Kostnaderna för lärosätenas publiceringar ökar med minst tio procent per år. I dagsläget ligger den årliga kostnaden på 500 miljoner kronor.

”Vi vill få ner kostnaderna för publiceringar”

English 2021-05-03

Hundra procent öppen publicering, lägre kostnader och en transparent prismodell. Det är SUHF:s mål för de avtal mellan svenska lärosäten och vetenskapliga förlag som ska ersätta de nuvarande som löper ut 2024. En nytillsatt utredning ska ta fram strategin för att nå dit.  

Sedan ett par år tillbaka regleras svenska forskares publiceringar i vetenskapliga tidskrifter av så kallade transformativa avtal mellan lärosätena och förlagen. De innebär att artiklar som forskarna publicerar omedelbart blir öppna för alla att läsa. Dessutom ingår kostnaderna för att publicera artiklar.

Att avtalen är transformativa betyder att de gäller under en övergångsperiod, fram till ett nytt avtal slutits. Nu har Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF, tillsatt en utredningsgrupp som ska ta fram en strategi för publiceringar efter 2024, då de sista av nuvarande avtal löper ut.

– Vi är rädda att förlagen vill permanenta de avtal vi har idag som vi inte anser är fördelaktiga för lärosätena på lång sikt. Om vi fastnar i detta är vi kvar i att betala både för att läsa och för att publicera artiklar och det kommer att finnas hybrider, där vissa artiklar är öppna och andra inte. Vi vill ha en ändring av hur publiceringar finansieras, säger Wilhelm Widmark, som är överbibliotekarie vid Stockholms universitetsbibliotek och ingår i utredningsgruppen.

Nya publiceringsplattformar

I uppdraget till gruppen – som ska presentera sitt förslag senast hösten 2023 – ingår också att undersöka alternativa vägar att publicera artiklar, utanför de kommersiella förlagen. Idag utvecklar till exempel EU-kommissionen och Wellcome Trust publiceringsplattformar som är billigare än publicering via de traditionella kommersiella förlagen.

– Vi ska komma fram till en förhandlingsstrategi och ta fram krav som svenska lärosäten ska ställa på systemet, samt titta på andra publiceringsmodeller. Målet är 100 procent öppen tillgång till vetenskap, till en lägre kostnad för oss och med en transparent prismodell, säger Wilhelm Widmark.

De transformativa avtalen tillkom för att driva på en övergång till publicering där alla artiklar som publiceras ska vara omedelbart öppna att läsa. Ett annat skäl var att få en bättre kontroll på utgifterna för publiceringar. Idag är kostnaderna för lärosätena cirka 500 miljoner kronor varje år – men de ökar.

– Idag ökar de med minst tio procent varje år och det är inte hållbart. När vi slog samman publicering och läsning ökade kostnaderna, men nu har vi kontroll på dem. Tidigare när forskare själva betalade utgifter för artiklar hade lärosätena inte koll.

Flesta avtal har inget tak

I dagsläget har lärosätena olika avtal med varje förlag.

– De bygger på att kombinera kostnader för att läsa och publicera artiklar. De flesta avtal gäller obegränsad publicering, men andra har tak för vad man får publicera öppet. Om man når taket kan man avbryta att publicera öppet eller gå in med mer pengar.

Ett av de förlag som har tak för antalet publiceringar är Wiley. I fjol hade svenska lärosäten nått det maximala antalet öppna publikationer redan i september, och lärosätena fick gå in och betala extra för öppenheten resten av året.

–  Vi kan inte veta hur publiceringsmönstren kommer att se ut. Därför är det viktigt att avtala om obegränsad publicering.

År 2020 ökade antalet publiceringar generellt.

– Vi såg en kraftig puckel, en covid-puckel. Den planade ut mot slutet av året, och i år har vi haft en normal takt.

Färdig strategi 2023

Efter 2024 kommer inte längre plan S, som är ett initiativ från europeiska forskningsfinansiärer för att skynda på utvecklingen mot öppen publicering av forskningsresultat, att stödja hybridtidskrifter med en blandning av öppna och låsta artiklar.

Wilhelm Widmark tycker det är viktigt att Sverige då är förberett.

– Vi måste ha en strategi så att vi kan påverka vad som händer efter 2024. Om vi inte agerar hamnar vi i ett underläge i förhandlingarna.

År 2023 ska utredningsgruppen – där det ingår forskare, representanter för olika lärosäten och finansiärer, samt förhandlare – ha en strategi på bordet. Avsikten är att arbetet fram dit ska göras öppet i diskussion med lärosätesledningar, forskare och andra intressenter.

Fördel i förhandlingar

Strategin ska sedan användas i förhandlingar, men gruppen vill redan i höst starta en förberedande diskussion med några förlag.

– Vi vill markera att vi håller på med detta arbete, se hur deras strategier ser ut, om vi tidigt kan se om vi kan ha gemensamma mål. Vi måste ha en realistiskt förankrad strategi, säger Wilhelm Widmark.

Han tycker att det viktigaste är att lyfta frågan till en nationell nivå.

– Det måste finnas medvetenhet hos forskare, finansiärer och lärosätesledningar att vi har möjlighet att påverka kostnaderna. Vi vill förändra och få ner dem.

Fotnot: Utredningsgruppen består av forskare, finansiärer och förhandlare från Stockholms universitet, Kungliga biblioteket, Karolinska institutet, Lunds universitet, Södertörns högskola, Vetenskapsrådet och Forte. 

Text: Siv Engelmark
Foto: Magnus Johansson

Ta del av information om behandlingen av dina personuppgifter