Den ryska vetenskapsakademin tillsatte den oberoende kommission som kartlagt forskningsfusket.

Rapport avslöjade utbrett ryskt forskningsfusk

2020-02-26

Nyligen avslöjade en rapport ett omfattande forskningsfusk i Ryssland. Rapporten har lett till att ryska tidskrifter dragit tillbaka mer än 800 vetenskapliga artiklar.

I början av året meddelade ”Kommissionen för att motverka falsk vetenskaplig forskning” i Ryssland att man identifierat oetiska publiceringar av artiklar i vetenskapliga tidskrifter.

– De analyserade artiklar i ryska tidskrifter och upptäckte en stor mängd som innehöll plagiat eller var återpublicerade artiklar. Avslöjandet har lett till att tidskrifterna återkallat över 800 artiklar, berättar Michail Gelfand som är professor vid Higher School of Economics i Moskva och en av kommissionens medlemmar.

Han är också en av grundarna till Dissernet, ett nätverk bestående av ryska forskare som på frivillig basis avslöjar forskningsfusk. Det var Dissernet som, tillsammans med en grupp tidskriftsredaktörer, tog initiativ till undersökningen.

Gav kritiken större tyngd

Efter att ha identifierat de felaktiga artiklarna kontaktade kommissionen de berörda tidskrifterna.

Därefter var det upp till tidskrifterna om de vill återkalla artiklarna eller ej, säger Michail Gelfand.

Även om arbetet skedde på frivillig basis så var det viktigt att det var just kommissionen som kontaktade tidskrifterna, tror han. Det gjorde kritiken officiell och gav den större tyngd.

Själva identifieringsarbetet gjordes i första stadiet med hjälp av ett datorprogram som jämför texter. Dissernet har använt detta program sedan 2013.

– Hittar man en stor överlappning så undersöker en expert artikeln för att se om det är ett plagiat eller om det finns någon annan förklaring, säger Michail Gelfand.

Han berättar att kommissionens arbete har fått stöd av många forskare och redaktörer i Ryssland.

– De som har fått sina artiklar återkallade var förstås inte glada och det visade de. Det förekom även en kampanj mot kommissionen och några av dess medlemmar i ryska tabloidtidningar. Men på det stora hela har reaktionen från forskarsamhället varit positiv, berättar han.

Ordnade utfrågningar

Kommissionen för att motverka falsk vetenskaplig forskning ordnade också utfrågningar kring forskningsfusk.

– Även redaktörer från de vetenskapliga tidskrifterna kom till utfrågningarna. En del av dem har börjat göra förändringar, till exempel infört hårdare regler kring publicering och ett tydligare förfarande när det gäller att återta artiklar.

Ett annat skäl till att tidskrifterna återkallade artiklarna är enligt Gelfand att redaktörerna vill ha sina tidskrifter listade i internationella databaser över vetenskapliga tidskrifter, som till exempel Scopus.

– Scopus tittar på sådana här saker när de avgör om en tidskrift ska listas eller tas bort.

Inte värre än i många andra länder

Ryssland förknippas ofta med forskningsfusk, men Michail Gelfand anser att det inte är värre i Ryssland än i många andra länder.

– Liknande problem finns i andra länder som var en del av Sovjetunionen, till exempel Kazakstan och Ukraina.

Men fusk finns också i Indien och Kina, påpekar han.

– Jag tror till och med att problemet är mindre i Ryssland än i de nationer jag nämnt. Vad som är unikt är att här finns en grupp forskare, redaktörer och andra som är villiga att lägga ner kvällar, helger och annan ledig tid på att hitta plagiat och forskningsfusk.

Osäkra data om forskningsfusk

Hur ser då situationen ut i Sverige? Enligt Stefan Eriksson, föreståndare vid Centrum för forsknings- och bioetik och rektorsråd för god forskningssed vid Uppsala universitet, är problemet med plagiat mest synligt när det gäller studentuppsatser.

–  I snitt brukar det ligga på 500 fall om året i Sverige, när det gäller plagiat i studentuppsatser. Men det är förmodligen bara toppen av ett isberg.

När det gäller forskningsfusk i  Sverige, Tyskland och andra västländer är det svårt att hitta säkra data.

– Vi har inga tydliga uppgifter om det. Enligt en artikel som nyligen publicerades i European Journal of Cardio-Thoracic Surgery var antalet tillbakadragna artiklar 94 gånger så högt för sex år sedan, jämfört med på 90-talet. Men det kan förstås också bero på en ökad medvetenhet och vilja att leta efter fel, säger Stefan Eriksson.

Tydligt att fusk förekommer

Även om det inte finns säkra data så är det tydligt att fusk förekommer, menar Stefan Eriksson.

–  Det finns massor med enkäter som kommer fram till olika resultat. Ibland 10 eller 15 procent, ibland 33 procent. I en uppmärksammad studie uppgav en tredjedel av de tillfrågade forskarna att de, under de tre senaste åren, varit delaktiga i allvarlig oredlighet.

Vilka siffror man kommer fram till beror förstås också på hur oredlighet definieras, påpekar han.

– Men även om vi inte har en exakt siffra, så kan vi slå fast att det inte bara rör sig om några få procent. Att så mycket av forskningen är opålitlig är naturligtvis ett problem. Vi ska ha forskning som det går att lita på.

2
Text: David Isaksson

Ta del av information om behandlingen av dina personuppgifter