Professorsinstallation 2019 vid Göteborgs universitet.

Vilka krav kan man ställa på en professor?

English 2020-02-18

Svenska lärosäten har fått större frihet att bestämma hur det ska gå till att anställa en professor. Sedan 2011 avgör de själva i högre grad vilka kriterier som ska ligga till grund för att pröva vetenskaplig och pedagogisk skicklighet. Curie har tittat närmare på hur processen ser ut vid några olika universitet.

I Sverige finns drygt 6 500 professorer (2018), vilket är drygt en sjättedel av all forskande och undervisande personal. 28 procent av professorerna är kvinnor.

En professur är det sista steget i den akademiska karriären. Titeln kan innebära fler möjligheter inom forskning och undervisning, ett större inflytande över det egna ämnesområdet samt bättre möjligheter att söka stora och/eller internationella anslag. Vid många lärosäten är en professur även kopplad till en högre lön och en fast tjänst.

Hur professurer tillsatts har varierat genom åren. År 1999 blev det möjligt att prövas för befordran till professor. Syftet var att öka antalet professorer och att ge även relativt unga forskare möjlighet att nå denna position. En ansökan om befordran blev en individuell rättighet.

År 2011 fick lärosäten i Sverige större frihet att bestämma hur det ska gå till att anställa en professor. Därmed kunde de också själva avgöra i högre grad vilka kriterier som skulle ligga till grund för att pröva vetenskaplig och pedagogisk skicklighet.

Motverka inflation i professorer

Bara några få lärosäten har behållit rätten till prövning för befordran. De flesta har stramat åt reglerna, men har kvar möjligheten till befordran om det ligger i verksamhetens intresse. Det enda lärosäte som helt avskaffat möjligheten till befordran är Karolinska institutet, KI, som valt att konkurrensutsätta alla professurer.

– Vi ville motverka inflation i professorer, det fanns alldeles för många vid vissa institutioner. Vi vill att en professur ska vara en ledande akademisk position och att den ska utlysas och sökas i konkurrens, förklarar prorektor Anders Gustafsson.

Utlysningarna är också ett bra verktyg för att främja mobilitet mellan olika lärosäten, enligt Anders Gustafsson.

– Det är bra att få in friskt blod, jag tror att det skulle leda till en större mobilitet om fler lärosäten utsatte tillsättningar av professorer i konkurrens.

Utlysningen får inte vara för snäv

När professurer konkurrensutsätts spelar det stor roll hur utlysningen formuleras. Den får inte vara för snäv och det ska finnas utrymme för konkurrens. Därför tittar KI:s rekryteringsutskott på formuleringen av alla utlysningar.

– Det är en viktig granskning, betonar Jenny Wiklund Pasia som är samordnare vid KI:s HR-avdelning.

Utskottet tittar bland annat på vilka som har möjlighet att söka, helst ska det till exempel finnas både kvinnor och män som är kvalificerade att söka utlysningen.

– Det händer naturligtvis att det finns interna sökanden till utlysta professurer. Jag ser ett värde i att även dessa prövas i en öppen utlysning, kommenterar Anders Gustafsson.

Två spår för bedömning

KI tillämpar två spår för att bedöma ansökningar om professurer. Det ena spåret har fokus på både utbildning och forskning, och höga krav på den pedagogiska skickligheten. Det andra spåret fokuserar mer på forskning och där är kraven på pedagogiken inte lika höga.

Den pedagogiska bedömningen ingår i den bedömning som görs av externa sakkunniga. Men det finns även en särskild intern pedagogisk bedömargrupp som utvärderar sökande som har sökt en professur med utbildningsinriktning.

KI rekryterar för närvarande sju strategiska professorer med ett tydligt undervisningsansvar. De här professorerna ska visa att de är beredda att leda utvecklingen av utbildningsverksamheten för att säkerställa en forskningsanknuten utbildning av hög kvalitet samtidigt som de kan bedriva en excellent forskning.

– Den här satsningen kommer att stärka utbildningen på KI, påpekar Anders Gustafsson.

Kollegial granskning ett bra verktyg

Åsa Karlsson Sjögren är professor i historia och dekan för den humanistiska fakulteten vid Umeå universitet. Vid fakulteten har varje forskarutbildningsområde en ansvarig professor.

I tjänsten ingår 50 procent forskning som finansieras av fakulteten. Övriga professorer har 20 procent fakultetsfinansierad forskning.

När ansökningar om professurer ska bedömas är två saker viktiga, menar Åsa Karlsson Sjögren:

– Att följa Högskoleförordningen och att värna om sakkunnigförfarandet där anställningskommittén bedömer om ärendet ska skickas ut till sakkunniga. Den kollegiala granskningen är ett bra verktyg.

Måste finnas ett behov av en professor

För några år sedan skärptes reglerna för befordran till professor. Den största förändringen är att det numera krävs ett behov av en eller flera professorer i det aktuella ämnet vid institutionen. Prefekten ska redogöra för det behovet innan man fattar beslut om att utlysa professuren eller om en lektor ska få prövas för befordran.

