Rökstenen i Ödeshög restes på 800-talet av Varin till minne av sin döde son Vämod. Med sina 760 tecken är det världens längsta runinskrift.

Ny tolkning av Rökstenen väckte globalt intresse

2020-02-19

En tvärvetenskaplig forskargrupp har omtolkat skriften på Rökstenen i Ödeshög. Världens längsta runinskrift handlar inte om en gotisk kejsare – utan om ljusets rytm och kampen mot makter som hotar ljuset. Tolkningen har rönt stort intresse från media över hela världen.

Onsdagen den 8 januari började det ringa hemma hos Per Holmberg – så intensivt att han knappt hann ta sig till jobbet. Både svensk och internationell media ville ha intervjuer om Rökstenens nytolkning och snart spreds nyheten av bland andra The Guardian, CNN, BBC, ryska Sputnik och Japan Times.

– Det höll på intensivt i två dygn, det var skönt att vi var fyra forskare, konstaterar Per Holmberg.

Han är professor i svenska språket vid Göteborgs universitet och projektledare för den forskargrupp som arbetat med en nytolkning av Rökstenens inskrift. Stenen restes på 800-talet och står vid Röks kyrka i Ödeshögs kommun. Den dokumenterades första gången på 1600-talet – då inmurad i en kyrkbod – och har med sina 760 tecken världens längsta runinskrift.

Forskare har varit intresserade av Rökstenen under många decennier och otaliga tolkningar har gjorts. Det är knepigt, dels eftersom runorna inte har några mellanrum mellan orden och dels för att varje runa kan stå för flera språkljud.

Föreslog ny tolkning

Texten inleds med att den restes av Varin för att hedra hans döde son Vämod. Så långt är alla överens. Men det som ifrågasatts under senare år är att den sedan skulle handla om Theoderik den store, en gotisk kejsare som härskade i Italien runt år 500.

– Det har varit populärt i Europa under århundradena att koppla sig tillbaka till Theoderik. Men då börjar man fundera på varför det skulle passa på en runsten i Östergötland?

Per Holmberg menar att det är mer troligt att det som ristats på Rökstenen är något som går att iaktta på platsen där den restes. 2007 föreslog Bo Ralph, ledamot i Svenska Akademien och professor emeritus i nordiska språk vid Göteborgs universitet, en ny tolkning.

– Han såg att det gick lika bra att läsa på ett annat sätt. Istället för ”då rådde Theoderik” kan man läsa ”då red på hästen en kämpe”. Den där kämpen är solen som rider fram över himlavalvet. Det tyckte jag var en utmärkt lösning.

Per Holmberg arbetade vidare på det spåret och skrev en första artikel 2016. Den ledde till det tvärvetenskapliga arbete där forskargruppen nu publicerat sin uppmärksammade nytolkning.

Lagt ett pussel tillsammans

För att få ett bredare perspektiv har Per Holmberg samarbetat med runologen Henrik Williams, arkeologen Bo Gräslund och religionshistorikern Olof Sundqvist – en grupp som representerar både helhet och detaljer. De har arbetat ihop på ett lite ovanligt vis.

– Vi har gjort analyser gemensamt utifrån våra olika kompetenser, inte kommit till mötena med egna analyser. Det har varit jätteroligt, som att lägga ett pussel tillsammans. Vi har suttit och försökt läsa inskriften och om vi kört fast har någon fått i ”läxa” att kolla en frågeställning.

De har tillåtit sig att vara osäkra och självkritiska och lagt tid på att diskutera vilka spelregler som ska gälla för tolkningen. Till slut låg alla pusselbitar på plats.

– Traditionen har varit att man jobbat ensam med detta. Det är slående att av allt som publicerats om Rökstenen finns nästan ingen samförfattad artikel. Det är en forskningskultur som vi behöver förändra.

Ett försvar av ljuset

De hävdar i sin tolkning att själva temat – och det som håller ihop hela inskriften – är ett försvar av ljuset och dess rytm, mot mörkrets krafter som hotar att sluka solen.

– Inskriften består av nio gåtor som alla har med ljuset att göra. Antingen direkt så att gåtornas svar är ”solen”, eller indirekt så att de frågar efter vilka som ska försvara ljuset: guden Oden, hans son och hans krigare. Bakgrunden verkar vara en oro för att ljusets rytm ska rubbas, med förhoppningen att den döde sonen Vämod ska ansluta sig till ljusets försvarare.

Media har haft rubriker i stil med att ”redan vikingarna hade klimatångest”, men så har forskargruppen aldrig uttryckt sig. Per Holmberg menar att runinskriften uttrycker en normal oro över naturens krafter som människan haft i alla tider.

Att denna oro manifesteras på Rökstenen just på 800-talet kan ha flera orsaker. I texten nämns något som hände för nio generationer sedan och som skulle kunna syfta på en naturkatastrof år 536. Då skymdes solen av askmoln från vulkanutbrott följt av missväxt och svält, varpå den skandinaviska populationen halverades.

Men det kan även handla om samtida händelser, som en solstorm år 775 som följdes av en extremt kall sommar, eller om en total solförmörkelse i början av 800-talet.

Återstår att lösa

Forskargruppen hade inte väntat sig att nytolkningen skulle röna ett så stort internationellt intresse, men de fick god hjälp av universitetens kommunikatörer att hantera medias anstormning. I vår kommer de att ordna ett symposium om Rökstenen för att ge möjlighet till en fortsatt vetenskaplig diskussion.

Per Holmberg har dessutom ett år kvar av projektet och ska bland annat ordna ett möte med lokala aktörer. Han vill också ägna sig åt en fråga som återstår att lösa: varför är vissa partier av skriften ristad med chiffer och med det äldre runalfabetet, medan större delen består av det yngre runalfabetet som kunde förstås av fler?

– Skulle gåtorna vara hemliga och kräva någon form av initiation? Men varför används i så fall inte chiffer över hela stenen? Det har ingen riktigt kunnat förklara.

21
Text: Helena Östlund
Foto: Bengt A Lundberg