Ambitionen är att öka antalet forskare i databasen AcademiaNet med 750 nya profiler år 2022.

Databas samlar kvinnliga toppforskare

2022-02-09

AcademiaNet arbetar för att öka andelen kvinnor på ledande positioner inom forskarvärlden. Databasen innehåller över 3 200 välmeriterade forskare som har nominerats av europeiska forskningsfinansiärer och akademiska institutioner, däribland Vetenskapsrådet.

AcademiaNet startade i Tyskland 2010 av Robert Bosch Stiftung och förlaget ”Spektrum der Wissenschaft”. Syftet var att synliggöra kvinnliga forskare och öka andelen kvinnor i expertpaneler, beredningsgrupper och styrelser.

Sedan 2020 administreras databasen av Swiss National Science Foundation (SNSF) och doktor Simona Isler är ansvarig för arbetet.

– Det finns andra databaser över kvinnliga forskare, men det speciella med AcademiaNet är att forskarna måste bli nominerade av en institution i deras hemland. Jag känner inte till någon annan europeisk databas som erbjuder samma garanterat höga nivå på sina medlemmar, säger hon.

20 europeiska länder deltar

Från början var AcademiaNet främst en angelägenhet för tyskspråkiga länder, men nu har perspektivet breddats och medlemmarna kommer från omkring 20 olika europeiska länder.

– Vi har ett starkt fokus på att få in fler länder, bland annat för att sydeuropa har varit underrepresenterat. Nyligen fick vi med Italien, även om den här institutionen endast representerar matematiker. En utmaning är just att försöka hitta paraplyorganisationer i varje land så att vi får med så många ämnesområden som möjligt, säger Simona Isler.

Institutionerna spelar en viktig roll eftersom det är de som nominerar forskare och därigenom blir partnerorganisationer till AcademiaNet. Några är också med och finansierar databasen. Simona Isler berättar att ribban är hög för att bli nominerad och att det krävs ”enastående akademiska kvalifikationer”.

Varje partnerorganisation går i god för att deras kandidat uppfyller kraven. Exempel på kvalifikationer är till exempel priser, utmärkelser och stipendier samt patent och hur mycket medel den egna forskningen har beviljats.

– Vår tanke är verkligen att få med de främsta inom sitt fält från varje land och det tror jag vi har lyckats med. Vi har också diskuterat om kriterierna missgynnar yngre forskare och om det skulle behövas en annan databas för dem, men hittills har vi valt att fortsätta som det är.

Sökbara som experter, talare och ledamöter

Det är frivilligt att vara med i databasen, men de forskare som väljs ut förväntas skicka in sin profil så att de blir sökbara, till exempel av universitet och forskningsfinansiärer som behöver experter, talare och ledamöter. Även journalister är en målgrupp och eftersom AcademiaNet är en öppen databas kan alla som är intresserade göra en sökning.

– Vi har till exempel märkt att det mycket oftare har varit manliga experter som har kommit till tals under pandemin. Det kan vara lätt att gå på i gamla hjulspår och välja invanda namn. Här på SNSF har vi beslutat att alla våra beredningsgrupper ska vara jämställda och många av mina kolleger har uttryckt tacksamhet över att AcademiaNet finns, säger Simona Isler.

På frågan om vilken skillnad AcademiaNet har gjort efter drygt ett decennium svarar Simona Isler att hon saknar vetenskapliga bevis, men att den finns många vittnesmål om att den gör nytta.

– Jag tror att databasen har bidragit till att öka andelen kvinnor i olika akademiska sammanhang. Jag vet också att många av forskarna som är med använder vår symbol som en merit, till exempel på Linkedin. Wikipedia använder oss som ett kriterium när de väljer ut vilka kvinnliga forskare som ska vara med.

2022 är ambitionen att öka antalet forskare i databasen med 750 nya profiler. Samtidigt som kommunikationen ska vässas och sökverktyget ska göras ännu mer användarvänligt.

– Det handlar om att hela tiden vara relevant eftersom det finns många bra databaser och verktyg i forskarvärlden. Till exempel vill vi ta bort forskare som har gått i pension eller inte är intresserade av att vara med längre. Vi vill vara en garant för att det här är en databas med forskare av yppersta klass som gärna tar på sig nya uppdrag, säger Simona Isler.

Från Sverige är Formas och Vetenskapsrådet partnerorganisationer. Vetenskapsrådet nominerar i år 274 forskare som får möjlighet att vara med i databasen om de vill. Myndigheten har tidigare nominerat 245 av de forskare som idag ingår i AcademiaNet. De flesta är verksamma i Sverige och har fått medel beviljade av myndigheten.

– Ett av våra kriterier är att forskare ska vara ledamöter i våra ämnesråd och vi har även nominerat ordförandena i våra beredningsgrupper. Majoriteten är dock forskare som har fått medel från oss och har fått väldigt höga betyg i sin ansökan, säger Carolina Hertzman Johansson, forskningssekreterare på Vetenskapsrådet.

Hon tillägger att Vetenskapsrådet även har nominerat ledamöter från Sveriges Unga Akademi, Kungliga Vitterhetsakademien och Kungliga Vetenskapsakademien.

– Det är den höga nivån på forskarna och att de nomineras av välrenommerade vetenskapliga institutioner och av forskningsfinansiärer som gör den här databasen så speciell. Jag använder den ofta själv när jag söker efter ledamöter eller experter inom mitt område som är medicin och hälsa, säger Carolina Hertzman Johansson.

Text: Carina Järvenhag

Ta del av information om behandlingen av dina personuppgifter