De olika färgerna visar olika slags nervtrådar. Med bildens hjälp kan man uppskatta fördelningen av olika nerver och få en bild av hur olika nervcellstyper samverkar. Det är viktigt för att förstå hur nervceller som överför smärta utvecklas, vilken roll vissa molekyler spelar vid regleringen av nervceller och hur celler kan nybildas efter skada. Bilden är sammansatt av 33 olika bilder.
Bilden i vetenskapen

”Som bilder av familjen”

2020-09-07

För neuroforskaren Saida Hadjab är bilden ett verktyg i arbetet. Med konfokalmikroskop får hon allt skarpare bilder av celler – och svar på vetenskapliga frågor om smärta.

Saida Hadjab

Saida Hadjab är forskare vid Karolinska institutet. Forskningsområdet är neurovetenskap. Hon studerar de molekylära mekanismer som styr hur nervceller bildas och specialiseras, och särskilt de nervceller som gör att vi känner smärta.

– Målet är att hitta nya behandlingar för smärtstörningar och kronisk smärta. Det finns en rad molekyler som driver nervsignalen som ger kronisk smärta. Vi vill identifiera vilka det är och hur reaktionsvägen ser ut. Sedan kan vi designa läkemedel som blockerar vägen, berättar hon.

Skapa bilder av nervceller

Ett verktyg i arbetet är bilden. Saida Hadjab använder konfokalmikroskop och olika infärgningstekniker för att skapa bilder av nervceller och av proteiner och rna i cellerna.

– Bilderna får bättre och bättre upplösning. Vi jobbar med fokus, ljus, med mera på samma sätt som med en vanlig kamera. Sedan tittar vi på antal celler, deras spridning, olika funktioner, morfologi, anatomi, på den perifera yta som används för kommunikation med andra celler, och kan dra slutsatser utifrån olika tillstånd.

En bild kan ge svar på frågor men också leda till nya.

– Ett svar på en fråga, leder till en ny fråga. Det är så vi arbetar. Man ser saker man inte förväntar sig.

Konstnärlig potential

Saida Hadjabs bilder har använts i annonser. Wallenbergstiftelsen har haft med dem i sin årsredovisning. År 2017 var hon med och tog fram bildutställningen Den osynliga kroppen på Sven-Harrys konstmuseum i Stockholm. Initiativet kom från Ragnar Söderbergs stiftelse.

En rad forskare vid KI bidrog med bilder från den egna forskningen. Två var Saida Hadjabs egna. En av dessa ger information om nybildning av nervceller och faktorer som påverkar processen.

– Många utanför vetenskapssamhället såg utställningen, människor i olika åldrar. Det var verkligen underbart. Jag tror de tyckte mycket om bilderna. Vi forskare ser inte alltid den konstnärliga potentialen i bilderna, men de som ser dem utifrån gör det, säger Saida Hadjab.

Av hela sitt hjärta

Hon tycker ändå att det finns en estetisk dimension i bilderna.

– Många forskare tar liksom jag vetenskapliga bilder på samma sätt som vi tar bilder av familjen. Vi är noga med kontrast och upplösning. De flesta som producerar bilder gör det av hela sitt hjärta.

Saida Hadjab ägnar sig gärna åt foto och annan konst också på fritiden.

– Jag målar och tar bilder. Om jag hade tid och mer pengar skulle jag gå fotokurser för att bli bättre på att hantera utrustning. Det kanske jag kan göra när jag går i pension. Jobbet är väldigt krävande.

Fokus på forskningen

Hon är också redaktör för en fotobok – ett projekt som dock ligger på is.

– Jag fick ett anslag från Vetenskapsrådet till smärtprojektet och kunde fokusera på forskningen.

Smärta är ett sätt för kroppen att skydda sig. Men det finns personer som inte känner smärta. Forskare har tidigare kunnat visa att det beror på en mutation i en speciell gen.

Saida Hadjab och hennes kolleger har identifierat ett protein som bidrar till att det under fosterstadiet inte utvecklas nervceller som gör att dessa personer kan känna smärta.

Hennes preliminära resultat indikerar att en felaktig reglering av genen också kan bidra till kronisk smärta.

– Jag vill att vi ska lyckas med forskningsprojektet, av hela mitt hjärta. Vi behöver bot. Alla patienter svarar inte på smärtstillande opoider. Under tiden kan jag ta vackra bilder, säger hon.

2
Text: Siv Engelmark
Foto: Saida Hadjab

Ta del av information om behandlingen av dina personuppgifter