Planer finns på att utveckla den nya databasen så att det exempelvis går att göra analyser av hur mycket det har forskats om corona inom olika forskningsområden, och då även inom andra områden än medicin och hälsovetenskap.

Ny databas visar publiceringstrender

2021-04-06

Forskare vid svenska lärosäten publicerar allt fler vetenskapliga artiklar medan bokutgivningarna går ner. Det är en av trenderna som framträder i en ny statistikdatabas från UKÄ.

Det är Universitetskanslersämbetet (UKÄ) som står bakom den nya statistikdatabasen, som sträcker sig tillbaka till år 2012. Sedan dess har produktionen vid lärosätena legat stabilt på omkring 65 000-70 000 publikationer per år. Detta gäller fram till förra året då antalet publikationer ser ut att ha minskat till knappt 55 000.

Utredaren Martin Söderhäll varnar dock för att dra för höga växlar på nedgången.

− Vi ser att vi har en eftersläpning i inrapporteringen av publikationerna så kurvan kommer att plana ut. Man måste iaktta stor försiktighet när man tolkar siffrorna för det senaste året, säger han.

Pandemin kan ha försenat forskning

Nedgången i antalet publikationer förklaras till stor del av denna eftersläpning, menar han. Man skulle även kunna tänka sig att coronapandemin på olika sätt har bidragit till att försena forskning eller publikationsprocesser.

Värt att notera är också att en stor del av minskningen, så som den framträder nu, finns i kategorin ”övriga publikationer”, där till exempel olika typer av konferensbidrag kan ingå.

− Det är inte otänkbart att det har skett en minskning där i och med att konferenser har ställts in eller förändrats på grund av pandemin, men än så länge är det för tidigt att dra några slutsatser, säger Martin Söderhäll.

Hur utvecklingen av antalet publikationer verkligen såg ut förra året vet vi först framåt hösten, tror han.

− Vi kommer se över detta framöver så att vi i fortsättningen kan hitta ett så bra publiceringsdatum som möjligt för den här statistiken.

Hämtar data från Kungliga biblioteket

Bakgrunden till att UKÄ har tagit fram den nya databasen är att myndigheten vill belysa en större del av högskolans verksamhet.

− Vi har mycket statistik som beskriver utbildningarna, ekonomi och personalförhållanden, och nu tar vi också fram och tillgängliggör mer statistik som beskriver forskningsverksamheten, säger Martin Söderhäll.

Uppgifterna i den nya statistikdatabasen hämtas från Kungliga bibliotekets databas Swepub, som i sin tur samlar uppgifter från flera olika system. I UKÄ:s statistik över publiceringarna kan man bland annat göra jämförelser mellan olika lärosäten och se trender i hur forskare inom olika områden publicerar sina resultat.

Ökning av vetenskapliga artiklar

En trend som framträder tydligt i statistiken är att svenska forskare publicerar allt fler vetenskapliga artiklar medan till exempel publiceringen av monografier och antologier går ner.

Ökningen av vetenskapliga artiklar återfinns inom alla olika forskningsområden men är kanske mest anmärkningsvärd inom humaniora och samhällsvetenskap, tycker Martin Söderhäll. Det är inte så att det rör sig om någon brant uppgång, i synnerhet inte inom humaniora, men den är tillräckligt tydlig för att vara intressant, menar han.

Att de vetenskapliga artiklarna ökar inom humaniora och samhällsvetenskap kan ses som en form av anpassning till en typ av publicering som är vanligare inom naturvetenskapen, förklarar han. Att fler väljer att publicera sina resultat så skulle kunna vara ett uttryck för att just artiklar har fått högre status inom dessa forskningsämnesområden, resonerar Martin Söderhäll.

− Vissa menar att utvecklingen mot fler vetenskapliga artiklar och färre böcker skulle kunna leda till att forskningsresultat får sämre spridning hos allmänheten. Genom vetenskapliga artiklar vänder man sig kanske främst till kolleger verksamma inom det egna forskningsämnet.

På sikt tror han dock att vetenskapliga artiklar kan få större spridning såväl mellan olika forskningsämnen som mellan akademin och samhället i övrigt, förutsatt att artiklarna finns tillgängliga för alla att läsa.

Mer detaljerad statistik framöver

Längre fram planerar UKÄ att utveckla den nya databasen så att det går att göra mer detaljerade analyser av publikationerna. Det skulle till exempel vara intressant att titta närmare på hur forskningen om corona fördelar sig mellan olika forskningsområden, tycker Martin Söderhäll.

− Självklart har det forskats mycket inom medicin och hälsovetenskap, men i vilken utsträckning har det forskats om corona inom andra forskningsområden? På ett mer generellt plan finns det en potential att använda Swepub-data för att analysera vilka forskningsfrågor som är ”trendiga” inom olika forskningsämnesområden.

Något annat som kan bli aktuellt framöver är att analysera i vilken utsträckning forskare sprider sina resultat genom preprints, alltså publiceringar av forskning som ännu inte har hunnit genomgå sakkunniggranskning.

− Det är något vi tittar på och diskuterar.

Om det till exempel skulle vara så att det har skett en ökning av den typen av publiceringar kan det vara värt att lyfta till diskussion, tycker Martin Söderhäll.

− Genom att forskning publiceras på det här sättet blir det fler som får möjlighet att granska och ta del av forskningen, men det kan också innebära problem om resultaten slås fast och sprids innan de har granskats.

Text: Charlie Olofsson

Ta del av information om behandlingen av dina personuppgifter