Lönsam satsning på tvärvetenskap

Att skapa en miljö där forskare från alla discipliner kan samarbeta. Det var tanken bakom Pufendorf Institute for Advanced Studies som startade 2008 som ett forskningsinstitut inom Lunds universitet.

Institutet skiljer sig från många andra tvärvetenskapliga institut på så sätt att det är de forskargrupper som söker sig dit som bestämmer vilka ämnen de vill studera, berättar Ann-Katrin Bäcklund som var föreståndare fram till årsskiftet.

– Vi utlyser inte ämnesområden eller tematik, vi lyssnar på vad forskarna på vårt universitet anser vara framtidsfrågor, säger hon.

Dessutom är institutet främst till för forskare vid Lunds universitet. Andra som kan ta sig hit en dag i veckan kan dock få vara med.

– Men det är en fysisk mötesplats, så man måste finnas i närheten, säger Ann-Katrin Bäcklund.

Söker för en idé

Forskare ansöker till institutet i grupp med en kort presentation av sin idé. Den måste inte vara helt mogen, men ska vara begriplig.

Grupperna väljs sedan ut efter i huvudsak två kriterier. Deras frågeställning ska vara nyskapande och gruppen ska ha den tvärvetenskapliga sammansättning som behövs för att besvara den. Målet är att arbetet ska leda till fortsatt forskning inom Lunds universitet.

De forskargrupper som antas får 20 procent av sin tid betald av institutet under åtta månader.

– I praktiken sitter man där en dag i veckan under ett år. Det gör att man kan jobba fokuserat, säger Jessica Abbott som är universitetslektor i evolutionär biologi och en av forskarna som vistats vid Pufendorfinstitutet.

Ny definition av liv

Under sin tid vid institutet deltog hon i ett projekt om nya livsformer och artificiell intelligens.

– Några av oss jobbade med en ny definition av liv. Det finns en mångfald av organismer som alla kanske inte uppfyller alla kriterier för liv som vi ställer idag. Frågeställningen ligger långt ifrån min vanliga forskning. Men min kompetens som evolutionsbiolog är värdefull.

I hennes grupp ingick tolv forskare från de naturvetenskapliga, humanistiska, samhällsvetenskapliga, juridiska och medicinska fakulteterna.

– Vår frågeställning var stor och fluffig. Vi visste inte vad vi ville åstadkomma och fick börja med att diskutera vilka problem och intressanta infallsvinklar inom ramen för vår idé som vore intressanta att undersöka.

Gruppen är viktigast

Institutet är inrymt i en pampig tvåvåningsbyggnad i tegel på universitetsområdet. Huset byggdes 1886 för att bli fysikinstitution. Senare flyttade institutionen för antikens kultur- och samhällsliv in, tillsammans med antikmuseet. Några av museets gipsavgjutningar av antika statyer har blivit kvar i huset.

– Miljön är vacker och forskningsmiljön trevlig och välkomnande. Institutet kunde fixa fram allt som vi behövde. Vi fick medel för att bjuda in talare och gästforskare. Men det viktigaste är gruppen och att man kan komma överens och diskutera. Vi hade en väldigt bra grupp, säger Jessica Abbott.

Det finns inget labb. Forskarna pratar, läser texter och lyssnar på föreläsare. Men den stora skillnaden mot den vanliga akademiska miljön var att kollegerna inte hade samma disciplinära kunskaper och bakgrunder, tycker Jessica Abbott.

Det var också det hon tycker var det stora utbytet av året på institutet.

– Arbetet har inte lyft min publikationslista än, fast vi har ett par publikationer på gång. Men det har varit värdefullt ur många andra aspekter. Jag fick en massa kontakter från hela universitetet eftersom vår grupp var så bred. Och jag har lärt mig hur man kan problematisera på olika sätt utifrån olika utgångspunkter och har nu mer förståelse för att det kan finnas olika lösningar.

”Grogrund för samarbeten i Lund”

Gruppens arbete resulterade i antologin LIV Utomjordiskt, syntetiskt, artificiell – som handlar om frågeställningar kring olika livsformer. Det har också lett till nya projekt inom olika områden. Några forskare har sökt medel från Europeiska forskningsrådet för ett projekt med inriktning mot rymden.

Jessica Abbott själv har tillbringat den senaste hösten på ett annat forskningsinstitut, Swedish collegium för advanced studies, i Uppsala. Där söker forskare från olika discipliner individuellt till givna teman. De flesta kommer utifrån. Förhoppningen är att tvärvetenskapliga samarbeten ska uppstå spontant, till skillnad från Pufendorfinstitutet där samarbetena är en grundbult.

– Pufendorfinstitutet är grogrund för nya samarbeten i Lund. Men båda sätten behövs. Jag har efter vistelsen i Uppsala börjat samarbete med en forskare i juridik i ett projekt. Det handlar om hur ett ekosystem, eller delar av ett ekosystem, till exempel en flod, skulle kunna få skydd i juridisk bemärkelse, berättar Jessica Abbott.

Tillfällig nedgång

Ett normalår söker mellan tio och 20 grupper till Pufendorfinstitutet. Fyra till fem blir antagna. Det betyder att närmare 2 000 av forskarna vid Lunds universitet någon gång varit med bakom en ansökan till institutet. Under pandemin blev dock ansökningarna färre.

– Då var vi nervösa. Det kunde vara ett tecken på att idén är överspelad och inte längre hade bärkraft, men nu vet vi att det inte var det. I år har vi fått en normalskörd av ansökningar, säger Ann-Katrin Bäcklund.

Nu i februari startar projekt som handlar om hur miljömässig hållbarhet kan införlivas i befintliga ekonomiska beslutsprocesser, hur syntetisk biologi kan bidra med hållbara lösningar och om att utveckla nya beslutsmetoder som minskar risken för att fördomar spelar in vid beslut.

Dragit in mycket medel

Och så snart pandemin är helt över ska institutet börja utveckla gästforskarprogrammet. Avsikten är att gästforskarna ska bli fler.

Enligt Ann-Katrin Bäcklund har satsningen lönat sig för universitetet. En utvärdering har visat att forskare efter att de varit på institutet dragit in mycket medel som tydligt kan knytas till det tema de har arbetat med.

– Vi hyser ingen tvekan om att detta har bidragit till stora externa forskningsmedel. Modellen har stått sig i mer än tio år, säger Ann-Katrin Bäcklund.

Antologi: LIV. Utomjordiskt, Artificiellt och Syntetiskt Länk till annan webbplats.

Läs också i Curie:
Sommaruniversitet bjuder in till vetenskapliga samtal (Curie)
Lunchen bygger broar mellan forskningsfält och kulturer (Curie)