Formellt lämnade Storbritannien EU den 31 januari. Hur det framtida forskningssamarbetet med EU-länderna ska se ut avgörs i associeringsavtalet, som är planerat att träda i kraft i januari 2021.

”Vi måste värna vårt utbyte med Storbritannien”

English 2020-02-11

Om Storbritannien lämnar EU:s forskningssamarbete behövs nya satsningar för att säkra utbytet mellan svenska och brittiska forskare. Det menar flera experter. För Astrid von Mentzer, som gör sin post doc i Cambridge, får den kommande tidens beslut stor betydelse.

Astrid von Mentzer

När Curie når Astrid von Mentzer på telefon håller hon och familjen just på att packa. Om bara några dagar flyttar de allihop från Göteborg till Cambridge där Astrid von Mentzer ska forska på Sangerinstitutet under sin postdoktorvistelse.

− Jag har velat gå med i deras grupp ända sedan jag doktorerade för tre år sedan.

Astrid von Mentzer berättar att hon jublade när hon fick platsen och att hon mer eller mindre har stuckit huvudet i sanden under hela Brexit-karusellen.

− I början försökte jag hänga med och förstå hur det skulle påverka mig, men det blev för komplicerat med alla olika vändor. Nu försöker jag att bara acceptera att jag är mitt i det här och inte kan göra så mycket åt det.

Hotar med avtalslöst utträde

Formellt lämnade Storbritannien EU den 31 januari. Storbritannien kommer dock att fortsätta omfattas av EU:s regler under en övergångsperiod.

Hur det framtida forskningssamarbetet mellan Storbritannien och EU-länderna ska se ut avgörs i associeringsavtalet, som är planerat att träda i kraft i januari 2021. Om man inte lyckas få ett avtal på plats tills dess hotar premiärminister Boris Johnson med ett avtalslöst utträde.

− Jag tror att risken för en avtalslös eller hård Brexit är mindre nu än tidigare, men vi vet inte än hur det kommer att bli, säger Lisa Almsjö, senior policy officer på Sveriges forsknings- och innovationskontor i Bryssel, som drivs gemensamt av Vinnova och Vetenskapsrådet.

För Astrid von Mentzer och hennes familj är Brexit särskilt brännande, men även för forskare som är kvar i Sverige kan Storbritanniens EU-utträde få stora konsekvenser. Om landet inte bara lämnar unionen utan även EU:s forskningssamarbete innebär det ett hårt slag, menar Lisa Almesjö.

− Det vill man knappt tänka på. Storbritannien är en viktig samarbetspartner för svenska forskare och en stor forskningsnation.

Osäkerheten påverkar mest

Just nu tror hon att det är osäkerheten som påverkar svenska forskare mest.

− De vet inte om de vågar gå in i samarbeten med brittiska forskare eftersom man inte vet hur förutsättningarna kommer att bli. Hela processen kring Brexit har varit rörig med alla turer i det brittiska parlamentet. Utträdesdatum har satts och skjutits upp. Det har varit mycket fram och tillbaka – och det har påverkat forskare, säger hon och tillägger att nya frågor väntar runt hörnet.

Vid nästa årsskifte ersätts EU:s nuvarande forskningsprogram Horisont 2020 av Horisont Europa. De första ansökningarna till det nya forskningsprogrammet ska vara inne i slutet av året, alltså innan associeringsavtalet mellan EU och Storbritannien är tänkt att vara klart.

− Frågan är hur man ska tänka då som forskare. Vågar man söka medel tillsammans med brittiska forskare? Det kommer behövas besked i god tid före ansökningsdatumet, säger Lisa Almesjö.

Handlingsplan vid Lunds universitet

Om Storbritannien hamnar utanför Horisont Europa ställer det stora krav på lärosäten och forskare att hitta nya vägar för samarbete utanför EU. Det säger flera experter som Curie har pratat med.

Sylvia Schwaag-serger

Sylvia Schwaag-Serger

Lunds universitet var tidigt ute och tog fram en handlingsplan för hur samarbetet med brittiska universitet skulle stärkas vid en eventuell Brexit. Planen publicerades i januari 2019.

− Vi ville markera att vi värnar våra samarbeten med Storbritannien och se till att vi kan hantera de här förändringarna. Storbritannien är en otroligt viktig partner för oss inom både forskning och undervisning, så vi är så klart väldigt bekymrade, säger Sylvia Schwaag Serger, prorektor vid Lunds universitet.

Betydelsen av att bevara ett fungerande samarbete med brittiska universitet kan inte överdrivas, menar hon. Vad gäller sampubliceringar delar Storbritannien andraplatsen med Tyskland efter USA som lundaforskarnas viktigaste partner. Storbritannien är också den mest eftersökta utbytesdestinationen för universitetets studenter.

