Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor
Vy från skog där solen skiner in mellan träden

Infrastrukturen SBDI gör det möjligt att koppla ihop olika typer av data. Sverige har till exempel ett ambitiöst program för övervakning av fåglar, men också väldigt långa dataserier för svensk skog. Genom att kombinera dessa data går det att visa på hittills okända samband.

NYHET

Ny infrastruktur samlar data om biologisk mångfald

Sverige har en lång och unik tradition av att samla in data om biologisk mångfald, men hittills har det varit svårt att hitta och analysera all information. Det ska en ny forskningsinfrastruktur ändra på.

– Syftet med den nya infrastrukturen har varit att ta fram en gemensam plattform så att det blir lättare för forskare att analysera data från många olika källor i sina studier, säger professor Fredrik Ronquist på Naturhistoriska riksmuseet som ansvarar för Swedish Biodiversity Data Infrastructure (SBDI).

Porträtt av Fredrik Ronquist

Fredrik Ronquist. Foto: Bengt Olofsson, Naturhistoriska riksmuseet

Den data som finns tillgänglig på plattformen kommer från en mängd olika källor som miljöövervakningsprogram, medborgarforskning, genetiska analyser, naturhistoriska samlingar och forskningsprojekt. Bakom infrastrukturen står elva universitet och myndigheter. Den svenska noden av det världomspännande GBIF-nätverket (Global Biodiversity Information Facility) ingår som en del i plattformen.

Data kan laddas ned direkt via webbläsaren genom en enkel sökning. Dessutom har ett gränssnitt tagits fram som ska göra det lätt för forskare att nå data via sina egna analysverktyg.

Ska underlätta tvärvetenskapliga analyser

– Vi försöker underlätta analyser där data om biologisk mångfald kopplas till andra typer av information, som klimatdata eller geologiska, politiska eller samhällsekonomiska data. Det möjliggör många oväntade och tvärvetenskapliga tillämpningar, säger Fredrik Ronquist.

Han tycker att några av de mest spännande tillämpningarna handlar om att koppla ihop olika typer av dataset för att få fram ny kunskap.

­– Sverige har ett av världens mest ambitiösa program för övervakning av fåglar, Svensk Fågeltaxering, men också väldigt långa dataserier för svensk skog, Riksskogstaxeringen. Genom att kombinera dessa data har forskare kunnat visa på hittills okända samband. Vår infrastruktur gör det också möjligt att för första gången koppla ihop data från genetiska analyser av miljöprover med mer traditionella typer av data, vilket vi tror kommer att ge helt nya insikter.

Öppna data från hela världen

Plattformen tillhandahåller inte bara data, utan även analys- och visualiseringsverktyg. Datan är öppen och vem som helst kan använda plattformen.

– Vi erbjuder också kurser och utbildningar och har ett supportcenter för användarstöd. Framöver planerar vi till exempel en kurs om hur artificiell intelligens kan användas för att analysera den biologiska mångfalden i stillbilder, exempelvis plankton i mikroskopiska bilder av vattenprov.

Många av verktygen vänder sig i första hand till forskare som är intresserade av svensk mångfald.

– Sverige är ett intressant referensområde även för forskare som arbetar internationellt eftersom vi har så mycket värdefull information om vår natur. Men vi jobbar också med att tillgängliggöra data om biologisk mångfald från hela världen genom GBIF-nätverket.

”Biologisk mångfald är en viktig framtidsfråga”

Fredrik Ronquist ser hur den nya infrastrukturen kan vara till nytta för forskare inom en rad områden, allt från biodiversitet, evolutionsbiologi och klimatforskning till tvärvetenskapliga projekt där man försöker koppla ihop biologisk mångfald och samhällsvetenskap.

­– Biologisk mångfald är en minst lika central framtidsfråga som klimatfrågan. Jag tror att en otroligt viktig användning av den här infrastrukturen framöver är att man vill kunna se en koppling mellan till exempel gröna investeringar och biologisk mångfald.

