka i historien. Men någon svensk-ukrainsk ordbok har aldrig funnits. I vår skulle arbetet med att skapa en sådan starta. Den ryska invasionen kom dock emellan och de två ukrainska forskarna som ingår i projektet tvingades fly. Initiativtagaren Thomas Rosén hoppas att projektet ändå kan komma igång så småningom.

Studier i ukrainska språket har inte prioriterats särskilt högt i Sverige. Det har funnits kurser vid Uppsalas och Stockholms universitet men de har lagts ner. Från och med 2018 kan man dock studera ukrainska igen, nu vid Göteborgs universitet.

– Behovet och intresset finns. Varför ska man inte kunna läsa ukrainska i Sverige? Ett land som har 44 miljoner invånare och som gränsar till EU. Det vore orättvist om det inte skulle gå, säger Thomas Rosén som är universitetslektor i slaviska språk vid Göteborgs universitet och den som initierat undervisning i ukrainska.

Saknade en svensk-ukrainsk ordbok

Han forskar om slavisk kultur, språk och historia och undervisar förutom i ryska och ukrainska, även i språken på Balkan. När kurserna i ukrainska startat insåg han att det inte finns någon riktig svensk-ukrainsk ordbok.

– Jag tror det beror på att ukrainska inte har studerats i Sverige, eftersom vi länge haft en russocentrisk bild av denna del av världen. Det finns fler språk som vi inte har studerat i någon större utsträckning, exempelvis belarusiska.

Då föddes idén om att skapa en ordbok och Thomas Rosén pratade med sina kontakter i Ukraina – Göteborgs universitet har ett bilateralt avtal med Taras-Sjevtjenko-universitetet i Kyjiv (ukrainsk stavning av Kiev) om utbyte av studenter.

Svenska institutet beviljade i höstas medel för Ukrainian-Swedish-Georgian Online Dictionary Project. Där samarbetar Thomas Rosén med de ukrainska forskarna Oleksandr Stasiuk vid Kyjivs universitet och Alla Bidniuk vid universitetet i Lutsk, som båda är docenter i nordiska språk och svensktalande, samt den georgiska slavisten Sophio Chkhartashvili vid Statliga universitetet i Tblisi.

Invasionen stoppade projektstarten

Forskargruppen skulle ha träffats i Kyjiv i vår för att starta arbetet med ordboken. Men den ryska invasionen 24 februari gjorde det omöjligt, de två ukrainska forskarna tvingades båda fly. Den ene ska enligt Thomas Rosén vistas på okänd ort i Ukraina medan den andra nyss har kommit till Sverige via Polen.

Tanken med projektet är att först bygga en svensk-ukrainsk/ukrainsk-svensk ordbok och därefter en svensk-georgisk och ukrainsk-georgisk, något som inte heller har funnits tidigare.

– Georgiens situation påminner mycket om Ukrainas, de gränsar också till Ryssland och ryssarna lägger sig i deras politik och har skapat utbrytarregimer i de två provinserna Sydossetien och Abchazien.

Ordboken kommer att vara nätbaserad för att nå ut till så många som möjligt, en tryckt bok hade blivit för dyr. Målet är att den ska innehålla 10 000 ord, vilket inkluderar de vanligaste vardagsorden.

Började studera språket av en slump

Det var något av en slump att Thomas Rosén började studera ukrainska. Han hade läst ryska på Försvarets tolkskola och blev så småningom doktorand vid slaviska institutionen vid Uppsala universitet där den kände slavisten Sven Gustavsson var professor.

Professorn, som månade lite extra om små språk, ville skicka iväg sin doktorand till Slovenien för att studera slovenska men precis då bröt Balkankriget ut. ”Du får åka till Ukraina istället”, sa han.

Thomas Rosén kom därför att tillbringa ett par somrar i Kyjiv åren efter självständigheten. Där anordnades gedigna sommarkurser i ukrainskt språk och kultur. Man ville satsa på detta trots att landet då var fattigt och folk knappt hade mat för dagen. Han har sedan dess återvänt många gånger.

– Ukraina är ett fantastiskt turistland, det finns jättemycket att se, allt från grekiska ruiner till skidbackar och vackra slott.

Ukrainska skulle kallas lillryska

Han konstaterar att det ukrainska språket haft det motigt, ryskan har dominerat. Före ryska revolutionen 1917 var Ukraina uppdelat och den västra delen ingick i Österrike-Ungern där det ukrainska språket fick utvecklas relativt fritt.

Men i den östra delen som var en del av Tsarryssland var det från 1876 förbjudet att använda ordet ukrainska, språket skulle kallas ”lillryska”.

– När Sovjetunionen bildades var tanken att de olika republikernas språk skulle få blomma, man öppnade ukrainska skolor och teatrar och tryckte böcker på ukrainska. Men under Stalin vreds tumskruvarna åt och även andra världskriget var ödeläggande för Ukraina. Russifieringen fortsatte fram till självständigheten 1991.

Värnat det egna språket

Sedan dess har Ukrainas vetenskapsakademi, författarförbund och myndigheter arbetat för att värna och utveckla det egna språket, bland annat genom språklagstiftning och utgivning av ordböcker och skrivregler.

