Debatt i Lund startade 2010 och har sedan dess arrangerat mer än 40 debatter om olika forskningsfrågor.

”Vi vill utveckla en klassisk akademisk debatt”

2021-11-10

Flera svenska lärosäten arrangerar debattforum. Ett nystartat inititativ är KTH Debatt som riktar sig till beslutsfattare och näringsliv i frågor som rör forskning och utbildning. Ett annat är Debatt i Lund som vill utveckla en klassisk akademisk debatt.
– Debatter har tyvärr kommit i vanrykte trots att det är akademins kärna att försvara teser och argument, säger initiativtagaren Ann-Katrin Bäcklund.

Med ett nytt forum vill KTH bli mer synligt och skapa en mötesplats där idéer bryts mot varandra.

Sigbritt Karlsson

­– Jag är helt övertygad om att vi tänker klokare tillsammans. Kan vi direkt få ta del av vad omvärlden tänker i vissa frågor så hjälper det oss i vårt utvecklingsarbete, säger KTH:s rektor Sigbritt Karlsson som är initiativtagare till det nya forumet.

Idén fick hon på Almedalsveckan för ett par år sedan, där många universitet och högskolor försöker att nå ut med sina frågor.

– Jag tänkte att vi kanske kan nå ut och få ännu bättre diskussioner om vi använder KTH som arena. Vi har en fördel av att befinna oss i Stockholm, det kan underlätta för paneldeltagare att närvara. Det finns en mängd intressanta frågor där vi är intresserade att höra vad omvärlden tycker, säger Sigbritt Karlsson.

Syftet är både att öka universitetets synlighet och att skapa en mötesplats där människor från olika områden kan bryta idéer mot varandra. Förhoppningen är att ny kunskap ska växa fram i skärningspunkten mellan olika aktörer. Debatterna kommer kretsa kring frågor som rör forskning och utbildning.

– Vi vänder oss till dem som har möjlighet att fatta beslut kring vilken riktning universitetet ska ha och hur mycket anslag vi ska få. Men också till näringslivet som tar emot de utexaminerade ingenjörerna och arkitekterna och kan ha synpunkter på vad våra utbildningar bör innehålla.

Vill skapa dynamik

Paneldebatten direktsänds och har publik på plats eller på distans. Panelen är tänkt att bestå av företrädare från olika områden och publiken kommer både att få svara på frågor och ställa frågor till paneldeltagarna. Debatten spelas in och går även att ta del av i efterhand på KTH:s webbplats.

Paneldebatt på KTH 15 september 2021

Den första debatten ägde rum den 15 september och frågeställningarna var ”Behövs universiteten i framtiden?” och ”Hur ser studentens lärande och kunskap ut år 2050?”. Detta mot bakgrund av den snabba digitaliseringen under pandemin och ett pågående utvecklingsarbete vid KTH.

¬ Vi är just nu inne i ett stort utvecklingsprojekt som handlar om framtidens utbildning och inte minst har det sista året lärt oss att digitala verktyg kan erbjuda så mycket mer när det gäller det pedagogiska. Därför tycker vi att det är viktigt att lyssna på vad andra tänker om framtidens lärande, säger Sigbritt Karlsson.

Reaktionerna på det första arrangemanget har varit positiva.

¬ Många lärosäten har provat en fullskalig digitalisering under pandemin och tycker att det är intressant att ta del av vad KTH gjort och vad andra aktörer tycker i frågan.

Hoppas våga ta sig an även besvärliga ämnen

– Jag brukar uppmana alla medarbetare att delta i den offentliga debatten med sin expertis. Det känns bra att inte bara kräva det av medarbetarna utan också att KTH som organisation har en arena där även vi från ledningen ställer upp och debatterar.

KTH Debatt kommer att gå av stapeln ett par gånger per år. Nästa tillfälle blir i januari 2022. Ämne och datum är ännu inte bestämt.

– Jag hoppas att vi kommer vara modiga och ta oss an ämnen som är lite mer besvärliga, för då kan vi faktiskt lära oss någonting av det här, skapa förståelse mellan olika parter och komma framåt, säger Sigbritt Karlsson.

Debatt i Lund överträder fakultetsgränserna

Lunds universitet har länge använt sig av ett eget debattforum över fakultetsgränserna för att diskutera aktuella samhällsfrågor med utomstående experter, opinionsbildare, studenter och engagerad allmänhet. Debatt i Lund startade 2010 och har sedan dess arrangerat 43 debatter.

Initiativtagare var Ann-Katrin Bäcklund, tidigare dekan för Samhällsfakulteten och idag föreståndare för Pufendorfinstitutet vid Lunds universitet.

Ann-Katrin Bäcklund

– Det var en idé jag haft i flera år och fick möjlighet att genomföra när jag blev dekan. Jag ville skapa en levande diskussion med experter på en viss fråga och interaktion med publiken. Det gör man inte ensam, det kräver en engagerad redaktionsgrupp och en vetenskapsjournalist med förmåga att spetsa debatter på ett intressant sätt, säger Ann-Katrin Bäcklund.

Hon ser själva formen, där akademiker och experter diskuterar med goda, logiska och underbyggda argument, som en konstform som behöver utvecklas i Sverige.

– Debatter har tyvärr kommit i vanrykte, att det handlar om pajkastning.   Trots att det är akademins kärna att försvara teser och argument. Det vi vill utveckla är en klassisk akademisk debatt med goda argument som möts av andra argument och synvinklar.

Viktigt att bevara den sakliga debatten

Sedan sociala medier gjort sitt inträde anser hon att det blivit ännu viktigare att bevara den goda sakliga argumentationen.

– Debatt har aldrig varit en välutvecklad konstart i Sverige. Antingen håller man med varandra eller så är man oförskämd mot varandra. Man kan tycka olika även om man inte ogillar varandra, det har inget med personangrepp att göra.

Frågan som tas upp är ofta inspirerad av en dagspolitisk händelse men något som håller över tid. I varje debatt deltar minst en forskare.

– Frågan är det viktigaste och det handlar ofta om frågor av ett centralt värde för kunskapsutveckling, politik och åsikter i landet. Beroende på fråga väljer vi ut vilka experter som ska bjudas in, säger Ann-Katrin Bäcklund.

Publiken ska delta

Som regel arrangeras debatterna på ett café i Lund och kunde innan pandemin locka en livepublik på flera hundra personer. De sänds även på Kunskapskanalen via UR Samtiden samt livestreamas av Sydsvenskan. Några av samtalen har varit på engelska och har därför fått internationell spridning. Ett exempel är ”The new scramble for Africa’s resources – looting or development” som setts hela 43 000 gånger.

Från början var tanken att även publiken skulle engagera sig i diskussionen, men eftersom det kom så många åhörare blev det svårt att genomföra i praktiken.

– Under pandemin kunde vi inte alls ha publik, men nu kommer vi att göra ett omtag. Vi vill återuppväcka idén att också publiken ska ha möjlighet att samtala i en miljö där det serveras enklare mat och dryck, att det ska vara en umgängesform.

Ann-Katrin Bäcklund ser flera vinster med att forskare får möjlighet att delta i viktiga diskussioner om samhället.

– Jag hoppas att vi kan bidra till ökad kunskap kring olika frågor och utveckla och befästa en intellektuellt hederlig diskussion som vilar på kunskapsmässiga argument, säger hon.

Debatt i Lund arrangeras fyra gånger per år. Nästa tillfälle kommer att handla om narkotikapolitik och narkotikaekonomi.

Text: Teresia Borgman
Foto: Johan Bävman,

Ta del av information om behandlingen av dina personuppgifter