– Något som uppmärksammas i samband med pandemin är hur virus sprids till människan från olika värddjur. Om vi vet mer om var virus kommer ifrån och vilka värddjur som är inblandade så kan vi förutsäga var det finns risk för utbrott och är bättre förberedda nästa gång det händer.

Då är den här typen av data ovärderliga, framhåller han.

– Jag hoppas att den nya infrastrukturen ska underlätta för svenska forskare inom området att ligga i framkant och utnyttja de nya möjligheterna, säger Fredrik Ronquist.

Prisat verktyg om biologisk mångfald

Porträtt av Alexander Zizka

Alexander Zizka. Foto: Stefan Bernhardt/iDiv

En av dem som använder verktyget är Alexander Zizka, forskare vid det tyska centret German Center for Integrative Biodiversity Research i Leipzig. Han har länge använt GBIF-data om biologisk mångfald i sin forskning. Nyligen fick han utmärkelsen som vinnare av 2021 Ebbe Nielsen Challenge som representant för ett team av forskare från Göteborgs universitet för deras verktyg som heter Bio-Dem. Verktyget visualiserar kunskap om biologisk mångfald i olika länder och hur denna hänger samman med politiska faktorer, som yttrandefrihet och politisk historia.

– I Sverige finns mycket information om biologisk mångfald och en lång tradition av att samla in biologiska data, vilket SBDI är ett utmärkt exempel på. På global nivå ser situationen väldigt annorlunda ut, säger Alexander Zizka.

Idag arbetar han med ett pågående projekt om artificiell intelligens där stora mängder data om arter i Europa, bland annat i Sverige, används för att skapa en artificiell intelligens som ska kunna förutsäga risken för att en art utrotas i framtiden.

– För vissa arter, till exempel välkända däggdjur, finns redan mycket data genom dagens rödlistor och kunskap om hur de utvecklats historiskt. Vi har inte lika mycket data när det gäller andra mer okända arter, som insekter och växter. Men med hjälp av det här systemet kan vi nu ändå förutsäga risken för att de kommer att utrotas.

Unikt att erbjuda utbildning

Han sätter stort värde på den nya infrastrukturen av flera skäl.

– Det jag tycker är mest unikt och verkligen nytt i den här skalan är att man tillhandahåller utbildning.

Han framhåller också att SBDI kombinerar mängder av data om biologisk mångfald, allt ifrån naturhistoriska samlingar från 1700-talet med prover i alkohol eller herbarier, till dagens information från medborgare som går ut och fotograferar med mobiltelefonen.

– Datakällorna är väldigt olika och resurserna från SBDI hjälper forskare att kombinera och använda data på bästa möjliga sätt.

Alexander Zizka hoppas nu att fler länder kommer att följa efter.

– Det finns globala initiativ, men inget i den här skalan med fokus på verktyg för att använda data. Jag hoppas att något liknande utvecklas även i Tyskland och andra länder för att samla data om biologisk mångfald på en plats. Det skulle bli en viktig tillgång för oss som arbetar med den här typen av data.

Swedish Biodiversity Data Infrastructure (English) Länk till annan webbplats.
Global Biodiversity Information Facility (English) Länk till annan webbplats.

Relaterat innehåll

Nyhet 23 januari 2024

Siv Engelmark

I år skickas den första satelliten upp från den nya rymdhamnen på Esrange utanför Kiruna – den enda i Europa som kan sända upp satelliter i omloppsbana. Satsningen är ett av många ...

Debatt 15 maj 2023

Kajsa Weber

När kulturarvet digitaliseras måste forskare vare medskapare och medkonstruktörer. Bara då kan digitaliseringen få de positiva effekter på forskning, utbildning och allmänhet som m...

Debatt 12 april 2023

Björn Orring

Att digitalisera vårt kulturarv har stort värde för både forskning och demokrati. Men medan andra länder gör kraftfulla satsningar står Sverige och stampar. Nu är det dags för rege...