I Love Daléns labb finns tusentals prover av tänder, betar och ben. De flesta har kommit fram genom erosion.

Klimatförändringar påverkar forskningen

2020-09-02

När klimatet förändras ställs forskningen inför nya frågor och utmaningar – på gott och ont. Att permafrosten tinar gör det exempelvis lättare att hitta gamla ben. Men ett varmare klimat kan också göra att infektionssjukdomar lättare sprids när djur och växter förflyttar sig och ekosystemen förändras.

I Sibirien tinar permafrosten varje sommar. Längs flodbanker och vid kusterna kan permafrusna klippor tina, rasa ner på stränderna och sedan sköljas bort vid högvatten. Det gör att mångtusenåriga ben och fragment kommer i dagen.

Love Dalén

Det vet paleogenetikern Love Dalén som varit ute i fält många somrar och letat ben och tagit prover, inte bara i Sibirien utan även på Svalbard och Grönland.

– Ryska kolleger säger att säsongen är längre nu än för 20-30 år sedan. Förr var den över i slutet av augusti, nu räcker den in i september, förklarar han.

Första genomet från förhistoriskt rovdjur

Ett viktigt fynd han gjort under en sådan expedition var en del av ett underarmsben från en varg. Ett fynd där hans forskargrupp fick fram det första genomet någonsin från ett förhistoriskt rovdjur. Det förändrade tidpunkten för när varg och hund blev två arter och hunden domesticerades.

– Det benet som jag hittade på Tajmyrhalvön 2010 hade eroderat fram ur en flodbank och låg där på stranden. Det är ett bra exempel på att ett enda litet ben – som vi från början inte visste vad det var – fick stor betydelse för forskningsfältet. Vi kunde visa att splitt-tiden mellan varg och hund skedde för minst 27 000 år sedan, inte betydligt senare som man tidigare trott.

Love Dalén har också varit involverad i fynd av bland annat en 46 000-årig berglärka och en 18 000-årig valp. Men just de fynden kom inte fram genom naturlig erosion, utan på grund av att jägare gjort tunnlar i jorden med högtrycksvatten för att leta mammutbetar som är hett eftertraktade i Kina.

Kommit fram genom erosion

Love Dalén och hans forskargrupp vid Centrum för paleogenetik – en gemensam satsning mellan Naturhistoriska riksmuseet och Stockholms universitet – arbetar med ett antal olika projekt, framför allt med att kartlägga arvsmassan hos olika populationer.

I deras labb finns tusentals prover av tänder, betar och ben, varav de flesta kommit fram genom erosion. De jobbar också mycket med bevarandegenetik av nu hotade levande arter, som Sumatranoshörningen, ugglepapegojan på Nya Zealand och Grauers gorilla.

– Vi jämför dagens hotade arter med hundra år gamla prover. För hundra år sen var arterna mer talrika, och genom att jämföra med dagens population kan vi se hur mycket inaveln har förändrats inom en hotad art. En lösning kan vara att flytta individer mellan populationer för att öka den genetiska variationen.

Fjällräven drabbas av klimatförändringar

Ett av dessa projekt rör den svenska fjällräven.­ Den drabbas av klimatförändringarna genom att rödräven lättare tar sig upp på fjället och konkurrerar ut sin släkting.

Fjällräven är också utsatt eftersom deras pälsbyte från brun sommarpäls till vit vinterpäls inte längre synkas med årstidsväxlingen. De byter redan i september – fastän snön numera dröjer till slutet av oktober. Under ett antal veckor syns de väl mot den gröna marken, utsatta för kungsörnar och andra rovdjur.

– Det är ett riktigt tydligt exempel på när klimatförändringarna påverkar en art, påpekar Love Dalén.

Djur och växter på marsch

Klimatförändringarna skapar nya utmaningar även för forskningen inom medicin och hälsa.

Birgitta Evengård

– De pågående klimatförändringarna gör att både djur och växter är på marsch och då förändras ekosystemen. I Arktis sker förändringarna nästan tre gånger så fort som i resten av världen, säger Birgitta Evengård.

Hon är infektionsläkare och seniorprofessor vid institutionen för klinisk mikrobiologi vid Umeå universitet. Hon leder tillsammans med Tomas Thierfelder vid SLU det tvärvetenskapliga projektet CLINF som startade 2015 tack vare ett stort anslag från Nordforsk, Nordiska rådets forskningsenhet.

CLINF syftar till att undersöka om klimatförändringarna i Arktis kan orsaka hälso- och sociala problem i Norden och Ryssland, genom att infektionssjukdomar lättare sprids bland människor och djur.

Varna för kommande infektionsutbrott

Forskargruppen har skapat en databas över klimatkänsliga infektionssjukdomar med data om bland annat väder, landskapsförändringar och resultat från biologiska prover på människa och djur. Utifrån det görs scenarier för de närmaste årtiondena så att forskarna kan läsa av naturen och varna för kommande infektionsutbrott.

Klimatförändringarna kan påverka nordliga samhällens liv och kultur, vad gäller till exempel jakt, fisk och turism. Hela samhällsstrukturer kan hotas om djurens hälsa påverkas.

Ett varmare klimat kan också innebära att fästingar sprids allt längre norrut. Risken att smittas av harpest kan öka och i tidigare frusna kyrkogårdar kan kvarlevor exponeras.

Dödade tusentals renar

Smittämnen som legat infrusna i permafrosten kan frigöras när den tinar. Det skedde på Jamalhalvön i Sibirien 2016 då anthraxbakterier från ett begravt mjältbrandssjukt kadaver tinade och dödade tusentals renar och även smittade människor.

– Det finns fler mikroorganismer i tundran i Sibirien än vad det finns stjärnor i universum, säger Birgitta Evengård.

CLINF involverar forskare inom olika discipliner, bland annat klimatforskare, epidemiologer, veterinärer, meteorologer, genusforskare och socialantropologer. De representerar området från Nuuk på Grönland till Jakutsk i östra Sibirien, totalt åtta länder. Publicerade studier finns tillgängliga som open access på CLINF:s sajt.

Satsning på arktisk hälsoforskning

Birgitta Evengård har nyligen även fått ett uppdrag som kommissionär för tidskriften The Lancets satsning på arktisk hälsoforskning. Där ska forskarna under två år fördjupa sig, sammanställa forskningsresultat och i en rapport ge underlag till beslutsfattare. Materialet ska spegla ursprungsbefolkningarnas perspektiv.

Birgitta Evengård anser att hennes egen disciplin, medicinen, ligger efter vad gäller forskning om klimatförändringarnas effekter.

– Det är förvånansvärt att medicinare är så sena på bollen. Medicinsk fakultet borde jobba mycket mer proaktivt med de här frågorna.

Hon påpekar också att det är viktigt att nordiska forskare aktivt etablerar goda relationer med ryska kolleger. CLINF har fått extra medel från Nordforsk just för att skapa mötesplatser och andra kontaktytor med Ryssland.

– Vi behöver dem. Halva Arktis består av Ryssland, och norra Arktisregionen är en driver för resten av världen. Vi måste ha tillgång till alla data, så att vi lär av varandra och kan agera för att förhindra katastrofer.

2
Text: Helena Östlund
Foto: Love Dalén

Ta del av information om behandlingen av dina personuppgifter