Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor
Illustration av abstrakta former i blandade färger

Alternativa metoder som datorsimuleringar och cellbaserade modeller blir allt bättre på att visa hur ett visst system fungerar eller svarar på en behandling.

NYHET

Alternativa metoder kan visa vägen för svensk forskning

Alternativ till djurförsök hanteras oftast som en djurskyddsfråga. Men om forskare klev fram och berättade mer om nyttan av nya alternativa metoder skulle frågan kunna bli strategiskt viktig för svensk forskning och innovation. Det visar en ny rapport.

Att minska antalet djurförsök är ett av målen i EU-lagstiftningar och det finns ett politiskt tryck och en opinion för att begränsa användningen av djur i forskning. Många forskare ifrågasätter relevansen av djurförsök för att besvara frågor om människans fysiologi och funktion.

Artificiell intelligens, datorberäkningar och cellbaserade metoder blir allt bättre. Ändå har de alternativa metoderna ännu inte påverkat samhällsutvecklingen på något genomgripande sätt, menar Monica Björklund, jurist och omvärldsstrateg.

– Vi står i ett skifte bort från djurförsök, men det har inte accelererat ännu, säger hon.

Inte bara en djurskyddsfråga

I den nya rapporten Att kommunicera om nya metoder utan djurförsök (Karolinska intitutet) Länk till annan webbplats. undersöker hon och Mattias Öberg, docent i toxikologi vid Karolinska institutet, betydelsen av samverkan för att detta skifte ska ta fart.

Rapporten bygger på djupintervjuer med forskare från Karolinska institutet, riksdagsledamöter, myndigheter, branschorganisationer från läkemedels- och kemikalieindustrin, intresseorganisationer samt representanter för företagen Astra Zeneca och L’Oréal.

En av de viktiga slutsatserna i rapporten är att alternativa metoder allt som oftast behandlas som en djurskyddsfråga och att samhället än så länge inte har insett hur de djurfria metoderna hänger ihop med utveckling och innovation som strategiskt viktiga frågor.

– USA:s miljömyndighet har beslutat att avveckla alla kemikalietester på djur till år 2035. Tänk vilken konkurrenskraft det finns i att ta fram djurfria tester, som är mer träffsäkra för människor, och sedan kunna ta betalt för dem, exemplifierar Monica Björklund.

Handlingsplan behövs

Här hemma framgår det i den forskningspolitiska propositionen att ”Sverige kan bli världsledande inom alternativa metoder”.

­– Det är lovvärt och sensationellt men det är långt dit. Det behövs förändrade attityder, en konkret färdplan och finansiering för att det ska hända, menar Monica Björklund.

Frågan måste röra sig från landsbygdsministern till närings- och forskningsministrarna, från enbart djurskyddsfråga till life science-fråga enligt några av de intervjuade.

För att detta ska bli verklighet krävs enligt rapporten en mycket högre grad av samverkan mellan forskare och det omgivande samhället. Författarna tar avstamp i impact-begreppet för att resonera om samverkan och efterlyser en ny modell för värdering av impact.

– Impact handlar idag om att publicera forskning i välrenommerade tidskrifter. Men för alternativa metoder så är det viktigare att de sprids i samhället än vilken tidskrift de publiceras i. Vi har inte ens börjat diskutera impact i form av hur forskningen har påverkat ett policybeslut, lagt grunden till företag eller förändrat samhällsdebatten kring hållbarhet, digitalisering, hälsa och välfärd, säger Mattias Öberg.

Lära känna sin målgrupp

Och för att nå ut med forskning om alternativa metoder räcker det inte med en populärvetenskaplig sammanfattning. Mattias Öberg menar att forskarna måste bort från den linjära synen på kunskapsförmedling där forskningen kommuniceras först när resultaten finns på plats.

­– Forskare behöver se kommunikationen som mycket mer av dialog, de behöver lära känna sin målgrupp, ta kontakt tidigt och kommunicera genom hela forskningsprocessen. Företag vill vara med tidigt, gärna redan i planeringsfasen.

Det ligger ett stort ansvar på forskarna att göra forskningen begriplig och att visa hur den kan lösa utmaningar i samhället. Och det krävs uthållighet – en teknik som förlorat allt nyhetsvärde för forskaren kan vara helt okänd i andra delar av samhället många år senare. Mattias Öberg tar ett exempel från coronapandemin och tester för covid-19.

­– Det är nog få politiker som vet att det står PCR-apparater i vartenda hörn på labben här i Sverige och att tekniken har funnits i 20 år. Det hade nog haft betydelse för beredskapen och fått testningen att komma igång snabbare om de hade haft kunskap om det.

Framtiden blandar metoder

År 2018 användes drygt 274 000 försöksdjur i Sverige enligt den europeiska definitionen. Det är en minskning sedan 2016 och 2017. Men användningen varierar mellan olika år, vilket gör det svårt att säga hur betydelsefull minskningen är. Principen för 3R (Replace, Reduce, Refine) har länge varit vägledande inom djurförsöksverksamhet för att ersätta, minska och förfina djurförsök.

– 3R är grundläggande, men de innebär att man lätt glömmer bort betydelsen av utveckling och innovation. Poängen är att göra bra forskning, inte att göra rätt djurförsök.

Mattias Öberg ser en framtid där riskvärdering av kemikalier sker utan djurförsök medan han tror att det är svårt att helt komma ifrån djurförsöken inom grundforskning.

– Men det är nu så dyrt att göra djurförsök att det kommer att krävas mer samverkan för att få ut så mycket kunskap som möjligt av varje djurförsök.

Läs också i Curie: Satsa mer på att utveckla alternativa metoder

Relaterat innehåll

Krönika 17 januari 2024

Hur kan man föreställa sig hur något kommer att se ut i framtiden? Annie Lindmark skriver om metoden spekulativ design.

Nyhet 10 januari 2024

Carina Järvenhag

Akademin måste arbeta med forskning på ett både praktiskt och teoretiskt plan. Det menar Helena Hansson som forskar och undervisar om deltagande design vid Göteborgs universitet. D...

Krönika 18 december 2023

När forskare möter journalister handlar mycket om att förstå den andres arbetsvillkor. Bengt Johansson skriver om skillnaderna mellan forskningen och journalistiken.