Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor
Närbild på två innebandyspelare som har närkontakt med sina klubbor på bollen. 

Intresset för innebandy sprids på ett sätt som har mycket gemensamt med hur influensavirus sprids. Båda företeelserna är beroende av hur vi lever och träffas.

NYHET

Corona förändrar forskningens villkor

När enormt mycket tid, kraft och resurser ägnas åt att förstå covid-19 förändras också villkoren för annan forskning. Tre forskare berättar här om nya förutsättningar och möjligheter, men också om försenade resultat och bristande granskning.

Under 2020 har många miljarder och tusentals studier ägnats åt covid-19. Det gör också att annan forskning påverkas, bland annat genom att förutsättningarna för att få tag i data och för kreativa möten försämras.

Porträtt av Thomas Nygren

Thomas Nygren Foto: Tuva Nygren

– Mycket av forskningen påverkas av covid-19 och processer som datainsamling och lektörsgranskningar blir fördröjda. Det snackas en del om att mer forskning läggs ut som inte har granskats. Förpublicerad forskning kan vara väldigt bra, men det finns så klart en risk att en del forskning sprids som nyheter, utan sedvanligt stöd i vetenskapliga granskningar, säger Thomas Nygren, universitetslektor i didaktik vid Uppsala universitet.

Samhällsnyttan tydligare i kristider

De senaste åren har Thomas Nygren granskat hur människor tar till sig nyheter, och hur fakta skiljer sig från vilseledande information. Han har bland annat gett ut boken ”Fakta, fejk och fiktion: Källkritik, ämnesdidaktik, digital kompetens” och driver projektet Nyhetsvärderaren, där ett verktyg för att hjälpa skolelever med källkritiken håller på att tas fram.

– Samhällsnyttan med min forskning blir ännu tydligare i kristider, som under en pandemi. Det talas också om en informationsepidemi, men den verkar mindre allvarlig än vad man kunde befara. Människor har varit mer försiktiga än vad mediebilden visar, även om det sprids felaktig information om hur smittan uppstod och sprids, liksom myter om vaccinet.

Pandemin har också gett förändrade förutsättning för att bedriva forskning, inte minst inom Thomas Nygrens eget område som är undervisning och lärande.

– Vi har kört tre olika projekt under pandemin och vi har fått lösa det på olika sätt, till exempel genom att förlänga datainsamlingen med ett halvår. Vissa klassrumsundersökningar har vi fått genomföra online, och i ett stort internationellt projekt där jag medverkar, fick vi passa på de stunder när skolorna i Frankrike och Spanien var öppna. Vi fick nöja oss med ungefär hälften av det svarsunderlag vi hade räknat med, avslutar han.

App samlar in data om rörelsemönster

Coronapandmin har också lett till helt nya forskningsprojekt. Alexandra Weilenmann, professor i interaktionsdesign vid Göteborgs universitet, startade en studie om hur vi rör oss under pandemin.

Porträtt av Alexandra Weilenmann

Alexandra Weilenmann. Foto: Peter Larsson

– Det var många som sa att de rörde sig väldigt lite när vi satt i våra Zoom-möten i början av pandemin. Då började jag klura på det här projektet. Som forskare vill man kunna bistå samhället och mitt jobb är att fånga upp aktuella fenomen som rör förhållandet människor och teknologi, säger hon.

Alexandra Weilenmann forskningsgrupp har tagit fram en hel ny app, WFH movement, som samlar ihop data om våra rörelsemönster. Sedan oktober finns den att ladda ner där appar finns.

– Ofta får man inget tillbaka när man deltar i en forskningsstudie. Därför designade vi appen både som ett forskningsredskap och som ett intressant verktyg för deltagarna som kan mäta och uppskatta sina motionsvanor. Vi har gett våra studenter i uppdrag att tänka på hur vi ska nå ännu fler personer. Ofta är det de som redan rör på sig som vill vara med.

Fokus på kärnverksamheten

Hon säger att hennes forskning på sätt och vis har underlättats under pandemin, bland annat för att fokus har flyttats till kärnverksamheten.

