Serieforskaren Pascal Lefèvre har utnämnts till hedersdoktor vid Malmö universitet. Han kommer ifrån Belgien som är känt för sina serier. Även i Malmö finns ett aktivt kulturliv kring serier. Bilden visar en väggmålning i Bryssel.

Första hedersdoktorn i tecknade serier

2020-10-21

En gång sågs tecknade serier som skräpkultur, men nu har de tagit plats inom humanistisk forskning. I Sverige har den första hedersdoktorn i fältet utsetts på Malmö universitet: Pascal Lefèvre från Belgien.

Pascal Lefèvre

Redan innan han kunde läsa ordentligt, talade teckningarna till honom.

– Jag tyckte om seriekonstnärernas visuella tolkning av världen, skriver Pascal Lefèvre på mejl, det format han föredrar för intervjuer.

Han är uppväxt med 1960-70-talets serier i Belgien. Dels album på modersmålet flamländska som Finn och Fiffi, dels franskspråkiga serietidningen Kuifje/Tintin som kom ut en gång i veckan med olika äventyrsserier där avsnitten avslutades med en cliffhanger.

– Du hade en hel vecka att undra över hur en berättelse skulle fortsätta. Det visar hur viktigt publikationsformatet är för hur en serie upplevs.

Äventyrsserierna ”Thorgal” och ”Buddy Longway” är favoriter han minns.

Belgien hyllar serier

Belgiens seriekultur har likheter med Sveriges, även här började serier tryckas i dagspress och familjetidskrifter på 1920-talet, men de skiljer sig också åt.

– Belgien har sedan 1950-talet haft fler veckotidningar med olika serier i varje nummer, medan Sverige snarare föredrog det amerikanska publikationsformatet, där en serietidning tillägnas enbart en karaktär, som Bamse.

En stor skillnad mot Sverige är också att i Belgien är man mer stolt över sina serier.

– Här i Belgien finns museer och statyer över seriefigurer.

Från Belgien kommer också många ikoniskt världskända seriefigurer som Smurfarna, Lucky Luke, Spirou och förstås Tintin.

Fått högre status

Serier ansågs i början som underhållning utan kulturellt värde. Statusen var som lägst på 50-talet, då ansågs det i USA förleda ungdomen till kriminellt beteende. Sedan dess har serier successivt ökat i status och är nu accepterade som kultur, om än inte finkultur.

– Tack vare verk som Maus har mediet fått högre status, säger Pascal Lefèvre.

Serieromanen Maus av tecknaren Art Spiegelman kom ut i två delar, 1986 och 1991. Den handlar om serieskaparens far och faderns erfarenheter av att överleva förintelsen som jude, och är den första tecknade serie som fått Pulitzerpriset.

– Numera visas mästarnas originalverk som konst och serien har accepterats i kulturella och pedagogiska kretsar, säger Pascal Lefèvre.

Han själv började analysera serier på ett akademiskt sätt genom sin magisteruppsats 1986 i samhällsvetenskap.

– Jag var på den tiden också mycket intresserad av film, men serier var nästan helt outforskat så där fanns chans att göra banbrytande arbete. Eftersom jag specialiserade mig inom kommunikationsvetenskap gjorde jag en typisk analys för det fältet och studerade hur förlag valde serier för publikation.

Doktorerade i serier

Senare blev Pascal Lefèvre den förste i Flandern att doktorera med en avhandling helt fokuserad på tecknade serier. Han fortsatte arbeta inom området, som researcher, föreläsare och arrangör av seriekonferenser.

Idag är han knuten till LUCA School of arts vid KU Leuven i Belgien som professor, men har inte haft en traditionell akademisk karriär.

– Större delen av tiden fick jag inte betalt för att forska, bara för att undervisa. När jag började doktorera var jag över 30 år och därmed för gammal för stipendium; jag var tvungen att finansiera min doktorsexamen själv.

Han uppskattar därför hedersdoktortiteln från Malmö universitet.

– Det är ett erkännande av mitt arbete som jag ofta gjort under svåra förhållanden.

Ett nytt forskningsområde

Rebecka Lettevall, dekan vid fakulteten för kultur och samhälle vid Malmö universitet, berättar om bakgrunden till utnämningen.

– Vi ville lyfta fram detta nya forskningsområde som anknyter till flera andra ämnen på fakulteten. Seriemediet stimulerar mångvetenskapliga diskussioner eftersom det anknyter till så mycket annat: design, samhällsvetenskap, språk, litteratur och konst.