– Förut handlade diskussionen mycket om individens rätt att bli befordrad. Men det ska behövas en professor i just den ämnesinriktningen och den miljön, hen ska vara till nytta för verksamheten, säger Åsa Karlsson Sjögren.

Professorstjänster ska utlysas, om det inte föreligger ett särskilt behov i verksamheten att befordra en tilltänkt kandidat som redan finns vid lärosätet. Möjligheten till befordran finns alltså kvar. Enligt fakultetens kriterier ska den person som söker befordran till professor ha meriter som väsentligen överstiger de minimikrav som ställs vid en utlyst professur.

– Jag ser möjligheten till befordran som någonting positivt. De nya kriterierna är bra, det ska inte vara lätt att bli professor men det ska vara möjligt.

Högre krav på pedagogik och ledarskap

Vid Chalmers tekniska högskola förväntas en professor utveckla det egna ämnesområdet och ha en ledande roll när det gäller undervisning, forskning, samverkan samt det interna arbetet. Det menar Julie Gold som är ordförande i Chalmers anställningskommitté.

Det ställs också höga krav på den pedagogiska skickligheten och ledarskapsförmågan hos den som söker en professur. För att kunna bli professor vid Chalmers krävs normalt att man handlett minst tre doktorander fram till disputation.

– Vi har även externa pedagogiska sakkunniga som särskilt granskar den pedagogiska skickligheten, berättar Anders Palmqvist som är Chalmers vicerektor för forskning och forskarutbildning.

Biträdande professor ett steg på vägen

Vid Chalmers finns också möjligheten att ansöka om befordran till biträdande professor. De vetenskapliga och pedagogiska kraven är något lägre än för en professur men betydligt högre än för docentkompetens. Den som ansöker om befordran till biträdande professor ska ha handlett en doktorand fram till disputation, eller två till licentiatexamen.

– Det är ett bra steg efter docentur. Man kan till exempel söka befordran till biträdande professor när den första doktoranden kommit i mål och disputerat. Sedan finns ytterligare en nivå att sträva efter eller så kan man stanna där, förklarar Anders Palmqvist.

Ett ytterligare karriärsteg kan också främja den vetenskapliga produktiviteten.

– Man behåller drivet och är mindre benägen att slå sig till ro.

Titeln biträdande professor underlättar också internationella samarbeten och ökar chanserna att få forskningsmedel från finansiärer som Europeiska forskningsrådet, ERC. Det beror på att biträdande professor på engelska översätts med professor.

Rekryterar hellre unga forskare

Chalmers har ett karriärsystem som liknar det amerikanska med ”tenure track”. Unga forskare ska kunna avancera ändå upp till en professur, om man uppfyller kraven vid olika bedömningar längs vägen.

– Vi rekryterar hellre på det sättet än på professorsnivå, säger Anders Palmqvist som också poängterar att det är svårt för svenska lärosäten att konkurrera internationellt vid rekryteringar av framstående professorer.

Det är inte heller alltid önskvärt att ersätta en professor som lämnar sin tjänst.

– Det kan vara ett tillfälle att se över strategin och ta in en yngre forskare med en annan ämnesinriktning för att utveckla det området, påpekar Julie Gold, ordförande i anställningskommittén.

Chalmers arbetar också långsiktigt för att öka andelen kvinnor på alla nivåer vid lärosätet genom projektet Genie (Gender Initiative for Excellence). Idag är 16 procent av professorerna kvinnor (18 procent av alla tillsvidareanställda professorer som är max 67 år).

Skeptisk till enhetliga regler

Oavsett om en professor befordras eller rekryteras är det den sammanvägda bedömningen av den sökandes kompetenser som avgör.

– Ibland saknas det någonting på ett område, men det kan i undantagsfall vägas upp av en annan kompetens som är av stort värde för ämnesområdet och då kan kompletterande utbildning erbjudas, förklarar Anders Palmqvist.

Det kan speciellt förekomma vid rekryteringar från andra länder. Men även sökande från institutioner som inte bedriver så mycket utbildning kan komma i fråga, trots att de har mindre kompetens inom pedagogik eller färre antal disputerade doktorander.

Enhetliga krav för professurer mellan alla svenska lärosäten är sannolikt inte möjligt eller ens önskvärt, menar de personer som Curie talat med.

– Det är inte bra om det betyder att vi måste återgå till ett system där man kan befordras till professor, menar Anders Gustafsson, KI.

Även Anders Palmqvist är skeptisk. Han tror inte att det är möjligt att få till enhetliga regler för de olika lärosätena.

– Om sådana införs vore det bättre att göra det på fakultetsnivå, till exempel att alla medicinska fakulteter har samma krav för en professur. När man byter lärosäte byter man för det mesta inte fakultet. Då är det bra att ha samma syn på vad en professur innebär.

Det finns också andra verktyg för att uppnå ett rättvist system, framhåller Julie Gold, Chalmers.

– Det är viktigt att jobba transparent och att involvera flera personer i processen från början. Det handlar om allt från utlysning av tjänsten till att professorskandidaterna ger vetenskapliga och pedagogiska presentationer i öppna fora, så kollegiet också involveras i processen.

9
Text: Natalie von der Lehr
Foto: Johan Wingborg