Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor
Förbundskansler Angela Merker vid ett besök på en bilfabrik

I bland annat Tyskland har nationella akademier, liknande Kungl. Vetenskapsakademien, en central roll för att ge vetenskaplig rådgivning. Bilden visar förbundskansler Angela Merker vid ett besök på en bilfabrik.

NYHET

När det är kris måste politikerna snabbt få kunskap

Många länder i Europa har speciella system för vetenskaplig rådgivning till beslutsfattare – men inte Sverige. Coronavirusets spridning gör dock frågan allt mer aktuell också här.

Coronapandemin har gjort diskussionen om vad politiska beslut baseras på högaktuell. Regeringens beslut om exempelvis storleken på folksamlingar och vilka verksamheter som ska vara öppna respektive stängda har blivit omstridda.

Samtidigt saknas mycket av de kunskaper som skulle kunna underlätta avgöranden.

– I kriser där vi saknar kunskap har forskning en mycket viktig roll för att fylla kunskapsluckor och sedan, genom vetenskaplig rådgivning, förmedla denna nya kunskap till beslutsfattare, säger Sven Stafström, som är generaldirektör vid Vetenskapsrådet.

Vetenskaplig rådgivning handlar om att ta fram vetenskapligt underlag inför politiska beslut. I dag finns ingen som har den uppgiften i Sverige. I fjol föreslog dock Vetenskapsrådet, i sitt inspel till forskningspropositionen, att regeringen ska utreda formerna för vetenskaplig rådgivning.

– Det borde finnas en permanent struktur som kan snappa upp nya forskningsrön som pågår och förmedla det till beslutsfattare, som också kan ta kontakt med rådgivningsfunktionen och få underlag när de märker att det saknas kunskap. I krislägen när kunskaper snabbt utvecklas är det viktigt att beslutsfattare får hjälp att sortera och sammanställa kunskaperna, säger Sven Stafström.

Finns i många andra länder

Många andra länder har speciella system för vetenskaplig rådgivning. I USA, Storbritannien, Irland, Australien och Nya Zeeland har regeringen en särskild vetenskaplig rådgivare, ofta med ett kansli. I många länder, som i Nederländerna, Tyskland och framför allt i de forna öststaterna har nationella akademier, liknande Kungl. Vetenskapsakademien, en central roll.

Göran K Hansson som är ständig sekreterare i Kungl. Vetenskapsakademien, KVA, tycker att modellen är intressant.

– Jag tror det vore ett värde med en mer organiserad form för vetenskaplig rådgivning. KVA är beredda att ta en sådan roll. Vi är oberoende experter och har en väldig bredd i våra expertkunskaper, säger han.

Andra initiativ

Kungl. Vetenskapsakademien är en av flera organisationer i Sverige som under pandemin har satt samman egna expertgrupper.

– Vi var förvånade när regeringen inrättade en Coronakommission med så lite kompetens om virusinfektionen. Vi såg ett behov av att komplettera den med en medicinsk expertgrupp. Det är viktigt att dra lärdomar av pandemin så att vi kan vara bättre rustade nästa gång när det händer. Det är möjligt att vi kommer att behöva det redan under denna pandemi om viruset fortsätter att spridas, säger Göran K Hansson.

KVA:s experter ska bland annat inventera kunskapsläget om covid-19 och sjukdomens behandling. De ska gå igenom den vetenskapliga litteratur som växer fram och sammanställa informationen i en rapport. Fokus blir på viruset, immunsvar och smittskydd.

Flexibel rådgivning

I Tyskland arbetar Leopoldina, den nationella vetenskapliga akademin, på ett liknande sätt. Akademin har på eget initiativ sammanställt information och publicerat sex uttalanden om pandemin.

– Det första publicerades redan i mars, och blev inledningen till en dialog med politiker som fortfarande pågår, berättar Regina Riphahn, som är professor vid universitetet i Nürnberg och vice president i Leopoldina.