Hedersdoktorsutnämningen hänger också ihop med att fakulteten utnämnt Sveriges första professor i serieforskning på konstnärlig grund: Gunnar Krantz.

Tanken var egentligen att både han och Pascal Lefèvre skulle hedras vid samma ceremoni, och att man skulle passa på att hålla seminarier med Pascal Lefèvre som föreläsare. Coronapandemin har dock medfört att det skjutits upp till 2021.

Tät kontakt med Malmö

Pascal Lefèvre har sedan tidigare samarbete med Malmö universitet, både som forskare och lärare.

– Jag känner sedan länge personligen forskare som Fredrik Strömberg och Gunnar Krantz. Till exempel hjälpte Fredrik mig med min forskning om den svenska tecknaren Oscar Jacobsson som ritade ”Adamson” – en av de få europeiska serier som publicerades över hela världen före andra världskriget. Förra året satt jag på Kungliga Biblioteket i Stockholm och läste Söndags-Nisse*.

Jakob Dittmar, serieforskare vid Malmö universitet, kompletterar bilden av vad Pascal Lefèvre betytt för fältet och för honom själv:

– Han känner till otroligt många serier i detalj, och delar med sig av sin kunskap på ett konstruktivt sätt. Hans stora bidrag till fältet är att han visade hur man kan beskriva och analysera tecknade serier. Han har gjort så mycket interdisciplinärt: filmvetarens verktygslåda slogs ihop med litteratur- och kulturvetarens, med resulterande metoder och resultat.

Liksom andra konstformer kan man titta på serier från många olika vinklar, menar Pascal Lefèvre.

– Välj en viss serie så kan du analysera hur den skapas, hur den kommunicerar, vad den kan betyda i en viss kultur vid en viss tidpunkt och så vidare.

Språk och kultur påverkar tolkning

På många sätt illustrerar Pascal själv skärningspunkten som serier utgör i humaniora, mellan visuell kommunikation, samhälle och språk.

– Naturligtvis är det bästa att uppleva en serie på originalspråket. Därför har mitt intresse för serier motiverat mig att ta kvällskurser på olika främmande språk, som franska, engelska, tyska, spanska, italienska och till och med lite svenska.

Utöver språk tillkommer kulturell kontext.

– När du läser en manga hjälper det om du har grundläggande kunskaper om japansk kultur. Därför försöker jag alltid också informera mig så mycket som möjligt om det kulturella sammanhanget.

Som lärare i visuell kommunikation undervisar Pascal Lefèvre om seriehistoria och analys av serier.

– Mina studenter har ofta en begränsad syn på mediet. De är för det mesta intresserade av bara en typ av serier, så till att börja med måste jag ge dem en känsla för mångfalden i mediet, hur olika länders serietraditioner utvecklats, och hur olika seriekulturer påverkat varandra.

Mest serieforskning

Vilket land som forskar mest på serier är svårt att säga menar Pascal, eftersom man inte kan läsa alla språk, och mycket som är intressant översätts inte.

– Engelskspråkiga länder som USA och Storbritannien står för den största publikationsvolymen och dominerar eftersom de har ett världsspråk. Tyskland har också ett aktiv serieakademiskt liv med många konferenser.

Pascal Lefèvre framhåller även den franskspråkiga traditionen som är viktig på grund av att den franska seriemarknaden har den största mångfalden på alla sätt: format, stilar och publikationsformer.

Forskningsområdet har utvecklats sedan Pascal Lefèvre började för 35 år sedan.

– När jag började forska producerades den mesta litteraturen om serier faktiskt av människor som inte arbetade vid ett universitet. Några av de mest intressanta undersökningarna om serier kom från icke-akademiker vid den tiden.

Mycket har förändrats

De senaste 20 åren har mycket förändrats. Det har kommit nya akademiska tidskrifter och konferenser, specialiserade på serier. Många doktorerar också inom ämnet.

Serier är akademiskt allvar numer. Kan han efter ett liv av serieanalys fortfarande roas av serier?

– Jag kan fortfarande läsa serier för skojs skull, men nu när jag har läst tusentals serier har jag blivit ganska blasé, det måste jag erkänna.

Pascal Lefèvre är idag främst intresserad av att forska på seriens historia.

– Seriers relation med andra medier och deras gemensamma historiska sammanhang behöver undersökas ytterligare. Jag är också intresserad av hur olika nationella serietraditioner påverkat varandra. Den historien återstår till stor del att skriva.

Fotnot: Söndags-Nisse var en svensk skämttidning som gavs ut varje vecka under perioden 1862-1924.

14
Text: Anja Castensson

Ta del av information om behandlingen av dina personuppgifter