Sekretessen kring arbetet med Nobelpriset är reglerad i stadgarna som fastställdes redan 1900. Enligt dessa gäller att ”inkommet förslag till prisbelöning samt utredning och utlåtande i fråga om prisutdelning får inte röjas”.

Arbetet bakom Nobelpriset hemligstämplat i 50 år

2020-12-07

Diskussionerna bakom årets val av pristagare är skyddade av sekretess – i 50 år. Det gäller det mesta som rör Nobelpriset. Och det är mycket sällan något läcker ut – trots att många känner till vilka som ska belönas.

Har dagens forskning om nya vaccin mot covid-19 Nobelprispotential? Och hur gick resonemanget när årets Nobelpristagare utsågs?

Nobelpriset är världens kanske främsta vetenskapliga pris och väcker intresse världen över. Den som förväntar sig att priskommittéerna ska svara på den här typen av frågor blir dock besviken.

– Vi kan tyvärr inte uttala oss om just det här. Det ligger inom det som omfattas av vår sekretess. Vi uttalar oss av princip bara om de priser som vi har beslutat om och offentliggör, säger Thomas Perlmann, som är sekreterare i Nobelförsamlingen vid Karolinska institutet.

Full sekretess kring arbetet

Han menar att det är svårt att spekulera och prata om framtida priser utan att det inbegriper sådant som Nobelkommittén diskuterar på sina sammanträden.

– Det är full sekretess när det gäller vårt prisarbete. Poängen är att skydda processen och behålla integriteten för arbetet, säger han.

Sekretessen är reglerad i stadgarna som fastställdes redan 1900. Enligt dessa gäller att ”inkommet förslag till prisbelöning samt utredning och utlåtande i fråga om prisutdelning får inte röjas”.

– Om vi fått in ett förslag får vi inte säga något om det enligt stadgarna. Har vi inte fått något bör vi inte göra det baserat på samma paragraf, säger Thomas Perlmann.

Pratar bara om pristagare

Paragrafen ska tolkas utifrån syfte – att skydda processen – och funktion. Om Nobelkommittén uttalar sig om andra än de som belönas, innebär det att den har pratat om utredningen, eftersom en sådan har kommit fram till ett resultat, förklarar han.

Många frågor till priskommittéerna rör den eller de som belönas för en speciell upptäckt. Det kan handla om att någon tycker att fel person har fått priset, eller att en person som borde ha fått det har blivit utan.

– Det är nästan mer regel än undantag att det finns en uppfattning om att någon som inte fick priset borde ha fått det. Vi diskuterar bara de som har fått priset och varför. Vi säger gärna varför A och B fick det men inte varför C inte fick det, säger Thomas Perlmann.

Ändrades på 1970-talet

Nomineringar och utlåtanden är hemliga i 50 år. Det är en lång tid, men faktiskt kortare än det som gällde från allra första början, berättar Gustav Källstrand, Nobelmuseet, som forskar på Nobelprisets historia.

– Från början var protokollen hemliga för all framtid. I början av 1970-talet ändrades stadgarna så att de efter 50 år blev öppna för forskare och andra.

När stadgarna skrevs fanns skäl att införa sekretess. Forskarvärlden var väldigt liten i början av 1900-talet. År 1901 fanns exempelvis omkring 1 000 fysikforskare i världen. Upp till ett 50-tal nominerades till Nobelpriset.

– Ett antal fysiker satt och utvärderade personer de hade kopplingar till. Sekretessen skulle ge dem arbetsro och trygghet. Utredningarna var känsliga, säger Gustav Källstrand.

Hemligheterna bevaras

Sekretessen verkar fungera väldigt väl. Det är åtminstone mycket sällan som någon av de olika kommittéernas arbete läcker ut, trots att många känner till pristagarna i förväg.

Ett par hundra personer hos de vetenskapliga prisutdelarna får kontinuerligt information om arbetet. Nobelförsamlingen på KI har 50 ledamöter, klassen i kemi på KVA ett 60-tal och klassen i fysik omkring 70.

Därtill får alla KVA:s mer än 600 ledamöter några dagar innan beslutet en genomgång av priset. Till det kommer externa personer som kallas in för olika uppdrag, administrativ personal, med flera.

– Det är inte en obetydlig mängd personer som vet vilka som ska få priset. Alla tjänar på att det hemlighålls, säger Gustav Källstrand.

”Läckte som ett såll”

Det finns dock tillfällen när det inte har funkat. År 2010 avslöjade Svenska Dagbladet – samma dag som offentliggörandet – att den brittiska föregångaren inom provrörsbefruktning Robert Edwards skulle få priset.

– Det är ovanligt och blev en stor nyhet att priset läckte ut. I början var det tvärtom vanligt. Det första decenniet läckte det som ett såll. Pristagarna utsågs i november och fick veta det direkt. Sedan skulle det bli offentligt tionde december, berättar Gustav Källstrand.

1909 beslutade Nobelkommittéerna att tillkännage pristagarna direkt när besluten fattats och så var det problemet löst.

Text: Siv Engelmark
Foto: Dan Lepp