Jesper Martinsson utsågs 2021 till en av årets innovatörer i forskarkategorin vid Luleå tekniska universitet.
Doktor - och sen då?

Han lämnar akademin för gruvan

2022-02-14

LTU-forskaren Jesper Martinsson har tagit fram ett verktyg som kan lokalisera jordskalv i gruvor. Nu lämnar han akademin och tar med forskningsresultaten in i det egna företaget. Tillsammans med sin doktorand ska han bidra till säkrare gruvdrift.

När man borrar och spränger i berg ökar risken för skalv. Därför övervakar gruvbolagen olika reaktioner i berget så att man kan utrymma drabbade områden. I dagsläget sker övervakningen manuellt. Det är människor som tolkar mätresultaten, men det kan Jesper Martinssons forskning komma att förändra.

Efter tolv år har han fått fram algoritmer som gör att avläsningen av mätningarna kan ske automatiskt med hjälp av datorer.

− Algoritmerna har visat sig fungera riktigt, riktigt bra, säger han.

Uppvuxen i Malmfälten

Jesper Martinsson växte upp i Malmfälten, i Gällivare närmare bestämt, och det tror han har bidragit till att hans forskning ofta har varit inriktad mot just gruvdrift. Som forskare har han främst ägnat sig åt tillämpad matematik.

− Jag har alltid tyckt om att försöka hitta lösningar på olika problem.

Han berättar att han redan som barn gillade att uppfinna saker. Jesper Martinsson  testade att bygga olika uppfinningar med lego eller träslöjd. Innan han påbörjade sina doktorandstudier läste han till civilingenjör inom datateknik. Under studietiden sommarjobbade han som banarbetare åt LKAB, eller dotterbolaget MTAB. Han lastade malm i malmvagnar.

Sin forskarkarriär började han som doktorand vid Luleå universitet år 2004. Efter doktorsexamen sökte Jesper Martinsson sig tillbaka till LKAB där han började forska om beräkningar av skalv i gruvmiljö. Han jobbade till exempel med att utveckla prognosmodeller för vibrationer i samhället skapade av gruvinducerade jordbävningar. Så småningom återvände han till LTU, där hans forskning har fokuserat på att ta fram algoritmer för automatisk avläsning vid seismiska mätningar i gruvor.

Det var egentligen först när Jesper Martinsson började jobba med doktoranden Wille Törnman som idén tog form. Wille Törnman kunde programmera och tillsammans började de utveckla en mjukvara baserad på sina algoritmer. De tror att produkten, som de kallar Bemis, kan få stora positiva effekter inom gruvdriften.

Ger säkrare mätningar

Eftersom datorer kan tolka en större mängd information än vad människor kan så innebär det nya verktyget att man kan göra en mer exakt lokalisering av ett skalv.

− Det är viktigt för att man ska kunna åka ut och inspektera eventuella skador, säger Jesper Martinsson.

Han berättar att de automatiska avläsningarna i värsta fall hamnar omkring 10-15 meter fel medan de manuella avläsningarna riskerar att fela på uppåt 50 meter.

− Då kan du hamna i helt fel gruvgång.

Samtidigt som de automatiska avläsningarna blir mer exakta går de också betydligt snabbare att göra. Det tar i regel omkring 40 minuter att läsa av mätningarna manuellt, men datorn gör jobbet på en minut.

− Där finns en viktig säkerhetsaspekt. Om något händer i gruvan eller om något är på väg att hända så ser vi det direkt, nästan i realtid.

Inget hemlighetsmakeri

Jesper Martinsson tycker inte att de har stött på några stora hinder sedan de bestämde sig för att driva företag utifrån sina forskningsresultat. Däremot ser han att det kan uppstå motsättningar mellan rollen som forskare och rollen som innovatör om man hamnar i ett läge där man inte vill avslöja sina resultat.

Som forskare vid ett universitet är öppenheten kring forskningsresultaten en självklarhet, men om han hade utvecklat det nya verktyget på ett företag istället hade det varit mer hemlighetsmakeri, tror han.

Själv har Jesper Martinsson aldrig ställts inför en situation där han känt att han borde vänta med att publicera sina resultat, till exempel för att kunna söka patent. Det kanske beror på att det först är på senare år som det varit aktuellt för honom att starta ett företag utifrån forskningen, resonerar han.

Han tror dessutom att öppenheten kan ha varit en fördel.

− Eftersom de matematiska grundprinciperna är publicerade och vetenskapligt granskade kan man se att det inte är något hokus pokus vi säljer. Det ger en trygghet för våra kunder.

Knepigt med rättigheterna

Det svåraste med att starta företaget tycker han var att reda ut hur det fungerar mer rättigheterna. Det är inte alltid solklart vem som äger rättigheterna till en produkt som är resultatet av många års forskning.

− Vi har fått fråga medförfattare och finansiärer om det är okej att vi säljer detta som en mjukvara. Det var svårt med juridiken, men vi har fått jättebra hjälp från universitetet.

Vid LTU finns affärsutvecklingsbolaget LTU Business, som stöttar forskare som vill driva företag.

− Utan dem tror jag inte att vi hade orkat ta steget vidare och starta företaget, säger Jesper Martinsson.

Siktar internationellt

Under utvecklingen av Bemis har LKAB varit en viktig samarbetspartner. Gruvbolaget har bidragit med finansiering och är också det nystartade företagets första kund.

Han hoppas att kunderna snart blir fler och att de ska nå ut internationellt.

− Min förhoppning är att fler gruvor ska tycka att vår produkt är intressant. De största seismiska problemen finns i andra delar av världen som Sydamerika, Nordamerika och Australien.

Jesper Martinsson slutade vid LTU i samband med årsskiftet.

− Det var ett svårt beslut att lämna akademin, men det gick inte att sköta företaget vid sidan av längre. Jag har redan varit tjänstledig från universitetet i flera omgångar.

Det han kommer att sakna mest från akademin är undervisningen. Forskningen fortsätter han förmodligen med inom företaget.

− Jag tror att vi kommer fortsätta utveckla vår produkt på olika sätt. Just nu får vi nog ägna några år åt att sprida den till fler gruvor men en förhoppning på sikt är att vi ska fortsätta att forska och ta fram ny kunskap. Vi hoppas till exempel att vi, med hjälp av produkten, ska kunna öka förståelsen för hur gruvdrift orsakar aktivitet i bergen. Sådan kunskap skulle kunna användas till att hitta en bra produktionstakt i gruvorna och påverka hur vi designar gruvor i framtiden, säger Jesper Martinsson.

Text: Charlie Olofsson
Foto: Luleå tekniska universitet

Ta del av information om behandlingen av dina personuppgifter