– Många andra aktiviteter som man deltar i som professor och etablerad forskare skjuts på framtiden. Plötsligt blev det en massa tid över. Tidigare kunde man åka upp till Stockholm för en timmes möte. Det undantagstillstånd som vi har befunnit oss i har bidragit till att alla har gjort sitt yttersta och vi har fått väldigt mycket gjort.

Något hon har slagits av och som rör hennes eget forskningsområde är hur snabbt hela samhället ställde om till distans och digitalt.

– De digitala verktygen har funnits tidigare, men till exempel inom vården har man sagt att det inte fungerar med patientmöten online. Nu var det som att dra av ett plåster och sätta igång. Jag tror att mycket av det digitala kommer att stanna kvar. I nästa steg kan vi tänka mer nyanserat på vilka former av interaktion som passar för vilka aktiviteter. Det kommer att bli spännande att följa, säger Alexandra Weilenmann.

Smittspridning liknar spridning av budskap

Ett område som har fått mycket uppmärksamhet under pandemin är smittspridning. En av Sveriges ledande experter på området är Fredrik Liljeros, professor i sociologi vid Stockholms universitet.

Porträtt av Fredrik Liljeros

Fredrik Liljeros

– I alla pandemier tycks det vara en naturlag att det kommer ett gäng läkare som ropar på vargen, samtidigt som medielogiken alltid vill ha konflikt. Folk som aldrig har jobbat med epidemimodellering har plötsligt väldigt starka åsikter om hur smittan sprids, säger han.

I sin egen forskning har han gjort modeller över allt från hur folkrörelser och innebandy sprids till överföringen av sexuella sjukdomar och influensavirus. Företeelserna har mer gemensamt än man kanske kunde tro eftersom de alla är beroende av hur vi lever och träffas.

– Spridningen av covid-19 följer samma matematiska modeller som frikyrkan och nykterhetsrörelsen. Ju fler som hör ett budskap, eller träffar en person med viruset, desto lättare förs det vidare. När hälften av befolkningen har hört budskapet, eller har smittats, sprids det som mest. Då är vi överst på den där puckeln över antalet smittade, säger han.

Många förfrågningar från media och myndigheter

För hans egen del har pandemin framför allt lett till merarbete och många förfrågningar från media, myndigheter och akademien.

– Jag gillar att undervisa och det blev mycket jobb när universitetet skulle ställa om till distans- och fjärrundervisning. Samtidigt som jag fick förfrågningar från olika håll och det bildades nätverk och medicinska ”task force”.

Enligt Fredrik Liljeros följer pandemier ofta samma mönster. Han arbetade bland annat med modelleringar på Smittskyddsinstitutet, när sars spreds över världen 2003.

– Smittsamma sjukdomar är inte så svåra att modellera eftersom de följer samma logik. För att bli smittad av covid-19, liksom av andra influensavirus, krävs ofta relativt långvariga kontakter inomhus. Det är därför de flesta smittas inom familjen eller på sin arbetsplats. Det är avvikelserna som är svåra att hantera, till exempel att mängden virus kan variera väldigt mycket från person till person.

Han har själv inte har gjort någon strukturerad analys av coronaviruset, men deltar i diskussionerna i flera informella nätverk med bland andra Folkhälsomyndigheten och professorerna Tom Britton och Jan Albert.

– Under pandemin har jag främst granskat andras publicerade studier. Det jag har sett är att många bygger på alltför enkla antaganden om människors kontakter och nätverk, säger Fredrik Liljeros.

Relaterat innehåll

Krönika 19 december 2022

Till följd av pandemin blev många resor och möten inställda. Men samtidigt knöts närmare band mellan forskare från olika delar av världen tack vare digitala träffar, skriver Marie ...

Nyhet 24 augusti 2022

Eva Barkeman

Vikten av fri grundforskning och möjligheten att minska resandet genom fler digitala möten. Det är några av lärdomarna som kan dras av coronapandemin, enligt flera av riksdagsparti...

Nyhet 31 maj 2022

Charlie Olofsson

Kriser är destruktiva, men omvälvande händelser kan också väcka nya forskningsfrågor och sporra till utveckling. Det ser vi både från coronapandemin och under kriget i Ukraina, men...