Livslångt lärande tvingar lärosätena att tänka nytt

Behovet av kompetensutveckling växer. Vi kommer att behöva fort- och vidareutbilda oss allt oftare – eller helt byta bransch – kanske till och med flera gånger under arbetslivets gång.

Det är inte bara för att ökad digitalisering, klimatomställning, elektrifiering eller internationalisering förändrar arbetsmarknaden. Människor blir också allt friskare och kommer att behöva arbeta allt längre.

Det är bakgrunden till att lärosätenas ansvar för att främja ett livslångt lärande skrevs in i högskolelagen 1 juli– en förändring som tas emot med blandade känslor.

Johan Tysk, vicerektor för teknik och naturvetenskap vid Uppsala universitet, leder universitetets arbete för livslångt lärande.

– Vi vill vara med och göra nytta men måste lära oss att utforma kurser så att det blir bra för de här nya grupperna. Det starka förändringstrycket i samhället gör att det livslånga lärandet kommer att bli en väsentlig del av lärosätenas utbildningar, även om ungdomsutbildning även framgent är det stora, säger han.

”Får inte tränga undan yngre”

Han är dock orolig för att nyordningen ska göra att studentgrupper ställs mot varandra.

– Vi vill inte att det ska uppstå konkurrens mellan ungdomsutbildning och livslångt lärande. Det livslånga lärandet får inte tränga undan yngre. Därför behövs en långsiktig finansiering tydligt specificerad för livslångt lärande, säger han.

Regeringen avsatte i den senaste budgeten medel speciellt för livslångt lärande, för 2021 och två år framåt. Uppsala universitet har använt pengarna bland annat för ett antal korta kurser, om 2-5 högskolepoäng, i exempelvis projektledning, hållbar utveckling, cybersäkerhet och energiomvandlingssystem. Universitetet ger också redan nu såväl fristående kurser som uppdragsutbildningar.

Lärosätena är dock bara en av flera parter som jobbar med kompetensutveckling. Även exempelvis yrkeshögskolor, studieförbund, folkhögskolor och folkuniversitet ger såväl kurser som hela utbildningar.

Johan Tysk pekar på vikten av att tydliggöra lärosätenas roll i systemet.

– Vi behöver skaffa oss en bild av vilka de andra aktörerna är så det blir tydligt vilka vi ska vända oss till. Vi utbildar på akademisk nivå.

Otydlig uppföljning

Samtidigt som lärosätenas ansvar för det livslånga lärandet nu blivit tydligt är det mindre klart hur deras arbete ska följas upp. Det är något som exempelvis Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling, KK-stiftelsen, pekat på.

– Det är bra att ansvaret är formulerat, men det är för otydligt hur det ska regleras och följas upp. Staten har en resa att göra för att säkerställa det. Det räcker inte att ge ansvar. Man måste också tala om vad man kräver, säger Eva Schelin som är vd för KK-stiftelsen.

Stiftelsen finansierar bland annat utbildning på avancerad nivå, kompetenshöjande kurser för yrkesverksamma samt forskarskolor vid högskolor och nya universitet – alla på något sätt i samarbete med företag.

Till exempel finns kurser om artificiell intelligens som ges under flexibla former vid Örebro universitet. Högskolan Väst håller kurser inom produktionsteknik och högskolan i Skövde samverkar med såväl industri och kommun runt digitalisering.

– Vi har upparbetad erfarenhet från flera lärosäten som vi hoppas kunna bidra med när det gäller att stödja det livslånga lärandet. Vi vet vilka utmaningarna är för lärosätena i detta arbete, säger Eva Schelin.

Krävs anpassningar

Det handlar bland annat om att yrkesverksamma har erfarenheter som gör att de ställer andra krav på utbildningen och många gånger eftersträvar kunskap snarare än poäng, vilket gör att examinationssätt blir viktiga. Det är också viktigt att tänka på tilltal och flexibilitet –– som när och hur kurser ges – eftersom många jobbar parallellt med studierna.

