Emmanuelle Charpentier promoverades till hedersdoktor vid Umeå universitet 2017. Tre år senare fick hon Nobelpriset i kemi för sin forskning om gensaxen som revolutionerat de molekylära livsvetenskaperna.

Allt fler hedersdoktorer vid svenska lärosäten

2021-03-09

Hedersdoktorer har utsetts vid svenska universitet sedan mitten av 1800-talet och traditionen är fortfarande stark. I början var utnämningarna få, men med tiden har lärosätena blivit allt mer generösa. Riskerar hedern att bli utspädd?

Den allra första hedersdoktorn i Sverige utsågs vid Uppsala universitet år 1839. Den som hedrades var friherren Carl Gustaf von Brinkman, författare och medlem av Svenska Akademien. Under de kommande 40 åren utsågs ytterligare åtta hedersdoktorer och traditionen plockades upp av Lunds universitet i samband med lärosätets 200-årsjubileum år 1868.

Traditionen med hedersdoktorer har levt vidare och i takt med att högskolesektorn byggts ut har utnämningarna blivit fler. Samtidigt har många fakulteter börjat promovera fler hedersdoktorer än tidigare, menar Per Ström, akademiintendent och ceremoniansvarig vid Uppsala universitet.

Han tycker att det behövs en diskussion om hur många hedersdoktorer som bör utses varje år.

− Vi vill inte att det mest förnäma som fakulteterna kan ge bort ska förlora sitt värde. En viss återhållsamhet skulle inte skada. Då blir hedern större, säger han.

20 hedersdoktorer per år

Han tillägger att han med det uttalandet eventuellt kastar sten i glashus. Det är nämligen inte så att Uppsala universitet har utmärkt sig med att vara särskilt återhållsamt. År 1877, när universitet firade 400-årsjubileum, markerades det genom att hela 84 hedersdoktorer promoverades. Detta överträffades vid 500-årsjubileumet, då över 100 hedersdoktorer utsågs.

Men detta rör sig om exceptionella tillfällen, betonar Per Ström. Generellt utsågs ganska få hedersdoktorer fram till slutet av 1900-talet, menar han.

Numera utses ungefär 20 hedersdoktorer per år vid Uppsala universitet, som har åtta fakulteter. Det är i linje med andra universitet i Sverige. Antalet hedersdoktorer ligger generellt kring två per fakultet.

I andra länder har man däremot en annan praxis. Per Ström drar en parallell till universitetet Leiden i Nederländerna, som är ungefär lika stort som Uppsala universitet.

− De utser en hedersdoktor per år. Turen roterar mellan fakulteterna.

Ska utses av rätt orsak

Anna Lundberg är forskningssamordnare vid medicinska fakulteten vid Umeå universitet och handlägger nomineringarna inför valet av hedersdoktorer där. Hon tycker inte att det är ett problem att hedersdoktorerna har blivit fler.

− Det viktiga är att de utses av rätt orsaker. De ska ha gjort någonting hedervärt. Det ska inte handla om att ge universitetet publicitet eller pengar, säger hon.

Hon tar som exempel att man bör vara försiktig med att hedra någon som är känd för att donera pengar till forskning. En sådan utnämning kan uppfattas som ett sätt att närma sig en potentiell forskningsfinansiär, snarare än som ett sätt att hedra någons insatser.

Anna Lundberg tycker att processen kring nomineringar och utnämningar av hedersdoktorer i dagsläget fungerar bra. Umeå universitet har regler för vem som kan promoveras och för hur själva processen ska gå till.

− Det finns ett bra, kvalitetssäkrat system.

Det är fakultetsnämnden som tar emot nomineringarna och beslutar vem som ska utses till hedersdoktor. Universitetsledningen har ingen insyn eller möjlighet att påverka det beslutet, vilket är gängse när hedersdoktorer utses i Sverige. Att beslutet tas av fakulteterna blir ett sätt att garantera anknytningen till forskning och undervisning.

Vid Umeå universitet utses ungefär åtta hedersdoktorer per år. Det finns fyra fakulteter och de kan utse en till tre hedersdoktorer var. Medicinska fakulteten brukar utse två, en kvinna och en man.

Fjäder i hatten för universitetet

Syftet med hedersdoktorerna är i princip detsamma idag som under 1800-talet, menar Per Ström. De flesta hedras för sina vetenskapliga prestationer eller för sina samhällsinsatser. Hedrandet är också ett sätt för universitetet att knyta till sig framstående forskare och vidga sitt nätverk.

Universitetets eller fakultetens intressen ska egentligen inte vara i fokus, men det går inte att komma ifrån att valet av hedersdoktorer har en viktig strategisk betydelse. Om någon av ens hedersdoktorer till exempel vinner Nobelpriset spiller stjärnglansen över på universitetet.

− Det blir en fjäder i hatten, säger Per Ström.

Han har varit akademiintendent sedan år 1997 och minns spännande möten med nya hedersdoktorer som David Attenborough och Desmond Tutu.

Vid medicinska fakulteten på Umeå universitet har man två Nobelpristagare bland hedersdoktorerna: Emmanuelle Charpentier, som var med och uppfann gensaxen och Denis Mukwege, som fick fredspriset för sitt arbete mot sexuellt våld i väpnade konflikter. Ett annat känt namn bland hedersdoktorerna är Tedros Adhanom Ghebreyesus, generaldirektör på Världshälsoorganisationen, WHO.

− Det sänder absolut en jättefin signal utåt att universitetet har de här globala kontakterna. Det är ett bevis på att vi har fina internationella samarbeten, säger Anna Lundberg.

Politiska intressen ska hållas utanför

Att fakulteterna i någon mån tänker strategiskt när de utser hedersdoktorer gör inget, tycker Per Ström. Det är naturligt att de man vill hedra också är personer som man vill bli förknippad med och knyta till sin forskningsgemenskap. Däremot tror han att universiteten ska vara försiktiga med att hedra personer med makt eftersom det kan uppfattas som ett sätt att ställa sig in.

− Det är viktigt att fakulteterna slår vakt om sin integritet.

Det finns exempel där politiska makthavare har försökt utnyttja utnämningarna av hedersdoktorer för att stärka sin egen position. År 1980 ska till exempel rektorn vid Uppsala universitet ha kontaktats från Rumänien med önskemål om att diktatorn Nicolae Ceaușescus fru Elena skulle utses till hedersdoktor i samband med parets Sverigebesök. Någon sådan utnämning blev aldrig aktuell, men det har hänt att aktiva politiker har hedrats.

Vissa kommer säkert ihåg kritiken mot Örebro universitet efter att de år 2005 utnämnde dåvarande statsministern Göran Persson till hedersdoktor. Samma år kom SUHF med ett vägledande regelverk i som sätter en gemensam standard för utnämningarna av hedersdoktorer.

Tillfälligt stopp under pandemin

Som en konsekvens av covid-19 har flera universitet beslutat sig för att pausa promoveringen av hedersdoktorer. Vid Umeå universitet kommer inga hedersdoktorer utses i år och vid Uppsala universitet utsågs inga förra året.

I Umeå har förra årets utnämnanden ännu inte offentliggjorts eftersom man inte har kunnat hålla den traditionsenliga ceremonin då hedersdoktorsgraden utdelas.

På Uppsala universitet är det första året sedan början av 1900-talet som inga hedersdoktorer utses, men Per Ström välkomnar det tillfälliga stoppet.

− Det är mycket som är bekymmersamt och sorgligt med pandemin, men detta tror jag inte skadar, säger han.

Text: Charlie Olofsson
Foto: Mattias Pettersson