Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor
porträttbild Jonas Bjöck

Jonas Björck, ny generaldirektör för Forte, valde myndighetskarriären på grund av sitt intresse för samhällsfrågor och politik. Foto: Rickard L.Eriksson.

NYHET

Jonas gick från geolog till generaldirektör

Efter forskarutbildning inom kvartärgeologi lämnade Jonas Björck akademin och har sedan dess arbetat vid bland annat Vetenskapsrådet och på Utbildningsdepartementet. I april i år tillträdde han som generaldirektör för Forte, Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd.

Jonas Björck växte upp i norra Lappland i en miljö som inte var akademisk, men hans intresse för naturvetenskap och samhällsfrågor har alltid funnits där. I tjugoårsåldern flyttade han till Stockholm för att arbeta, men kände snart ett sug efter att börja studera. Han började läsa samhällsvetenskap, statsvetenskap och ekonomisk historia.

– Det var intressant, men jag var också väldigt intresserad av naturvård och miljövård och tänkte att jag ville jobba med det. Så jag valde sedan att byta spår till geovetenskap och biologi.

När grundutbildningen gick mot sitt slut blev han uppmuntrad att fortsätta forska.

– Jag hade viss fallenhet, var analytiskt lagd och tyckte om att fördjupa mig, så efter avslutade grundstudier började jag forskarutbildning och fick ganska snabbt en doktorandanställning vid Stockholms universitet.

I sitt forskningsarbete undersökte han övergången från istid till värmetid för ungefär 11 000 år sedan för att se vilka effekter de snabba klimatförändringarna hade. Fältstudierna gjordes i de delar av Sverige som stack upp ur det dåvarande ishavet.

– Doktorandtiden var väldigt stimulerande, att få fördjupa sig i något man tycker är mycket spännande och samtidigt bidra till att kunskapen inom området utvecklas.

I valet och kvalet

Jonas Björck disputerade som kvartärgeolog år 1999. Efter disputationen stod valet mellan att fortsätta med forskningen eller göra något annat. Planer fanns på att åka på en postdoktorstjänst i Kanada men allt var ännu inte klart med finansieringen. Samtidigt hade han precis bildat familj och fått sitt första barn. Otryggheten inom akademin gjorde honom betänksam kring att fortsätta forska.

Han såg en annons om en tjänst som forskningsattaché vid det dåvarande Naturvetenskapliga forskningsrådet och sökte den.

– Jag tänkte att ”det där får jag väl aldrig” men det är ju lite bananskal här i livet, så jag lyckades faktiskt få tjänsten och valde att börja där.

Fick snabbt arbetsledande uppdrag

Att arbeta på en myndighet innebar flera skillnader jämfört med tidigare erfarenheter från akademin.

– Variationen och frihetsgraden i arbetet är inte lika stor på en myndighet som inom akademin, där jag växlade mellan att arbeta i fält, på laboratoriet, med undervisning, egen forskning och skrivande. På en myndighet är arbetet mer rutinbetonat. Å andra sidan kan arbetsförhållandena vara tryggare än vad många forskare får uppleva i akademin. Men att jag valde myndighetskarriären handlade också i hög grad om mitt intresse för samhällsfrågor och allmänpolitik.

På Naturvetenskapliga forskningsrådet arbetade Jonas Björck fram till år 2001 när regeringen gjorde en forskningsrådsreform. Flera mindre myndigheter slogs samman till de fyra forskningsråden Vetenskapsrådet, Forte (tidigare Fas), Formas och Vinnova. I övergången hamnade Jonas Björck på Vetenskapsrådet.

– Så småningom fick jag en tillsvidareanställning och kom ganska snabbt in på arbetsledande uppdrag.

År 2005 fick han sitt första chefsuppdrag på Vetenskapsrådet som chef för den natur- och teknikvetenskapliga ämnesgruppen.

Jonas Björck stannade på myndigheten i 16 år i olika roller inom allt från forskningskommunikation till forskningsfinansiering och forskningspolitik. År 2015 fick han en tjänst som departementsråd och chef för den forskningspolitiska enheten vid Utbildningsdepartementet – som han lämnade i april i år för att tillträda som generaldirektör för Forte, forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd.

– Jag har länge velat företräda en verksamhet och det får jag i allra högsta grad göra som generaldirektör. Jag är väldigt glad över att jag får den här möjligheten, men också över mina tidigare chefsuppdrag och erfarenheter som förberett mig inför det här uppdraget.

Tillträdde under coronapandemin

Jonas Björck tillträdde som generaldirektör för Forte mitt under coronpandemin som gjort tydligt avtryck på arbetsplatsen. Även om han försökt vara en hel del på kontoret för att hitta rutiner och komma in i arbetet, så har han inte träffat hela sin personal ännu.

– Det är väldigt få personer på kontoret eftersom vi följer Folkhälsomyndighetens rekommendationer och jobbar hemifrån om vi kan.

Under den korta tiden på myndigheten har det varit mycket introduktion. Han driver redan en rad förändringsprocesser kring intern styrning och kontroll. Arbetsuppgifterna innebär också många möten med ledningsgruppen, andra forskningsfinansiärer och samarbetsorgan, till exempel inom Socialdepartementets område.

– Jag har försökt hitta en vardagslunk och struktur i den här konstiga tiden. Men jag tycker om att lära mig nya saker och komma in i nya sammanhang så det känns ändå väldigt inspirerande.

Doktorsexamen – en biljett till karriären

I arbetet som generaldirektör har Jonas Björck glädje av färdigheter han utvecklade under sin tid på Vetenskapsrådet och regeringskansliet.

– Under åren på regeringskansliet lärde jag mig mycket om myndighetsstyrning, lagstiftning, statens budgetprocesser och sådant som jag har stor nytta av idag.

Även färdigheter från forskarutbildningen har varit till stor nytta.

– Själva ämneskunskaperna hade jag mest nytta av i början av min karriär. Därefter har det handlat mer om generella färdigheter som självförtroende och förmåga att sätta mig in i nya områden ganska snabbt, att sammanställa data och att skriva på både svenska och engelska.

– Min doktorsexamen var också en biljett till min fortsatta karriär. Många av de tjänster jag haft har krävt en doktorsexamen. Den har varit ett nålsöga och utan den hade jag inte stått där jag är idag.

Artikelserie: Doktor – och sen då?

Hur väcktes deras nyfikenhet för forskning? Vad fick dem att lämna akademin? Vilken glädje har de haft av sin forskarutbildning?
Möt människorna som disputerat och sedan gjort karriär utanför akademin.

Läs alla artiklar i Curies artikelserie Doktor – och sen då?

Relaterat innehåll

Nyhet 12 februari 2024

Carina Järvenhag

Om Karins Senters fascination för förortssvenska ska sammanfattas med ett ord får det bli ”Zlatan”. Ett intresse som så småningom ledde fram till avhandlingen ”Att göra förort”. –...

Nyhet 29 januari 2024

Siv Engelmark

Hon har gjort examensarbete på Nasa, doktorerat om planeten Mars och kan varenda replik i filmen Stjärnornas krig. En livslång passion för rymden har lett Ella Carlsson till det nu...

Nyhet 5 december 2023

Eva Annell

Anna Sjöström Douagi älskar forskningsmiljön, men lusten att skapa internationella samarbeten är ännu större. Nu arbetar hon med strategiska initiativ vid Nobelstiftelsen och är bo...