Behöver globala samarbeten

Arbetet med att säkra samarbetet med brittiska lärosäten handlar i ett vidare perspektiv om att möjliggöra internationella samarbeten inom forskarvärlden, menar Sylvia Schwaag Serger:

− Vi behöver globala samarbeten för att kunna leverera den bästa forskningen och ge svar på vår tids stora utmaningar som klimathotet, globala säkerhetsfrågor och den åldrande befolkningen. De brittiska lärosätena ligger i framkant inom många områden och är viktiga för den globala kunskapsutvecklingen.

Hon lyfter även fram Storbritanniens betydelse som förespråkare för excellens som huvudkriterium i EUs forskningssatsningar.

– Med Brexit försvinner, eller åtminstone försvagas, Storbritanniens röst och vikt i europeiska fora för forskningsfinansiering. Det är någonting som vi ser mycket allvarligt på, säger hon.

Kan behövas nya satsningar

Sylvia Schwaag Serger betonar konsekvenserna av Brexit men vill samtidigt inte verka alarmistisk. Oavsett hur avtalet mellan Storbritannien och EU kommer att se ut är hon övertygad om att svenska lärosäten kommer att ha starka samarbeten med brittiska lärosäten även framöver.

− Det är inte så att allt stannar bara för att Storbritannien lämnar EU, men en viktigt gemensam finansieringskälla är just nu inte säkrad och det är allvarligt, säger hon.

Som hon ser det är det viktigt att stärka strategiska samarbeten på universitetsnivå och knyta utbytesavtal för forskare och studenter. Lunds universitet har redan kontaktat sina viktigaste brittiska partners, och detsamma gäller flera andra svenska lärosäten.

Sylvia Schwaag Serger vill också se mer diskussion om möjliga ekonomiska satsningar, om det skulle bli så att svenska och brittiska forskare inte längre kan söka EU-medel tillsammans.

− Vi har inte riktigt landat än men som universitet kan vi tänka oss riktade satsningar för samarbeten med brittiska universitet om det visar sig att det behövs. Även regeringen och forskningsfinansiärerna skulle kunna fundera över om det behövs särskilda åtgärder för att stödja forskningssamarbeten med Storbritannien.

Vill bjuda brittiska forskare till Sverige

Under Brexit-processen har det kommit rapporter om att vissa forskare väljer att flytta från Storbritannien för att underlätta samarbetet med sina partners inom EU. Det finns ingen statistik över hur många forskare som har flyttat eller överväger att göra det på grund av Brexit, men både Sylvia Schwaag Serger och Lisa Almesjö känner till sådana fall.

Sylvia Schwaag Serger tycker att Sverige på nationell nivå ska välkomna forskare som väljer att flytta.

− Vi ser att vissa EU-länder redan har positionerat sig som välkomnande, och som jag ser det har vi alltid behov av duktiga forskare.

Lisa Almesjö har svårt att se hur ett sådant initiativ skulle kunna tas på nationell nivå.

− Det är inte upp till regeringen att säga till lärosätena vad de ska göra utan det får i så fall komma från lärosätena. Brittiska forskare har gott anseende internationellt så jag kan tänka mig att det är många som vill rekrytera dem.

Bor i Cambridge med familjen

Åter till Astrid von Mentzer, som bor i Cambridge med sin familj sedan slutet av december. I sin forskning studerar hon en särskild E. coli-bakterie som orsakar diarré. För att komma framåt och nå resultat är internationellt samarbete helt centralt, menar hon.

Genom sin postdoktorvistelse vid Sangersinstitutet har hon möjlighet att lära sig mer om bioinformatik och använda teknik som inte finns vid Chalmers tekniska högskola eller Göteborgs universitet. Ett fungerande internationellt samarbete är också viktigt för att kunna samla den främsta expertisen kring en viss forskningsfråga, förklarar hon.

− Mitt mål är att bilda en egen forskargrupp och ha nära samarbete med internationella experter. Det blir definitivt svårare om vi inte har möjlighet att söka EU-finansiering, säger hon.

Nu närmast håller hon tummarna för att Storbritanniens utträde ur EU inte ska innebära några stora överraskningar, och att hon ska få vara kvar i landet under hela sin postdoktorperiod.

− Jag är inte särskilt orolig för egen del egentligen, men om det skulle bli så att familjen inte får stanna blir det tufft, säger hon.

Läs också i Curie: Osäkerheten kring Brexit drabbar forskarvärlden

9
Text: Charlie Olofsson
Foto: Nina Ransmyr, Malin Arnesson, Håkan Röjder

1 kommentar

Tack för din kommentar. Den kan komma att modereras innan den publiceras.

  • Luca Brandt

    I don’t think VR or Swedish funding agencies should subside exchanges and collaboration Specifically with UK.
    Let the market decide!
    If there is mutual interest, there are plenty of possibilities for exchanges and scientific collaboration.

    2020.02.13

Ta del av information om behandlingen av dina personuppgifter