The Rainbow Club Centre for Autism är en av många ideella föreningar som samarbetar i CARL-projektet med studenter från University College Cork. Karen O'Mahony (grundare), Tina OConnor och Susan Heslem är alla föräldrar till barn med autism och aktiva i föreningen.

Kunskapskiosker flyttar ut forskningen i samhället

2020-02-04

Med kunskapskiosker tar forskningen steget ut i samhället. Det handlar om att forska med medborgarna, inte om dem.
– Det ska vara frågor med ett vidare samhällsintresse, säger Anna Kingston, ansvarig för science shops vid universitetet i Cork på Irland.

Trots att science shops, eller kunskapskiosker på svenska, är relativt okända här i Sverige har begreppet funnits i omkring 30 år. Den första med fokus på vindkraft startade i holländska Groeningen. Definitionen av en science shops är att forskare samverkar med föreningar och med allmänheten för att lösa olika samhällsproblem.

Anna Kingston är Science Shop-koordinator för CARL (Community-Academic Research Links) vid universitetet i Cork. Lärosätet är det enda universitetet i republiken med en sådan verksamhet. Det hela började för omkring tio år sedan

– Jag blev inblandad i science shops eftersom jag har doktorerat i samhällsvetenskap och universitetet ville förankra forskningen bland medborgarna. Vi började med att fråga ideella föreningar i Cork om vad de ville att universitetet skulle forska om, säger Anna Kingston som själv kom till Cork som svensk turist för omkring 30 år sedan, mötte kärleken och blev kvar.

Många av föreningarna stöttade människor med kroniska sjukdomar eller funktionsnedsättningar. Så till en början blev det många sociala frågor, till exempel om stödfamiljer och fosterhem. Flera föreningar ville ha forskning som underlag för sin verksamhet och förhoppningsvis för ytterligare finansiellt stöd.

Svårt att förankra idén

Till en början var det svårt att förankra idén på universitetet. Forskare och handledare var rädda för att projekten skulle ta för mycket tid om de fick ansvaret för en hel förening och inte bara en student.

– Det började i väldigt liten skala och det har tagit tid. Mycket beroende på att jag har suttit ensam som samordnare, och det bara på deltid. Men idag har vi projekt inom så vitt skilda ämnen som medicin, biologi, miljö, historia och samhällsvetenskap.

Det är framför allt studenter som ska skriva sina magisteruppsatser som har deltagit i kunskapskioskerna. Fördelarna för dem har varit att de har fått tillgång till data och stora grupper att forska tillsammans med. För de ideella föreningarna har det varit positivt att de själva kunnat sätta agendan för forskningen.

– Ta en grupp som föräldrar med autistiska barn som nästan är sönderforskade, men här kunde föräldrarna själva styra frågorna. Det har gett positiv feedback och magisteruppsatserna har uppmärksammats utanför akademien.

Konkreta resultat

Ett exempel är en uppsats om alternativ avlastning för familjer med barn med funktionsnedsättningar. Istället för att de fick avlastning genom att barnet tillbringade en helg på ett gruppboende fick barnen bo hos en vanlig familj. Den här idén har presenterats för den irländska motsvarigheten till landstinget och verksamheten har nu permanentats.

– Flera projekt har lett till nya policydokument, till exempel inom äldreomsorg. Det är egentligen ganska fantastiskt eftersom det är relativt små projekt som görs tillsammans av studenter och frivilliga volontärer på de olika föreningarna.

Just nu gör två studenter inom biologi och miljö en inventering av alla träd i Cork City i samarbete med föreningen ”Green spaces for health”. Resultatet kan mycket väl få betydelse för framtida stadsplanering.

Det genomförs ungefär 20 kunskapskiosker under ett år och av dessa leder ungefär en fjärdedel till konkreta resultat. På universitetets hemsida finns ett hundratal uppsatser samlade som är tillgängliga för allmänheten.

– Det häftiga är att det är allmänheten som styr agendan. Forskning är till för alla och en del av den demokratiska processen, inte något som pågår vid sidan av i ett elfenbenstorn. På lång sikt är förhoppningen att alla medborgare ska känna att de är en del av akademin.

Utmaning att hitta rätt forskare

Ytterligare en vinst med samarbetet med civilsamhället är att forskare och handledare på universitetet kommer ut i verkligheten.

– Jag tror det är nyttigt att forskare som mest sitter på universitetet får en chans att träffa marginaliserade grupper. En av våra handledare samarbetade med ett Call center som ringer till gamla och ensamma människor. Hon sade själv att det gav henne en ny syn på ideella tjänster.

En utmaning med science shops är att hitta rätt forskare till rätt projekt och även att göra vissa ämnen forskningsbara.

– Väldigt många utanför universitetet förstår inte vad forskning innebär. Därför ägnar jag mycket tid åt att träffa olika föreningar och åt att koordinera projekten. Jag ser helt enkelt min roll som att vara match-maker så att varje projekt hittar sin forskare.

Tar tid att komma igång

I Sverige har det varit lite trögt att få universitet och högskolor att komma igång med Science shops. Det berättar Helen Garrisson som är projektledare på föreningen Vetenskap & Allmänhet.

– Hittills har Malmö universitet genomfört ett par pilotprojekt. Vi märker att det finns ett intresse när vi arrangerar workshoppar och föreläsningar, men det tar tid att komma igång.

På frågan om vilka ämnen som kan bli föremål för en kunskapskiosk säger Helen Garrisson att miljöfrågor är högaktuella, men det finns kunskapskiosker inom fysik, kemi och sociala frågor.

– Styrkan med modellen är att den är så flexibel. Det går att ta sig an vilket ämne som helst som en förening eller en organisation vill undersöka. Kunskapskiosker kan också drivas av en rad olika aktörer, till exempel universitet, forskningsinstitut eller av näringslivet.

Tio nystartade kunskapskiosker

Vetenskap & Allmänhet är också partner i ett EU-finansierat projekt som ska utveckla ekosystemet för science shops inom Europa. Hittills har projektet lett till tio nystartade kunskapskiosker, nya samarbeten och kunskapsöverföring mellan forskare och samhällsaktörer.

– Jag är övertygad om att intresset för science shops bara kommer att öka. Det ligger helt rätt i tiden med öppenhet och transparens mellan allmänhet och forskarsamhället. Vetenskap är också ett kraftfullt verktyg för att lösa många av samtidens utmaningar, säger Helen Garrisson.

16
Text: Carina Järvenhag
Foto: University College Cork

Ta del av information om behandlingen av dina personuppgifter