Uttalanden om pandemin är typiska exempel på arbetssättet inom Leopoldina, som Regina Riphahn beskriver som “bottom up”. Någon inom organisationen tar ett initiativ, tillsätter en grupp med fokus på ett visst område, förbereder ett uttalande och går ut med det.

Enligt Regina Riphahn är det sällan någon politiker frågar om råd.

– De tillfällena är få. I fjol bad förbundskansler Angela Merkel Leopoldina göra ett uttalande om utsläpp av koldioxid och partiklar. Och vi agerar snabbt när någon har frågat.

Leopoldina är inte ensamma i Tyskland om att ge vetenskaplig rådgivning. Det ger också exempelvis kommittéer under olika ministerier och de akademier som finns i förbundsländerna.

– Forskare har ett stort ansvar att informera de som har makt. Men det är politiker som fattar besluten. Forskare tar inte politiskt ansvar, det är politikers roll, säger Regina Riphahn.

Särskilda rådgivare

Det system med en särskild vetenskaplig rådgivare som finns i flera anglosaxiska länder infördes först i USA. Irland har byggt upp sitt system efter samma modell. I efterverkningarna av den ekonomiska kris som drabbade landet 2011 avskaffades dock rådgivarens kontor och budget, men rådgivaren finns kvar.

Han heter Mark Ferguson och jobbar proaktivt. Minst varje kvartal träffar han någon relevant minister för att diskutera en aktuell fråga.

– Det är viktigt för att skapa förtroende och uppmärksamma dem på att de kan få vetenskapliga råd i just de frågor som är viktigast just då. Att agera proaktivt och vara med tidigt i processen är det bästa sättet för att få effekt, i stället för att försöka ändra något du inte håller med om.

Om han blir tillfrågad om råd i någon fråga sätter han ihop en grupp med internationella experter. Enligt Mark Ferguson är det särskilt viktigt för ett litet land som Irland med 4,5 miljoner invånare, att ta in experter utifrån.

– Jag själv är exempelvis även chef för den statliga forskningsfinansiären Science Foundation Ireland och vill främja irländsk forskning och finansiering. De internationella experterna är mer genuint oberoende.

I frågor som rör pandemin är det dock den medicinska chefen vid hälsoministeriet som är ansvarig för rådgivningen.

– Det är mycket vi inte vet och det kommer att finnas olika uppfattningar. Därför är det viktigt att någon samlar in kunskap och ger rekommendationer till regeringen. Det är regeringen som tar beslut, men den har frågat den medicinska chefen om råd hela tiden, säger Mark Ferguson.

Sverige har expertmyndigheter

ESAF, European Science Advisors Forum, höll tidigare i år ett möte som handlade om vetenskaplig rådgivning om covid-19 i olika länder. Nästa möte ska belysa vilken betydelse rådgivningen har haft för hur länder har hanterat pandemin.

Sven Stafström är svensk representant vid ESAF-mötena. Han tycker att det är viktigt att titta på hur det ser ut i andra länder, men pekar samtidigt på att det inte går att kopiera något rakt av.

– Vi måste utgå från Sveriges situation med expertmyndigheter med mycket kunskap men komplettera och hjälpa dem i kunskapsinhämtandet, säger han.

Relaterat innehåll

Nyhet 10 januari 2024

Carina Järvenhag

Akademin måste arbeta med forskning på ett både praktiskt och teoretiskt plan. Det menar Helena Hansson som forskar och undervisar om deltagande design vid Göteborgs universitet. D...

Krönika 18 december 2023

När forskare möter journalister handlar mycket om att förstå den andres arbetsvillkor. Bengt Johansson skriver om skillnaderna mellan forskningen och journalistiken.

Krönika 24 oktober 2023

Undvik förrädiska förkortningar, skapa en emotionell budget och se till att mötas i ögonhöjd. Anna Sarkadi skriver om brukarmedverkan och vad som krävs när kollegorna i projektet i...