Det blir ingen Nobelbankett i år och prisutdelningen sker i pristagarnas respektive hemländer. Alla pristagare kommer dock att bjudas in till nästa års utdelning och bankett.

Årets Nobelfirande blir inte som vanligt

2020-10-05

Coronapandemin får konsekvenser för årets Nobelpris. Nobelbanketten ställs in och Nobelpriserna delas ut i pristagarnas hemländer, kanske av en tidigare pristagare. Firandet samordnas från en studio som sänder från Stockholms stadshus.

Det blir inget vanligt Nobelfirande i år. Redan i våras bestämde Nobelstiftelsen att banketten för 1 250 personer i Stadshuset skulle ställas in. Nu börjat det klarna hur firandet ska se ut.

Pristagarna får diplom och medalj, men i sina respektive hemländer.

– Vi ska dela ut priser på ett sätt som är snarlikt den vanliga utdelningen, men självklart med iakttagande av restriktioner för smittspridning. Utdelningen kan komma att äga rum i en universitetsaula eller på en svensk ambassad och priset överlämnas av en rektor, en ambassadör eller kanske om det går att ordna, en tidigare pristagare, säger Nobelstiftelsens vd Lars Heikensten.

Vilka som ska få priserna offentliggörs i oktober, med början den femte, då medicinpristagaren presenteras. Samma dag börjar diskussionerna med pristagarna själva om hur de ska få sina priser. Först efter det kan detaljerna för de olika utdelningarna börja mejslas ut.

Utrikesdepartementet har förvarnats, eftersom ambassader i olika länder kommer att bli involverade. Den svenska ambassaden i Washington är beredd, då stiftelsen varit i kontakt med den i ett annat ärende.

– Ofta har vi ju pristagare från USA, säger Lars Heikensten.

Större prissumma i år

Prissumman höjs i år från nio till tio miljoner och är därmed tillbaka på samma höga nivå som tidigare. Bakom beslutet ligger en stabilare ekonomi. Den pristagare som ändå eventuellt känner sig snuvad på ett högtidligt firande blir kompenserad. Alla pristagare kommer att bjudas in till nästa års utdelning och bankett.

I år är det inte mer än omkring 50 personer som kommer att finnas på platsen för firandet, en studio som sänder från Stadshuset. Enligt Lars Heikensten har Nobelstiftelsen goda förhoppningar om att kungafamiljen ska vara med. Utdelningarna kommer att klippas in i sändningen.

– Sändningen kommer också att innebära möjligheter att väva in inslag som handlar om pristagarnas insatser. Jag tror att det kommer att fungera bra och kanske ge inspiration inför kommande år, säger Lars Heikensten.

Han tror inte det har någon som helst betydelse för priset på sikt att den traditionella ceremonin inte blir av i år. Det viktiga är att priset delas ut, tycker han.

– Det sänder signaler om kontinuitet och att världen rullar på trots den stora krisen. Det är särskilt viktigt i tider som dessa att kommunicera det vi står för. Nobelpriset är ett av de namn i världen som starkast står för fred och för vetenskap, allt mer hotat och ifrågasatt i en allt mer polariserad värld, säger Lars Heikensten.

Stadgar om priset…

Gustav Källstrand, som är historiker och Nobelexpert, håller med.

– Att inga prisutdelningar har ställts in sedan andra världskriget skapar kontinuitet. Det ger en känsla av att allt rullar på. Jag tror att ett skäl till att Nobelpriset får så lite kritik är att det är återkommande. Det finns en kraft i återupprepningen, säger han.

Prisutdelningen regleras i Stiftelsens stadgar från år 1900. Där står det att priset ska delas ut i en offentlig ceremoni 10 december. Med några få undantag har så också skett varje år, i fredstid.

– Det har hänt att pristagare inte kunnat komma. Då har man ordnat så att de ändå har fått priset på något sätt. Det som är unikt i år är att de inte dyker upp på plats.

Under ett antal år på 1920-talet utsågs inte pristagare i alla discipliner. 1924 ställdes prisutdelningen – och middagen – in eftersom ingen av de två pristagare som fanns det året, i litteratur och medicin, kunde komma. Den ena var sjuk, den andra i USA.

De inställda priserna på 1920-talet gjorde att stiftelsen kunde spara pengar, som bland annat kunde användas för att bygga forskningsinstitut.

– Det finns reglerat i stadgar att man får använda medel också till att bygga upp forskning. Nobelinstitut som i dag tillhör KI ägdes tidigare av stiftelsen. Manne Siegbahn-laboratoriet på Stockholms universitet har byggts av Nobelstiftelsen. Det finns också Nobelbibliotek i börshuset och i Nobelinstitutet i Oslo, säger Gustav Källstrand.

… inte om middagen

Banketten är däremot inte reglerad någonstans och den har också ställts in tidigare, även i fredstid. Den första gången var år 1907 då Oscar II dog bara några dagar före den 10 december.

1956 blev det en inofficiell middag på börshuset i stället. Det var samma år som Sovjet gått in i Ungen och stiftelsen inte ville bjuda den sovjetiska ambassadören. Det hade annars varit kutym, eftersom kemipristagaren Nikolaj Semjonov var från Sovjet.

Banketten är en privat fest och stiftelsen bestämmer själva vilka de vill bjuda in. Inbjudningarna har dock inte alltid varit så attraktiva som på senare år. Festen samlade ända in på 1970–talet bara några hundra personer. Det var Nobelstiftelsens dåvarande vd Stig Ramel som började modernisera firandet.

Idag är intresset för festen stort – i Sverige. I övriga världen är det pristagarna som skapar rubriker.

– I resten av världen är intresset störst i oktober när priserna tillkännages. I december är priserna ingen nyhet längre. Det kan bli en nyhet att festen ställs in. Inte för att många följer den, utan för att det är ytterligare en sak som påverkas av pandemin, säger Gustav Källstrand.

3
Text: Siv Engelmark
Foto: Martina Holmberg / TT

Ta del av information om behandlingen av dina personuppgifter