Lärosäten stöder innovation inom allt fler områden

Sedan i fjol är Sophie Hydén Picasso affärsutvecklare på innovationskontoret vid Lunds universitet. Där har man, liksom på andra innovationskontor, traditionellt främst utvecklat idéer med ursprung i medicinsk, naturvetenskaplig eller teknikvetenskaplig forskning. Sophie Hydén Picassos uppgift är dock att stödja idéer från forskare inom humaniora och samhällsvetenskap, samt sociala innovationer.

– Jag har börjat sondera intresset. Det finns jättemånga intressanta idéer. En forskare i kognitions- och utbildningsvetenskap utvecklar exempelvis en scenkonstpedagogisk metod i samarbete med en teater. En annan forskare har en idé om ett spel för språkinlärning.

Ytterligare ett exempel är ett tvärvetenskapligt projekt som tittar på dagens samhälle från en fiktiv framtid där man ur ett miljöperspektiv funderar över hur vi levde och hur vi gjorde för att få ett fossilfritt samhälle. Syftet är att öka kunskaperna om klimatfrågan.

– Vi vill föra ut idéer som skapar värde genom att de används. Det finns inget krav att det behöver gå med vinst, men det ska gå runt ekonomiskt.

Testar potentialen

Idéer från de humanistiska-samhällsvetenskapliga områdena riktas oftast mot offentlig eller idéburen sektor.

– Det är viktigt att ta reda på att det verkligen finns behov av idén i samhället, för vem den kan vara intressant och hur det går att bygga ett hållbart projekt. Därför hjälper vi till med att till exempel pröva och testa en idé, göra marknadsstudier och se om de kan leda till samhällsnytta eller kommersialisering.

Dessa innovationer går sällan att söka patent för. Därför är det viktigt att tidigt involvera experter på IP-frågor (patent och immaterialrätt) för att undersöka frågor om exempelvis varumärkes- eller upphovsrättsligt skydd.

– Vi kan ge stöd hela vägen. Innovationskontoret kan hjälpa till med att bygga ett team kring idén, få in de kompetenser som behövs för att utveckla den. Vi hjälper också till att söka pengar i olika skeden och med att etablera samarbete med en extern part eller att bilda bolag. Det finns också möjlighet att universitetets holdingbolag går in med en investering, säger Sophie Hydén Picasso.

Sociala innovationer

Sociala innovationer är en stark trend. Regeringen presenterade en strategi för sociala företag år 2018. Vinnova har haft program inom området.

Flera universitet har hakat på. Exempelvis jobbar också innovationskontoret vid Karolinska institutet (KI Innovations) sedan ett par år tillbaka med sociala innovationer.

Kontoret stöttar exempelvis ett projekt med syftet att öka kunskaperna om personer med kognitiv funktionsnedsättning, som till exempel demens. Planen för verksamheten som nu byggs upp är att rikta sig till exempelvis kollektivtrafikföretag och muséer, som idag är anpassade till fysiska men inte till kognitiva funktionsnedsättningar.

– Vi jobbar med olika former av nyttiggörande. Bolagsbildning är vanligt, men inte alldeles nödvändigt. Det finns även exempel på icke-kommersiellt nyttiggörande. Forskare har till exempel gett ett professionsförbund rätten att använda en app som de har utvecklat. Där har vi hjälpt till att ta fram ett bra avtal, säger Åsa Kallas som är affärsutvecklare vid KI Innovations.

Forskarens ansvar

Viljan att nyttiggöra är stor, enligt Åsa Kallas. Det kommer dock ofta långt ner i prioritetslistan för en forskare, bland annat för att det inte är formellt meriterande.

– I och med att vi har lärarundantaget så läggs ett stort ansvar för nyttiggörande på forskaren, ett ansvar som alla inte vill ha. Det är forskaren som måste sätta bollen i rullning.

Lärarundantaget innebär att lärare och forskare äger rätten till resultaten av sin forskning. Om det är bra eller dåligt råder delade meningar om. En följd är att ett incitament för lärosätenas ledningar att utveckla de anställda forskarnas idéer försvinner. Å andra sidan har innovationstakten sjunkit i Norge, Finland och Danmark som under 2000-talet har tagit bort motsvarigheterna till lärarundantaget.

Åsa Kallas betonar att universitetsledningens engagemang är viktigt. KI har i ett strategidokument uttalat att forskningens resultat ska komma patienterna till nytta.

– Det ska inte vara fult att kommersialisera sina resultat och är inte det idag. Men på de flesta lärosäten är det heller inte formellt meriterande.

Stöttar i flera led

KI Innovations har sedan 2010 stöttat drygt 60 bolag och över 1000 projekt som bygger på forskningsresultat från KI. Arbetssättet liknar det i Lund.

– Innovationskontoret har uppsökande verksamhet, allmän rådgivning plus coaching om du har en konkret idé. I de konkreta idéerna testar vi bärigheten med avseende på potential för nyttiggörande.

Forskaren kan söka finansiering för att anlita expertis, stöd för patentansökan, juridisk och regulatorisk rådgivning. Innovationskontoret har ett nätverk med investerare och tänkbara kunder som kan kopplas in.

Kontoret driver också en inkubator som KI finansierar i samarbete med Vinnova. Där kan nystartade bolag få stöttning under flera år.

Publicera eller söka patent

Även en idé som är validerad kan ha svårt att nå så långt så att den blir en produkt eller tjänst. Stötestenarna är många och finns under hela processen.

För forskaren gäller det att väga behovet av att publicera mot behovet av att hålla en uppfinning hemlig tills den är så intressant att det går att patentera. Om exempelvis en läkemedelsubstans patenteras för tidigt kan det göra att det inte går att ta patent på efterföljande versioner om substansen behöver optimeras.

En annan stötesten är pengar. Det kan vara svårt att få den finansiering som krävs för att komma vidare under flera delar av processen, särskilt när det handlar om innovationer som inte har potential att ge stora vinster.

– Vi har en viktig roll att tydliggöra nyttan av en innovation. Vi får in många idéer som kan förbättra en vårdprocess, till exempel. Det kan ge en kvalitetshöjning men är svårt att räkna hem ekonomiskt, säger Åsa Kallas.

”Viktigt att finnas nära forskarna”

Ytterligare en utmaning är att få ihop ett team som tar idéerna vidare. Många forskare driver länge processen själva, vid sidan om det vanliga arbetet. Men det är inte alltid det bästa sättet.

– Det är de bolag som tar in en extern vd som har gjort resan förut, som lyfter.

Åsa Kallas framhåller vikten av att samarbeta med innovationskontor på andra lärosäten och att jobba åt flera håll.

– Det är viktigt att finnas nära forskarna, både för att kunna identifiera forskning som kan nyttiggöras och för att sänka tröskeln för forskarna att påbörja en sådan process. Vi samarbetar också med region Stockholm för att ta fram verktyg som kliniker kan använda för att uttrycka sina behov av innovationer, säger hon.