När vetenskap prisas lyfts resultaten fram i bredare medier och förmedlas till allmänheten. De flesta pristagare som syns i medierapporteringen är dock män. Bilden är från Nobelbanketten 2019.

Öka insynen i hur pristagarna väljs ut

2021-10-04

Det är inte bara stora internationella priser som Nobelpriset som i huvudsak tilldelas män. Även mindre, nationella priser ges oftare till män, visar preliminära resultat i en tysk studie.
– Det viktigaste för att minska gapet mellan kvinnor och män är att öka transparensen i processen för hur man utser pristagare, säger forskaren Nils Hansson.

Nils Hansson forskar i medicinhistoria och medicinsk etik vid Heinrich-Heine-universitetet i Düsseldorf. Ett av hans forskningsområden är vad som historiskt setts som excellens inom medicinen. I det sammanhanget har han bland annat studerat Nobelprisets historia.

Nu leder han ett projekt om varför kvinnliga forskare får färre vetenskapliga priser. Det treåriga projektet som precis har dragit igång finansieras av tyska ministeriet för utbildning och forskning.

– Vi vet att de mest prestigefulla priserna som Lasker, Nobel och Gairdner i huvudsak har gått till män, men vill nu ta reda på om det ser ut så också för mindre priser, säger han.

Därför har han nu tillsammans med sina kolleger tittat på priser som delas ut av medicinska sällskap i Tyskland. Det är ett 20-tal sällskap för lika många olika specialiteter som mellan åren 2000 och 2020 har delat ut omkring 700 priser.

I samarbete med sällskapen

Arbetet görs i samarbete med de olika sällskapen. Den första studien har gjorts tillsammans med sällskapet för urologer.

– De preliminära resultaten visar att det som gäller stora, internationella priser också verkar gälla i lägre divisioner. Det finns ett ”gender award gap”, ett gap mellan könen. De viktigaste priserna går till seniora män, få till kvinnor.

Nu ska forskarna ta reda på hur de olika sällskapen går tillväga när de delar ut priser. Sedan ska de i samarbete med sällskapen föreslå vad som ska göras för att överbrygga det här gapet.

– Bara att man känner till att det finns bias (partiskhet), och inte bara när det gäller de största internationella breda priserna, gör att man har vunnit en del, säger Nils Hansson.

Han förespråkar transparens och öppenhet.

– Vi tror att det viktigaste för att minska skillnaden mellan kvinnor och män är att öka transparensen i processen när man utser pristagare, exempelvis vem som får nominera. Oavsett vad det skulle visa, vore det ett viktigt resultat. Ju mer transparent urvalsprocessen är, desto bättre blir diversiteten.

Gör vetenskap synlig

Antalet vetenskapliga priset har ökat kraftigt de senaste decennierna.

– Det har sedan 1980–90-talet stigit nästan exponentiellt, trots att det egentligen är omodernt att belöna en forskare för att hen har gjort något skickligt. Vetenskap fungerar på andra sätt idag, forskare jobbar i team, och det finns de som tycker att man därför borde strunta i priser. Men de har en viktig funktion för att synliggöra aktuell forskning och forma karriärer.

Gemene man läser exempelvis inte vetenskapliga publikationer, men när vetenskap prisas lyfts resultaten fram i bredare medier och förmedlas till allmänheten. Problemet är dock att det innebär att det mest är män som syns.

– Den bild av forskning som ges är att den bedrivs av en äldre man på ett fint universitet. Om kvinnor fick mer priser skulle det ge en annan bild av det aktuella forskningslandskapet.

Lite ska ha mindre

Priserna har betydelse också för karriären. Sällskapet för urologi delar exempelvis ut ett särskilt docentpris. En stor del av dem som fått priset har senare blivit klinikchefer och fått professorstjänster.

– Det blir en sorts valuta som man använder för att presentera sig själv, söka jobb och forskningsanslag. De fyller en viktig funktion, säger Nils Hansson.

Även här missgynnas kvinnor, något som bland annat den amerikanska vetenskapshistorikern Margaret Rossiter pekat på. Hon beskrev 1993 det hon kallade Matildaeffekten*, som är motsatsen till Matteuseffekten.

Matteuseffekten – som är ett begrepp som beskriver fenomenet att den som redan har något får mer – gäller inte för kvinnor. Istället får män erkännande för forskning som kvinnor utfört och enligt Nils Hansson gäller detta också för priser. Män prisas för forskning där deras kvinnliga kolleger gjort det mesta av jobbet.

På rätt väg

Medan betydelsen av vetenskapliga publiceringar och forskningsbidrag är väl undersökt, finns inte lika mycket beskrivet om priser. Forskare vid Northwestern university, Illinois, publicerade för ett par år sedan en studie på över 10 000 pristagare. De konstaterade att trots en stor ökning av antalet priser världen över hamnade priserna hos en relativt liten grupp, en ”vetenskaplig elit”.

Det finns dock kvinnliga forskare som tilldelas stora internationella priser. Nils Hansson nämner den ungerska biokemisten Katalin Karikó, verksam vid Pennsylvania university i USA och vid läkemedelsbolaget Biontech, som tillsammans med Pfizer utvecklat ett mRNA-vaccin.

Hon är en av två forskare som nyligen fick Breakthrough-priset – världens största vetenskapliga pris i pengar räknat – för utvecklingen av mRNA-tekniken. Kort därefter fick hon tyska Paul Ehrlich-und-Ludwig-Darmstaedter-priset och i september det prestigefyllda Laskerpriset.

– Hon är ett bra exempel på att det händer något och att kvinnor lyfts fram som förebilder också i prissammanhang, säger Nils Hansson som inte skulle bli förvånad om Katalin Karikó snart också tilldelas Nobelpriset i medicin eller fysiologi.

Fotnot: Den amerikanska suffragetten Matilda J. Gage, som gett namn åt Matildaeffekten, var verksam i slutet av 1800-talet.

Text: Siv Engelmark
Foto: Dan Lepp / Nobel Media

1 kommentar

Tack för din kommentar. Den kan komma att modereras innan den publiceras.

  • Jonas Tegenfeldt

    Jag kan tänka mig att resultatet av en granskning beror starkt på vilka kriterier som används för att definiera en jämlik prisutdelning. Vissa menar att vi måste sträva efter 50-50 oberoende av exempelvis historiska skevheter i möjligheter att bedriva forskning. Andra menar att vi bör arbeta för ett utfall som är statistiskt oberoende av könsvariablen.

    Det vore alltså värdefullt att i en diskussion om jämlikhet redovisa de underliggande premisserna för diskussionen. Genom att vara otydlig med premisserna blir det lättare att nå konsensus - vem är inte för jämlikhet!? - men det blir svårare att diskutera sakfrågan. Rent konkret skulle det kunna innebära att man just i detta fallet beskriver hur den ideala situationen skulle se ut i jämförelse med det faktiska utfallet.

    Slutligen, ett problem som ibland förs fram är att forskningen domineras av äldre män. Man skulle då kunna inspireras av exempelvis matemikens "Nobelpris", The Fields Medal, och helt enkelt exkludera äldre människor. Haken är då förstås att vetenskapliga framsteg som först efter lång tid insågs vara just vetenskapliga framsteg inte kommer att uppmärksammas med ett pris.

    2021.10.07

Ta del av information om behandlingen av dina personuppgifter