Även näringslivet har ett ansvar för att slutresultatet ska bli bra.

– Det är viktigt att näringslivet definierar vilka kompetensbehov de kommer att ha. De kan närma sig lärosäten och säga att detta behöver vi. Vi har under många år sett hur aktiv samverkan mellan akademi och näringsliv skapar nytta för båda parter, säger Eva Schelin.

Ett av de lärosäten KK-stiftelsen stödjer är Högskolan Väst som spelade en viktig roll när Saab la ner verksamheten i Trollhättan 2011. Regeringen sköt då till pengar för ett stort antal platser och högskolan kunde erbjuda de uppsagda kurser för vidareutbildning eller omskolning – en bidragande orsak till att arbetslösheten efter tre år var mindre än när Saab fanns. Rektor för högskolan är Martin Hellström.

– Samverkansidén finns i vårt DNA och är grunden för vår forskning och utbildning. Omgivningen ser oss som en spelare i detta som utvecklar regionen och dess invånare, säger han.

Livslångt lärande i grundutbildningen

Högskolan Väst har profilerat sig mot ett så kallat arbetsintegrerat lärande (AIL), som sedan i fjol även är ett eget forskarutbildningsämne. AIL är också ett sätt att förbereda studenterna för livslångt lärande.

– AIL innefattar en metod att monitorera, självskatta och planera sitt lärande. Det börjar redan i grundutbildningen och vi hoppas att våra studenter har med sig detta i sina arbetsliv som ett verktyg för att designa sitt eget livslånga lärande.

Senare i livet kan de komma tillbaka till lärosätet för kompetensutveckling. Det finns exempelvis skräddarsydda kurser för industrin, även för studenter som inte har någon högskoleutbildning sedan tidigare.

– Vi validerar deras praktiska kunskaper och erfarenheter. Det finns en arrogans i akademin som säger att praktisk kunskap inte är mycket värt. Vår erfarenhet är att den kan räcka långt som förutsättning för framgångsrika akademiska studier och dessutom tillför den akademin värdefulla perspektiv, säger Martin Hellström.

Svårt att hitta kompetens

Svenskt Näringsliv har i en rapport som publicerades tidigare Länk till annan webbplats. i år undersökt hur lärosätenas roll för livslångt lärande kan stärkas. Organisationen tittade på de satsningar som regeringen gjorde förra hösten i samband med pandemin.

– Vi ville se om de gick till det de var avsedda för – nya permanenta högskoleplatser, kurser inom livslångt lärande men också kortare kurser för korttidspermitterade – och kunde se att två av tre satsningar i allt väsentligt gjorde det. Ett av tre lärosäten har försökt ta reda på näringslivets behov, men det har varit svårt på grund av det korta tidsperspektivet, säger Ulrika Wallén som är högskolepolitisk expert vid Svenskt Näringsliv.

Bakgrunden är just att företagen har allt svårare att hitta rätt kompetens. Var femte rekryteringsförsök i näringslivet misslyckas. Två av tre tycker det är svårt att rekrytera personer med högre utbildning. Enligt Ulrika Wallén finns problemet i hela landet och i alla branscher.

– Vi gör nu en specifik studie för att se vilka kompetensbehov branscher ser för att klara klimatomställningen och nå de svenska miljömålen. En rapport om det kommer under hösten.

Vill ha en samverkansbonus

Svenskt Näringsliv har ett antal förslag de skulle vilja se genomföras på detta område. Organisationen vill bland annat att det införs en samverkansbonus för att premiera samverkan och att livslångt lärande på sikt ska bli ett eget verksamhetsområde med egen finansiering och regelverk.

– Samverkan kan bli mycket bättre. Det handlar om att samverka mer med näringslivet. Efterfrågan ska i högre grad styra utbudet. Om kompetensbrist inte ska bli ett tillväxthinder måste högskolans roll för det livslånga lärandet stärkas, säger Ulrika Wallén.