Efter att Bertil Guve på nära håll upplevt nyttan av medicinteknik skiftade han fokus i yrkeslivet. Från att ha arbetat med investeringar började han istället inrikta sig mot processer för hur ny teknik når sjukvården.
Doktor – och sen då?

Från investeringar till ny teknik i vården

2020-10-07

Han leder samarbeten mellan företag, sjukvård och forskare med syftet att ta fram ny medicinteknik.
– Min bakgrund som forskare är en förutsättning för arbetet, säger Bertil Guve, lektor och projektledare vid institutionen för medicinteknik och hälsosystem på KTH.

Bertil Guve

När Bertil Guve var nybliven ingenjör i början av sin karriär arbetade han på Industrifonden med att hjälpa investerare med så kallade högriskprojekt. Arbetet väckte många funderingar kring vilka investeringar som blev lyckosamma och inte.

– Ena veckan kunde vi fira en investering för att nästa vecka konstatera att ett annat projekt nu skrotades därför att projektet visat sig gå åt pipsvängen. Innerst inne började jag fundera på ”Vad är det vi vet och inte vet när vi bestämmer oss för att investera?” och ”Hur blir vi övertygade om att investera fast vi gjort liknande investeringar tidigare som gått dåligt?” Det fascinerade mig hur de här besluten fattas.

Lägligt nog dök det samtidigt upp en passande doktorandtjänst vid KTH.

– Jag gick dit och sa att det var precis det jag ville forska kring, hur man bestämmer sig vid sådana här typer av investeringar. De tyckte att det lät intressant och jag blev antagen.

Beslut i samband med riskkapitalinvesteringar

Även om han hade trivts med arbetet på Industrifonden och gick ner i lön som doktorand, kände han sig ändå säker på att det var rätt beslut att börja forska.

– Jag brann mer för att stanna upp vid frågor och fundera på dem, än att fortsätta lösa fler av samma typ av problem. Livet kändes för kort för att inte bejaka det.

Avhandlingen blev klar år 2005 och hette Att bestämma sig utan grund – om omdöme och övertygelse i riskkapitalinvesteringar.

– Det var högt i tak på institutionen för industriell ekonomi och det fanns utrymme att också ta med filosofiska aspekter kring omdöme, vilket jag tyckte var intressant.

Studien gjordes bland annat genom intervjuer med personal på Industrifonden och material ur deras arkiv.

– Jag hade väldigt fint underlag. Det är inte så lätt att få kunskap om beslutsunderlag i samband med investeringar. Även om det inte är hemligt så redovisas bara slutresultatet och inte vägen dit. Men jag fick tillgång till information om hur bedömningarna hade gjorts och det var en stor glädje.

Efter disputationen fortsatte han att forska vid institutionen för industriell ekonomi och blev så småningom lektor.

Inriktade sig mot medicinteknik

Vid den här tidpunkten skedde en avgörande händelse när Bertil Guves första son Edvin föddes med en svår funktionsnedsättning. De första månaderna fick familjen bo på sjukhuset och det tog lång tid innan läkarna kunde fastställa en diagnos. Till slut konstaterades att pojken hade Lowes syndrom, en sjukdom som bara en person per generation föds med i Sverige.

– Vi fick väldigt fin hjälp, men tyvärr dog Edvin när han var tre år, berättar Bertil Guve. Det förändrade mitt liv och mitt synsätt på ett positivt sätt att älska en person med en funktionsnedsättning.

Erfarenheten gjorde att Bertil Guve bestämde sig för att skifta fokus i yrkeslivet. Från att ha arbetat med investeringar började han istället inrikta sig mot medicinteknik och processer för hur ny teknik når sjukvården.

– Det har varit en gåva att känna en sådan tydlighet. Jag hade på nära håll sett nyttan som medicintekniken gjorde och fått en tydlig känsla för hur många aspekter och intressenter det finns att ta hänsyn till för att det ska bli riktigt bra. Jag ville skapa ett närmare samarbete mellan forskare, sjukvård och näringsliv.

Han drog igång en serie symposier på temat och blev kort därefter erbjuden en tjänst som chef för Centrum för teknik i medicin och hälsa (CTMH) som var ett samarbete mellan KTH, Stockholms läns landsting och Karolinska institutet.

– Det var fantastiskt intressant och förenade mycket av det jag var intresserad av och brann för.

Forskare, sjukvård och näringsliv samarbetar

Där var han en av initiativtagarna till ett stipendieprogram där läkare, ingenjörer och industridesigners fick i uppdrag att hitta medicintekniska lösningar inom sjukvården och skriva en affärsplan till ett nytt bolag som de skulle starta. Programmet kallades Clinical Innovation Fellowships och byggde på en modell från Stanforduniversitetet.

– Programmet har fått fram flera innovativa medicintekniska bolag och några av dem har redan blivit framgångsrika.

Projektet har nyligen avslutats men gett ringar på vattnet och resulterat i kurser för såväl studenter som sjukvårdspersonal.

Andra samarbeten som han ledde vid Centrum för teknik i medicin och hälsa var uppkomsten av det strategiska innovationsprogrammet Medtech4Health, initieringen av en KTH.SLL-fond samt en särskild satsning inom Barncancerfonden på medicinteknisk forskning.

Utåtriktat arbete i Sverige och EU

Sedan tre år tillbaka arbetar Bertil Guve som så kallad Impact manager och lektor på skolan för kemi, bioteknologi och hälsa vid institutionen för medicinteknik och hälsosystem på KTH. Han är projektledare för det nationella projektet Impact som handlar om att hitta flaskhalsar för evidensgenerering av innovativ medicinteknik.

Han håller i kurser, undervisar och skapar samarbeten med olika parter inom EU. Även om den egna forskningen idag bara utgör en liten del av hans arbete, så är forskningserfarenheten en förutsättning för arbetet, menar han.

– Det skulle inte gå utan en forskarbakgrund, inte på det sättet som jag tar mig an det i alla fall. Jag behöver förstå forskning och de olika parternas situation för att de här samarbetena ska fungera på ett bra sätt.

Han ser mängder av möjligheter för personer med forskarutbildning även utanför akademin.

– Akademiskt tränade personer är för det mesta oerhört kompetenta. Att vara expert på forskningsmetodik innebär att man kan väldigt mycket som är användbart, särskilt när det handlar om att utveckla verksamheter och företag.

2
Text: Teresia Borgman

Ta del av information om behandlingen av dina personuppgifter