Det nya ramprogrammet Horisont Europa har en budget på 95 miljarder euro och innehåller satsningar på vetenskaplig excellens, globala utmaningar och innovationer. Programmet ska bland annat underlätta EU:s gröna omställning.
Horisont Europa

Sverige ska bli bättre på att söka forskningsmedel från EU

English 2021-11-30

Från och med i år finns ett nytt europeiskt ramprogram för forskning och innovation – Horisont Europa. En färsk nationell strategi ska få svenska forskare och företag att söka fler stöd än tidigare. I det föregående programmet gick drygt tre procent av pengarna till Sverige.

Horisont Europa är namnet på EU:s program för forskning och innovation som gäller mellan 2021 och 2027. Programmet har en budget på 95 miljarder euro och ett upplägg som liknar det i föregångaren Horisont 2020 med tre spår (pelare). Det finns ett spår för satsningar på vetenskaplig excellens, ett för globala utmaningar och ett tredje med fokus på innovationer.

– Det är en fortsättning på Horisont 2020 så man känner igen mycket, säger Sven Stafström som är generaldirektör vid Vetenskapsrådet.

I den första pelaren som är inriktad på att stödja idéer med vetenskaplig spetsexcellens ingår som tidigare Europeiska forskningsrådet, ERC. Där finns också stöd till forskningsinfrastruktur och det så kallade mobilitetsstödet (Marie Skłodowska Curie) som på olika sätt ska bidra till att forskare rör sig mer mellan länder. Gemensamt för alla är att det är forskare som söker stöd för projekt och att det är fokus på vetenskaplig excellens.

Breda mål

Över hälften av budgeten går till pelare två där stödet istället delas ut för ett uttalat syfte. Här handlar det om att ta sig an globala utmaningar. Pelaren omfattar sex kluster, ungefär på samma sätt som samhällsutmaningarna i föregående program.

Här finns också så kallade missions, eller uppdrag, där breda mål ska nås genom tvärvetenskapliga samarbeten som utöver forskare och företag ska involvera också exempelvis civilsamhälle eller offentlig sektor.

– Idén är intressant. Man sätter upp ett tydligt mål och samlar de kompetenser som behövs för att jobba mot målet. Sen är det ännu inte helt klart hur det ska genomföras eller vad det ska leda till, säger Sven Stafström.

Pelare tre stödjer innovationer. En nyhet är European Innovation Council (EIC) som ska finansiera projekt i olika stadier där förslagen ska komma från forskare och företag. Här finns också ett institut inriktat på att finansiera produktutveckling.

”Det är viktigt att de bästa söker”

Dessutom finns en fjärde, övergripande del, som ska stimulera europeisk samverkan. Syftet är att få till en mer jämlik forskning och innovation i Europa.

I Sverige är det Vetenskapsrådet och Vinnova som är ansvariga för att informera potentiella svenska deltagare om programmets olika delar. Forskningsfinansiärerna har också experter i programkommittéer som styr ramprogrammet.

– Nu gäller det för forskare i akademi och industri att söka. Man kan uppfatta att det är mycket arbete med att söka och formera team men det är viktigt att de bästa söker. Vetenskapsrådet och Vinnova har en viktig roll att informera om utlysningar på universitet och industrin.

Mer pengar till Sverige

När två tredjedelar av pengarna i det förra ramprogrammet kontrakterats, hade 3,4 procent av medlen gått till Sverige, visar en sammanställning från Vinnova.

I det här ramprogrammet ska det gå bättre. Regeringen har därför tagit fram en nationell strategi för svenskt deltagande i ramprogrammet som presenterades i oktober.

– En viktig del i den är att Sverige ska bli bättre på att söka forskningspengar från EU. Vi hade kunnat vara bättre på att söka från förra ramprogrammet, säger Sven Stafström.

Vetenskapsrådet har tillsammans med Vinnova, Forte, Formas, Energimyndigheten och Rymdstyrelsen tagit fram ett förslag till strategin. Sven Stafström konstaterar att flera delar i den slutgiltiga versionen är identiskt med detta.

Saknar några inslag

Samtidigt tycker han några inslag fattas, som exempelvis det europeiska forskningsområdet ERA. Det är en vision om ett enat forskningseuropa där forskare, vetenskaplig kunskap och teknik kan röra sig fritt.

– Jag saknar det perspektivet i strategin. Sverige är ett starkt forskningsland som kan bidra med initiativ för att stärka europeisk forskning. Vi kan i dialog med andra länder påverka, framför allt att andra länder ska satsa mer på forskning.

Han saknar också skrivningar om partnerskapsprogrammen, som finansieras av EU och nationella forskningsfinansiärer gemensamt.

– Vi lyfte fram att Sverige skulle kunna ha en viktig roll i ett sådant program, både som deltagare och som ledare. Vetenskapsrådet vill ta en ledande roll i europasamarbetet när det handlar om antibiotikaresistens och hade gärna sett att det stöttats tydligt av regeringen, men det kom inte med, säger Sven Stafström.

Läs också i Curie: EU:s djärva mål kräver nya arbetssätt

Text: Siv Engelmark
Foto: Luis Graterol

1 kommentar

Tack för din kommentar. Den kan komma att modereras innan den publiceras.

  • Ann Magnuson

    Sett till befolkningsstorlek är väl en niondeplats för forskningsfinansiering i Europa inte att förakta. Jag förstår inte riktigt hur man kan tycka att det är dåligt.

    2021.12.02

Ta del av information om behandlingen av dina personuppgifter