– Språket och litteraturen är enormt viktig för ukrainarnas självbild. Det är en källa till stolthet och en bas för identiteten.

Det finns ingen aktuell statistik men Thomas Rosén uppskattar att drygt 70 procent av invånarna har ukrainska som förstaspråk medan de flesta andra har ryska som modersmål. Ukrainska, ryska och belarusiska, de tre östslaviska språken, påminner mycket om varann grammatiskt. Ukrainskan har även likheter med polska vad gäller ordförrådet.

– Jag brukar jämföra relationen mellan ryska och ukrainska, med den mellan svenska och danska.

Positiv bild av Sverige

Thomas Rosén konstaterar att många av de ukrainare han mött genom åren har en positiv bild av Sverige. Det har delvis historiska rötter, ända ifrån 1000-talet då Olof Skötkonungs dotter Ingegerd gifte sig med Jaroslav av Novgorod och blev storfurstinna av Kyjiv.

Hon blev senare nunna under namnet Anna, helgonförklarades och firas än idag den 10 februari inom den ortodoxa kyrkan.

Sverige hade även under Karls XII:s tid en kort allians med den ukrainske kosackhövdingen Ivan Mazepa. Men efter nederlaget vid Poltava 1709 inleddes koloniseringen av Ukraina från rysk sida.

Dessutom har Sverige band med Gammalsvenskby, en liten by nära Cherson i sydöstra Ukraina dit en grupp estlandssvenskar tvångsförflyttades 1782. Där bor fortfarande svensktalande invånare som har kontakt med en stödförening på Gotland.

Söker den egna identiteten

–  Historien är väldigt levande i Ukraina. När ett land frigör sig söker man efter den egna identiteten. Vilka är vi och vilka avtryck har vi lämnat i världen genom vår historia?

Thomas Rosén arbetar nu tillsammans med sin institution för att den forskare som kommit till Sverige ska få stöd av organisationen Scholars at Risk. Det skulle kanske göra det möjligt att ändå starta projektet, men allt är ännu oklart. Mycket arbete går att göra via nätet, även om forskarna inte kan träffas fysiskt.

– Arbetet ska komma igång – om jag så ska göra det själv! Ett alternativ är om vi kan byta spår och börja med den svensk-georgiska delen.

Text: Helena Östlund
Foto: Eugene / Unsplash

3 kommentarer

Tack för din kommentar. Den kan komma att modereras innan den publiceras.

  • Daniel

    Hej! Har försökt reda i skillnaderna mellan ryska och ukrainska. Det jag kommer fram till är att både ryssar och ukrainare kan läsa varandras språk utan förkunskap, till stor del. I talat språk verkar förståelsen bero på dialektala skillnader. Vissa dialekter förstår varandra bättre än andra i talat språk. Tycks vara mer lika varandra än svenska och danska. Stämmer det?

    2022.03.23

  • Elvira

    Hej! Det ukrainska språket är mycket närmare polska än ryska. Det enda vi har gemensamt med ryska är alfabetet – det kyrilliska alfabetet. Men även där finns det skillnader. Det ukrainska språket har sin egen melodi, uttal och speglar en annan kultur.
    Ukrainare har lätt att förstå ryska, eftersom det språket är ett arv från Sovjetunionen. Ryssar som är uppvuxna i Ryssland förstår å andra sidan inte det ukrainska språket särskilt bra.
    Kyrilliska alfabetet används i Ukraina, Bulgarien, Ryssland, Vitryssland och några andra länder. Alla som använder det alfabetet kan läsa varandras språk, men hur väl man förstår det man läser varierar väldigt mycket.

    2022.03.24

  • Veronika

    Hej!
    Det finns en missuppfattning om att ryska och ukrainska ligger väldigt nära varandra. Många ryssar, i likhet med Thomas Rosén i artikeln, jämför skillnaden med den som råder mellan svenska och danska, även norska ibland, fastän de i praktiken nästan aldrig har hört äkta ukrainska. Före Sovjetunionens fall kunde dessutom en aningen förryskad variant av ukrainskan talas för att anpassa sig till den allenarådande ryskan i landet. Jag var tidigare av samma uppfattning tills en ukrainsk bekant förvånat sade att man bör kunna alla fyra språken för att kunna säga något om skillnaderna. När jag på egen hand började undersöka saken, slogs jag av hur olika språken är. Jag skulle säga att den ordmässiga skillnaden är betydligt större än den mellan svenska och danska.
    Det finns en relativt pålitlig karta som anger skillnader mellan vokabulären i olika språk (som befäster mina egna intuitiva uppfattningar baserade på färdigheter i ett antal europeiska språk):
    https://alternativetransport.files.wordpress.com/2015/05/lexical-distance-among-the-languages-of-europe-2-1-mid-size.png
    Där ser man att ukrainskan ligger närmare polskan än ukrainskan. Den lexikala (ej grammatiska) skillnaden mellan ryska och ukrainska motsvarar snarare den mellan danska och tyska.
    Det hjälper föga att grammatiken är nästan likadan och, säg, verben böjs på samma sätt, om man inte förstår ett verbs betydelse. För en rysktalande är exempelvis de ukrainska namnen på årets tolv månader fullständigt obegripliga.

    2022.03.25

Ta del av information om behandlingen av dina personuppgifter