Hack the crisis lockade 7 000 deltagare online från 90 länder. Ett av vinnarna, BrightAct, är en app för den som utsätts för våld i nära relationer och har blivit ett pilotprojekt i Helsingborgs stad. Maria Norrby, arbetsmarknadsdirektör, och Dinah Åbinger, socialdirektör, tillsammans med Elinor Samuelsson, medgrundare av BrightAct.

De tävlar i innovation för att skapa samhällsnytta

2020-08-19

Hack for Sweden vill skapa samhällsnyttiga lösningar i dialog med medborgarna. En väg är årliga hackatons där deltagarna tävlar i innovation. Men det behövs både medel och människor som tar hand om de goda idéerna för att de ska utvecklas till konkreta tjänster.

”Hack för Sweden” startade 2014 på initiativ av några myndigheter som ett hackaton för att främja användningen av öppna data och en mer datadriven kultur på svenska myndigheter. Öppna data är nyckeln till många smarta tjänster, till exempel information om kollektivtrafik eller om vilken skolmat som ska serveras.

Ansvaret har cirkulerat mellan olika myndigheter och åren 2018–2019 drevs Hack for Sweden av Arbetsförmedlingen med Ann Molin som projektledare.

– Det var en stor fördel att jag har en helt annan bakgrund, som psykolog, och varken hade några särskilda kunskaper inom it eller om öppna data. Det gjorde att jag kunde se på projektet med en utomståendes blick, säger hon.

Breddat deltagarunderlaget

Två saker som hon såg direkt var att deltagarna hade en liknande bakgrund och att tidigare hackathons i mångt och mycket använts för att lösa myndigheternas egna interna problem.

– Jag insåg att vi måste få med oss både näringslivet och akademien för att utvidga vårt kontaktnät och vårt ekosystem för innovationer. Vi behövde också bredda deltagarunderlaget, som till stor del bestod av programmerare.

I dag samarbetar Hack for Sweden med omkring 100 organisationer; myndigheter, lärosäten, kommuner, regioner och företag. Det finns en större spännvidd bland deltagarna, både vad gäller ålder och bakgrund. Samtidigt har könsfördelningen blivit jämnare.

– Vi har varit väldigt aktiva i sociala medier för att locka fler deltagare. Alla kan anmäla sig till ett hackaton. Det är bara att ange vilket problem man vill vara med och lösa, sedan delar vi upp deltagarna i olika team. Det behövs inte enbart deltagare som är duktiga på programmering, utan personer från samhällets alla delar, som blåljuspersonal, lärare och pensionärer.

Hack for Sweden har alltid ett bestämt tema och det handlar minst sagt om stora frågor. 2019 tävlade man om att hitta de bästa samhällsnyttiga lösningarna inom hälsa, trafik, miljö, näringsliv, arbetsmarknad, forskning och utbildning.

Kopplas samman med intressent

För att få fart på processen att omvandla goda idéer till tjänster som kan möta ett verkligt behov kopplas de vinnande teamen numera samman med en intressent som vill utveckla tjänsten vidare.

– Alla de sex vinnande lagen från 2019 har fortsatt att utveckla sina lösningar. Antingen i samarbete med en myndighet eller på egen hand i företagskuvösen The Park, där de får sitta gratis under sex månader.

Tjänsterna är bland annat en app med yrkesvägledning för unga vuxna och en 3d-lösning som gör att man kan delta i konserter och kulturarrangemang på distans, till exempel om man har en funktionsvariation.

Årets hackaton präglades som så mycket annat under 2020 av coronapandemin och arrangerades online. Regeringen beslöt att Sverige skulle haka på den globala trenden med Hack the Crisis-hackaton. Ett initiativ som startades av Estlands president och som nu har spritt sig över världen.

– Vårt svenska hackaton blev det största i Europa sett till antalet deltagare. Människor deltog från alla delar av samhället och det visar att det finns ett stort engagemang i Sverige när det verkligen gäller, säger Ann Molin som nu arbetar på Svenska institutet med ansvar för att föra ut Hack for Sweden internationellt och för att utveckla det globala hackatonet Hack for Earth.

Friare tillgång till öppna data

Många av de över 7 000 deltagarna gick nämligen vidare och tävlade i EU-kommissionens paneuropeiska hackaton EUvsVirus. Utmaningen var att hitta konkreta lösningar inom tre områden under coronakrisen; rädda liv, rädda samhällen och rädda näringslivet. Förhoppningen är att alla de 117 vinnande bidragen ska få en intressent som vill utveckla idén vidare. Ann Molin kommer att stötta de vinnande team som behöver kontakter i Sverige.

Men för att kunna utveckla ännu fler konkreta tjänster i framtiden behövs friare tillgång till öppna data, enligt Ann Molin. Ofta vill en myndighet veta i förväg vilka data användaren efterfrågar, men poängen med öppna data är att allt ska vara fritt tillgänglig för alla.

Statistik visar också att Sverige ligger ganska långt ner på listan över användningen av öppna data, plats 29 av alla OECD-länder.

– Här behöver regeringen bli tydligare och visa svenska myndigheter att frågan måste högprioriteras för att skapa det hållbara samhälle vi behöver. Till exempel genom att skriva in det i regleringsbreven eller belöna dem som arbetar aktivt med detta. Myndigheter måste bli bättre på att samskapa, inte bara på att samverka, säger Ann Molin.

Utvecklats positivt

Hon får medhåll av Serdar Temiz som har doktorerat om öppna data kopplade till innovationer vid KTH. Han har varit deltagare och observatör i alla Hack for Sweden sedan starten.

– Staten måste bidra med riktlinjer och verktyg för att underlätta användningen av öppna data. Det behövs finansiering, mentorer och nätverk.

Serdar Temiz betonar också vikten av att ta hand om de goda idéerna.

Om vi inte tar hand om deltagarna och de goda idéerna efteråt händer ingenting. Det är som att bjuda in till en fin middag och bara erbjuda förrätten.

Han tillägger att Hack for Sweden har utvecklats i positiv riktning de senaste åren med fler intressenter och fokus på att utveckla konkreta tjänster. 2020 års Hack the crisis lockade 7 000 deltagare online från över 90 länder.

–Utmaningen med ett hackaton är att man tar sig an väldigt stora frågor. Frågorna måste brytas ner till mindre och konkreta problem, till exempel att hindra coronasmitta bland vårdpersonal eller att stimulera det lokala näringslivet. Därför är det så viktigt att alla ”stakeholders” är på plats, då kan hackaton på allvar börja bidra till att lösa samhällsproblem, säger Serdar Temiz.

Ett exempel på en lösning, som utvecklades under Hack the crisis, är BrightAct som redan är ett pilotprojekt i Helsingborgs stad. Det är en app med samlat stöd till den som är utsatt för våld i nära relationer och tanken är att den ska kunna användas i fler kommuner.

– Vi kommer att släppa in fler kunder från offentlig sektor löpande, i takt med att vi vidareutvecklar plattformen, säger Elinor Samuelsson, grundare av BrightAct.

15
Text: Carina Järvenhag

Ta del av information om behandlingen av dina personuppgifter