Marc Abrahams beskriver utdelningen av Ig Nobel-priset som en hämnd för alla tråkiga och långa föredrag som han och andra studenter tvingades genomlida under studietiden.
Ig Nobel-priset

Forskning som lockar till skratt och eftertanke

English 2020-04-21

Hur man får grodor att sväva eller konstruerar en utmärkt ansiktsmask av en bh. Det är exempel på forskning som belönats med Ig Nobel-priset. Forskning som först lockar till skratt, och sedan till eftertanke.
– När du skrattat åt något kommer du ihåg det och vill berätta om det för någon annan, säger prisets grundare Marc Abrahams.

Ig Nobel-priset anspelar på det engelska ordet ignoble för vanhedrande och på namnet Alfred Nobel. Priset instiftades 1991 av Marc Abrahams. Att lyfta fram forskning som vid första intrycket verkar konstig eller rolig är dock någonting som han velat göra sedan barnsben.

– Men jag insåg tidigt att det inte är något man tjänar pengar på.

Vill du bli redaktör?

Efter studier i matematik vid Harvard College startade Marc Abrahams ett mjukvaruföretag i Boston. I början av 1990-talet skickade han in några artiklar till den mindre kända tidskriften Journal of Irreproducible Results.

– Förlaget ringde upp mig och frågade om jag ville bli redaktör. Det var omöjligt att tacka nej.

Det fanns bara minimala resurser, och tidskriften var i dåligt skick, enligt Marc Abrahams. Till en början fortsatte han jobba med mjukvaruföretaget samtidigt som han var redaktör. Det var en utmaning men samtidigt en tid när mycket föll på plats. Förlaget var nämligen intresserat av att satsa på evenemang.

– Under mitt första år som redaktör pratade jag med många forskare som höll på med mer eller mindre märkliga saker som nästan ingen hört talas om.

Idén om en prisceremoni som hyllade den typen av forskning föddes.

Biljetterna tog slut på nolltid

Marc Abrahams menar att han sedan hade tur och råkade träffa rätt människor vid rätt tillfälle. Till exempel blev han erbjuden att låna en föreläsningssal i MIT:s museum för själva prisceremonin.

– Den här typen av tillfällen dök upp hela tiden, jag träffade också många välkända forskare och ringde till slut några Nobelpristagare för att fråga om de ville vara med vid prisutdelningen.

Inför den första prisutdelningen 1991 annonserade Marc Abrahams evenemanget på internet som då var i sin linda. Biljetterna var gratis men man var tvungen att själv komma och hämta dem vid en given tidpunkt. De tog slut på nolltid. Många journalister var också intresserade och prisceremonin fick mycket uppmärksamhet i media.

– Under det första året förväntade vi oss att någon skulle komma in och säga åt oss att sluta. Men det blev en succé och året därpå kunde vi bygga vidare på konceptet.

Blandade reaktioner till en början

Till en början möttes Ig Nobel-priset av blandade reaktioner. Många tyckte att det var kul, men det fanns också röster som menade att det var ett sätt att förlöjliga vetenskap och forskning. När priset var inne på femte året ville den dåvarande brittiska vetenskapliga chefsrådgivaren inte att landets forskare skulle få Ig Nobel-priset.

– Jag trodde att han skämtade och berättade om detta för flera journalister. De skrev om det och vi fick ännu mer uppmärksamhet.

Men just på grund av den här typen av reaktioner och en viss skepsis från forskarsamhället i början har Marc Abrahams varit noga med att involvera välkända forskare. Det ger prisceremonin mer tyngd och visar dessutom upp dessa personligheter i ett annat sammanhang.

På senare år har Ig Nobel-priset fått prestige och uppmärksammas bland annat av forskarnas lärosäten genom pressmeddelanden.

Hämnd för tråkiga föredrag

Marc Abrahams beskriver prisutdelningen som en hämnd för alla tråkiga och långa föredrag som han och andra studenter tvingades genomlida under studietiden. Förutom själva prisutdelningen händer mycket annat på scenen, publiken uppmanas att kasta pappersflygplan och välkända forskare beter sig på ett annorlunda sätt.

