Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor
orange havsborstmask

Myrianida pinnigera tillhör en grupp av havsborstmaskar som kallas för tågmaskar. Foto: Fredrik Pleijel

NYHET

Han vill visa att maskar är vackra djur

Fredrik Pleijel är marinbiolog och forskar om havsborstmaskar. För att säkrare kunna artbestämma de små maskarna tar han bilder av dem. På så sätt sparas viktig information om deras färg.

porträttbild Fredrik Pleijel

Fredrik Pleijel

Fredrik Pleijels forskningsområde är taxonomi. Han beskriver nya arter av havsborstmaskar, klassificerar dem och försöker se hur de är besläktade med varandra.

– Djuren är svåra att bevara levande. Om man sparar dem i sprit försvinner färgerna, som är viktiga för klassificeringen. Den kan skilja sig mycket mellan olika arter och även inom samma art. För att bevara informationen använder jag foto, berättar han.

En annan dimension är den estetiska. Bilderna är ett sätt att visa att maskar kan vara riktigt vackra djur.

– Det är viktigt för mig. De flesta tycker inte att maskar är särskilt fascinerande, säger Fredrik Pleijel.

Metoden sprids…

Arbetssättet har smittat av sig. Kollegerna har tittat på hans uppställningar inför fotografering och själva börjat fota havsborstmaskar, men även annat.

– Jag själv begränsar mig till att fota marina ryggradslösa djur, utöver havsborstmaskar jobbar jag lite vid sidan med nakensnäckor som ofta är färgrika. Det är viktigt hur de ser ut levande.

Kunskaperna har bland annat resulterat i uppslagsböcker. Just nu skriver Fredrik Pleijel tillsammans med ett par kolleger ett band för Nationalnyckeln om nakensnäckor. Tidigare har han skrivit ett om havsborstmaskar. Planerna är att det längre fram ska komma ytterligare ett band om de senare.

… och kompletterar annan teknik

Havsborstmaskar är från 0,5 mm upp till flera meter långa. Den största i Sverige kan bli en meter. Här finns cirka 500 arter – men antalet ökar snabbt.

– Vi hittar fler arter när vi sekvenserar deras dna. Det har visat sig finnas så stora skillnader mellan vissa individer som vi trott varit av samma art att vi bedömer att det är skilda arter.

Resultatet av dna-sekvensering kan de sedan jämföra med bilder. Vid ett tillfälle visade sig exempelvis havsborstmaskar som forskarna betraktat som en och samma art, vara flera olika arter.

I bilderna kunde de se små färgskillnader i en vit längsgående linje som skilde sig åt mellan arterna. I andra fall kunde de dock inte upptäcka skillnader i bilderna.

Bildbyråer och bildtävlingar

Fredrik Pleijel använder en spegelreflexkamera med hög upplösning, 50 megapixlar. Till den har han ett objektiv som kan ge fem gångers förstoring. Det stora fotointresset växte fram när de digitala kamerorna kom.

Hans bilder finns på bildsajter och bildbyråer. De är publicerade i vetenskapliga tidskrifter som Science och har varit med i Royal Society´s vetenskapliga bildtävling, där flera kommit tvåa. Ett antal hängdes på en vägg på Fotografiska muséets höstsalong 2017.

– Det var jättekul och en rolig uppmuntran att de kom med. Jag har inte konstnärliga anspråk. Jag vill ha med viktiga karaktärer och då räcker det med att avbilda.

Men Fredrik Pleijel vill också försöka förmedla varför han tycker att djuret är vackert.

– Det estetiska har fått mer och mer plats. I höst går jag i pension och då kan det komma att ta ännu större plats, säger han.

Fredrik Pleijels webbsida på Göteborgs universitet Länk till annan webbplats.

Tågmaskar

Tågmaskar består av en framände, loket, och ett antal stoloner, vagnar. Vagnarna liknar loket men saknar tarm och äter inte. Om loket är en hona så är vagnarna också honor och fyllda med ägg, om det är en hane är de i stället fyllda med spermier. Hela tåget lever på botten, men med jämna mellanrum avknoppas vagnarna som sitter längst bak och simmar upp mot vattenytan. När han- och honvagnarna träffas simmar hanen i cirklar runt honan och lindar in henne med spermier. Honan släpper ut sina ägg och håller dem på magen där de befruktas. Hanen dör snart efter detta, men honan överlever en tid och tar hand äggen tills de utvecklats till frisimmande larver. Larverna slår sig sedan ned på botten och bildar nya små tåg.

Relaterat innehåll

Krönika 17 januari 2024

Hur kan man föreställa sig hur något kommer att se ut i framtiden? Annie Lindmark skriver om metoden spekulativ design.

Nyhet 10 januari 2024

Carina Järvenhag

Akademin måste arbeta med forskning på ett både praktiskt och teoretiskt plan. Det menar Helena Hansson som forskar och undervisar om deltagande design vid Göteborgs universitet. D...

Krönika 18 december 2023

När forskare möter journalister handlar mycket om att förstå den andres arbetsvillkor. Bengt Johansson skriver om skillnaderna mellan forskningen och journalistiken.