Forskningsingenjörerna Eni Andersson och Jennie Olofsson på Science for life laboratory letar efter antikroppar i blodprover.

Kraftsamling mot coronahot

2020-05-05

Forskarvärlden kraftsamlar för att möta hotet från coronaviruset. Forskare styr om sina projekt. Privata och offentliga finansiärer gör särskilda satsningar på forskning om covid-19.

Regeringen skjuter i vårbudgeten till 100 extra miljoner för forskning om covid-19. Pengarna ska gå till forskning och innovation som kan bidra till att stoppa utbredningen av covid-19 och förhindra framtida pandemiutbrott.

– Jag blir stolt över hur snabbt forskarvärlden har ställt om till den kris vi befinner oss i. Jag kan från mitt håll se att det finns ett stort intresse att bidra och jag är glad över att vi föreslår 100 miljoner för att svenska forskare ska kunna bidra till snabba åtgärder mot coronaviruset, säger Matilda Ernkrans, minister för högre utbildning och forskning.

Fokus ska ligga på insatser som snabbt kan ge resultat i form av nya produkter eller metoder som vacciner, medicintekniska produkter, behandlingsmetoder, läkemedel och diagnostik.

– Det är bråttom att få resultat. Vi måste bygga på existerande kunskap, säger Sven Stafström, som är generaldirektör för Vetenskapsrådet.

Snabba resultat

De projekt som kan få stöd är därför främst sådana som redan är igång. Det skulle till exempel kunna vara Världshälsoorganisationens stora pågående kliniska studie ”Solidarity trial”. Där testas ett antal antivirala läkemedel som redan finns på marknaden för att se om de har någon effekt på patienter som vårdas för covid-19. Några studier görs i Sverige.

På nationell nivå kan det exempelvis behövas stöd till biobanker för att kunna lagra de stora mängder biologiska prover som nu samlas in.

– Vi ska också diskutera om vi ska göra utlysningar och dela ut forskningsmedel på vårt vanliga sätt. Det finns dock bara pengar för ett år vilket gör det svårare att starta nya projekt. Satsningar på pågående gör nytta direkt. En möjlighet som vi diskuterar är att forskare ska kunna söka pengar för pågående projekt, utöka eller utvidga och ändra inriktning, säger Sven Stafström.

Budgetbeslut i juni

Pengarna kan dock inte delas ut förrän vårbudgeten beslutats i juni.

– Vi har en dialog med regeringskansliet om vad vi kan utlova innan ett formellt beslut tas.

Sven Stafström betonar också vikten av att följa upp satsningen som regeringen gör nu med en mer långsiktig satsning.

Forskare från många olika discipliner måste få möjlighet att ta sig an de frågeställningar som uppstått i kölvattnet av covid-19-pandemin, både för att Sverige ska få en så bra omstart som möjligt men också för att vi ska stå bättre rustade för kommande kriser.

Unga virusforskare

Vetenskapsrådet gör även en satsning på virusforskning, via ämnesrådet för medicin och hälsa som under fyraårsperioden 2020-2024 avsätter 100 miljoner kronor till detta. En första utlysning planeras öppna redan i juni.

– Ungefär hälften av satsningen kommer att gå till unga forskare, i början av karriären. Vi behöver tänka långsiktigt när vi bygger kompetens och utökar kadern av duktiga forskare inom området, säger Sven Stafström.

Forskare som redan har projektbidrag från Vetenskapsrådet kan dessutom under tre månader använda en del av sitt bidrag till forskning om covid-19. Hittills har 15 anmälningar kommit in från personer som vill utnyttja den här möjligheten.

Satsning på diagnostik

En viktig roll i virusbekämpningen spelar Science for Life Laboratory. Det nationella labbet har bland annat fått uppdraget att samordna forskningsinsatser och fördela en del av de upp till 110 miljoner kronor som Knut och Alice Wallenbergs stiftelse ger till forskning om viruset.

– Vi fick in och utvärderade 285 ansökningar. I ett första steg har elva projekt fått stöd, säger Peter Nilsson som är professor i proteomik vid KTH och lärosätets representant i ledningen för Science for Life Laboratory.

Ett projekt driver han själv tillsammans med kolleger vid KTH. De utvecklar diagnostik för att se om någon haft covid-19, genom att i blodprover leta efter antikroppar mot coronaviruset. Arbetet startade redan i mitten av mars med stöd från region Stockholm, KTH, Erling Perssons stiftelse, Atlas Copco samt familjen Christian och Jennifer Dahlberg.

– Min grupp letar i vårt vanliga arbete efter autoantikroppar som bildas vid olika autoimmuna sjukdomar och har tagit fram metoder för att kunna analysera hundratals prover parallellt. Dessa använder vi nu för att leta efter antikroppar mot coronaviruset, säger Peter Nilsson.

Lovande resultat

Forskarna har tagit fram ett antikroppstest som redan har börjat användas. Det letar efter antikroppar mot flera av virusets proteiner, eller delar av det. För att ett svar ska räknas som positivt, det vill säga visa att en person har haft viruset, måste det finnas antikroppar mot två av dessa.

– Vi vet inte vilka av virusets proteiner, eller vilken variant, som ger bäst immunsvar. Vi har därför testat många varianter för att få så bred bild som möjligt.

Tester har kontrollerats mot omkring 400 prover med känt resultat. Dels prover som blodgivare lämnat 2019, dels från patienter som har blivit friska efter fastställd covid 19-infektion. Forskarna har också testat det för andra coronavirus.

– Vi har hittills inte sett något falsk positivt eller falskt negativt svar baserat på det vi vet om alla prover vi samlat in och analyserat. Det ser väldigt bra ut.

Producerar proteiner

Peter Nilsson och hans kolleger samarbetar med KI-forskaren Gunilla Karlsson Hedestam, som har gett dem flera av de proteiner och proteindelar de använt för att utveckla testet. Dessutom tillverkar de själva proteiner.

På KTH finns ett bioprocesslabb som bland annat har använts under den stora kartläggningen av människans alla proteiner. Nu används samma utrustning för att tillverka virusproteiner, i E coli och i humanceller.

– Det finns inte så många proteiner på ytan av viruset. Vi tar mest fram varianter av det protein som viruset använder för att fästa på cellen, berättar Sophia Hober som är professor i bioteknik vid KTH och har hand om produktionen av proteiner.

Hjälper sjukvården

Testet har redan börjat användas. Personal på alla akutsjukhus i Stockholm, med början på Danderyds sjukhus och Karolinska universitetssjukhuset, och personal på äldreboenden testas för att se om de har antikroppar mot viruset. I början av maj får labbet igång tre nya instrument och kommer därefter att kunna göra 14 000 tester i veckan. Folkhälsomyndigheten ska validera testet för att eventuellt använda det för att testa fler.

Matilda Ernkrans menar att forskningen spelar en central roll i arbetet för att begränsa coronavirusets utbredning.

– Vi ser att forskarvärlden ställer om för att avlasta vården här och nu, men framför allt att man gör viktiga insatser för att både begränsa smittan och för att hitta behandling och vaccin framåt. Det är också fint att det vi investerat i samverkan och forskningsinfrastruktur ger tydlig avkastning när det verkligen gäller.

15
Text: Siv Engelmark
Foto: KTH

Ta del av information om behandlingen av dina personuppgifter