– Varje år håller en äldre och mycket respekterad forskare välkomsttalet. Personen leds in på scen och alla känner att nu kommer ett evighetstal. Det blir inte riktigt så och det är alltid ett inslag som lättar upp stämningen.

Publiken består av forskare och deras vänner och bekanta. Enligt Marc Abrahams är den största attraktionskraften att prisutdelningen är rolig. Därför lockar den en blandning av olika grupper som annars inte skulle träffas i den akademiska världen.

Pristagarna tar emot en hemmagjord pokal ur en Nobelpristagares hand och presenterar sedan sin forskning på en minut. När tiden är ute stoppas de av ett barn som skriker ”please stop, I’m bored”.

Över 10 000 förslag

Efter fyra år som chefredaktör för Journal of Irreproducible Results startade Marc Abrahams en egen tidskrift, Annuals of Improbable Research (Air). Tidskriftens redaktörer och redaktionsråd utser varje år pristagarna av Ig Nobel-priset. Vem som helst kan nominera pristagare och varje år får redaktionen över 10 000 förslag, varav många är självnomineringar.

– Vi bråkar mycket om vem som ska få priset. Det enda kriteriet är att man ska skratta först och tänka sen.

De som nominerat sig själva vinner nästan aldrig ett pris. Att vinna ett Ig Nobel-pris bör heller inte vara målsättningen med forskningsprojektet, menar Marc Abrahams. Hemligheten är ofta att pristagarna själva inte insett att det de gjort är roligt för andra.

– Ofta är det först när jag ringer för att berätta att de har fått priset som de inser att de har gjort någonting som får andra att skratta. De flesta blir väldigt glada över att någon lagt märke till deras forskning och tackar ja till priset.

Priset hålls hemligt in i det sista. Inte ens Nobelpristagarna som delar ut priserna på scen vet vem de kommer att få möta. De utvalda pristagarna rings upp mycket diskret och de kan tacka nej till priset.

Chans att prata om sin forskning

Eftersom evenemanget bevakas av många journalister är det också ett bra tillfälle för forskarna att ägna sig åt forskningskommunikation.

– Vi uppmuntrar pristagarna att ta chansen och även prata om andra saker som de har gjort. Priset kan funka som en dörröppnare på det sättet.

Ett sådant exempel är den nederländska forskaren Kees Moeliker som fick Ig Nobel-priset i biologi 2003. Han publicerade sin något oväntade observation av homosexuella ankor som ägnar sig åt nekrofili.

– När han presenterade sin forskning på en minut insåg jag att han är riktigt bra på att popularisera. Han är seriös samtidigt som han berättar någonting så märkligt och roligt.

Efter Ig Nobel-priset har Moeliker skrivit böcker och intervjuats av många tidningar.

Andre Geim är den enda forskaren hittills som har belönats med både Ig Nobel-priset och det riktiga Nobelpriset. År 2010 tog han emot Nobelpriset i fysik för upptäckten av materialet grafen. Men då hade han redan tio år tidigare belönats med ett Ig Nobel-pris för sin forskning om att få grodor att sväva.

BH blev ansiktsmask för två

Marc Abrahams har svårt att välja ut några favoriter bland all forskning som genom åren tilldelats Ig Nobel-priset.

– Det är som att fråga om jag har ett favoritbarn.

Men några favoriter har han ändå. Ett exempel är Elena Bodnars upptäckt att det av en bh går att konstruera en utmärkt ansiktsmask för två personer.

Hon är ofta med och demonstrerar detta när Marc Abrahams är på turné för att prata om Ig Nobel-priset. Elena Bodnars väljer då gärna den mest respektingivande personen i publiken som lycklig men något generad får dela ansiktsmask med henne.

Samtidigt som det blir ett roligt inslag finns det en allvarlig historia bakom. Elena Bodner kommer från Ukraina och fick idén efter katastrofen i Tjernobyl 1986. Många liv hade kunnat räddas om fler haft tillgång till gasmasker direkt efter explosionen.

– Det är den här typen av forskning som Ig Nobel-priset handlar om. Skratta först, tänk sen.

25
Text: Natalie von der Lehr
Foto: Alexey Eliseev