Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor
Gruppfoto elever och lärare.

Vid Forskarhjälpens konferens i december medverkade lärare och elevrepresentanter från varje klass. Foto: Sten Haage.

NYHET

Forskarhjälpen för forskning närmare klassrummen

När Nobel Prize Museum arrangerade Forskarhjälpen för nionde året i rad var temat fullkorn. Som vanligt hjälpte högstadieelever över hela landet till med forskningen.
– Idén känns mer aktuell än någonsin i vår tid av faktaresistens och ifrågasättande av forskningens resultat, säger projektledaren Anna Johanna Lindqvist Forsberg.

Spindlar, solen och DNA är några tidigare teman för Forskarhjälpen som startade 2011. Tanken är att föra forskningen lite närmare klassrummen och ge elever i åttonde och nionde klass en känsla för hur forskningsprocessen går till.

– Från början var tanken att nå elever som inte har föräldrar med akademisk bakgrund, men poängen är egentligen att hela klassen deltar och löser uppgifter tillsammans. Förhoppningsvis visar det hur viktig forskning är för att generera ny kunskap. säger Anna Johanna Lindqvist Forsberg vid Nobel Prize Museum.

Verkliga forskningsprojekt

Det handlar alltid om verkliga forskningsprojekt och för att arbetet ska kunna genomföras av skolelever innebär det ofta att samla in, bearbeta och analysera material.

– Det är en utmaning att hitta en forskare med ett lämpligt delprojekt, och också att få kommunikationen mellan oss och forskarna att fungera. Det måste vara en person som är intresserad av att föra ut sin forskning och på ett pedagogiskt sätt kunna beskriva metoden.

Elevernas ansträngningar har också lett till vetenskapliga publiceringar. Det var efter 2014 års DNA-jakten som var ett samarbete med Leif Andersson och hans forskargrupp vid Uppsala universitet.

Eleverna fiskade strömming och sill och renade fram DNA för att hjälpa forskarna att hitta släktskapet mellan fiskarna.

– Det arbetet har lett till flera vetenskapliga artiklar och universitetet skriver på sin hemsida att informationen kommer att fungera som underlag för en rad publikationer framöver. Det är naturligtvis extra roligt.

Om livsstil och attityder

Det gångna årets forskarhjälp, Fullkornsjakten, skiljer sig från tidigare år eftersom den handlar om livsstil och attityder – och att ungdomarna själva är en målgrupp för projektet.

porträttbild Karin Jonsson

Karin Jonsson

Forskningsledaren Karin Jonsson, Chalmers tekniska högskola, berättar att cirka 1 000 elever från 27 högstadieskolor över hela landet har deltagit i forskningsstudien.

– I dag vet vi att fullkorn är hälsosamt, men bara sex procent av unga svenskar äter tillräckligt med fullkorn och över hälften äter för mycket socker. Forskarhjälpen gav mig en unik möjlighet att få inblick i hur ungdomar tänker kring mat och hälsa med fokus på fullkorn och socker. Samtidigt som de själva analyserar resultaten och tar fram förslag på hur man kan få ungdomar att göra mer hälsosamma val.

En utmaning var att själva forskningsprocessen måste förhålla sig till klassrummet, vilket ledde fram till upplägget med en enkätundersökning. I uppgiften som forskningsledare ingick också att ta fram en studiehandledning med bakgrund och förklaring av metoderna.

– Jag har lärt mig vikten av tydlighet både i kommunikationen med lärarna och i utformningen av enkäten. Det fanns också fördelar med att allt gjordes i klassrummet, till exempel kunde enkäten gå på djupet eftersom eleverna satt i klassrummet en hel timme och svarade på frågorna, säger Karin Jonsson.

Gjort smaktester på bröd

Förutom enkätundersökningen som handlade om attityder till kost och hälsa har eleverna gjort smaktester på bröd med olika fullkornshalt och olika sockerarter.

Lite överraskande var att majoriteten tyckte bäst om bröd med 30 procent fullkorn, trots att nästan ingen äter tillräckligt med fullkorn till vardags. Över hälften kunde också tänka sig att välja livsmedel med mer fullkorn och mindre socker.

– Syftet med undersökningen var att ta reda på vad ungdomarna menar med ”gott”, till exempel ställdes frågor om det är viktigt att brödet är luftigt eller om det ska innehålla frön eller kärnor, och vilka smaksättningar som föredras för söta livsmedel. Jag upplevde att eleverna tyckte att övningarna var roliga och att nästan alla blev engagerade.

Så stor nytta som möjligt

En logistisk utmaning med projektet var att få ut ett stort antal bröd av samma sort och med samma färskhet till ett stort antal klasser över hela Sverige. Det blev möjligt tack vare en större producent som också sponsrade flera av brödsorterna. Enligt Karin Jonsson var brödproducenten inte på något sätt inblandade i själva forskningen.

– Jag har aldrig tidigare arbetat så nära konsumenten som i det här projektet. Däremot i olika samverkansprojekt med livsmedelsindustrin. Jag vill att min forskning ska få så stor ”impact” som möjligt och leda till en verklig förändring av våra matvanor. Då är det värdefullt att samarbeta med dem som faktiskt producerar vår mat.

Närmast vill hon försöka ”nyttiggöra” resultaten från studien och har sökt forskningsbidrag för just detta. Om ansökan beviljas är tanken att genomföra en serie med föreläsningar och workshops för myndigheter, skolor och för livsmedelsindustrin.

– Jag har fått in jättemycket värdefull information om ungdomars attityder och hur man kan nå dem med information om mat och hälsa. Det vill jag givetvis ska komma till nytta för fler intressenter, och projektet har redan väckt stor nyfikenhet. För elevernas del har det gett en insikt i forskarvärlden som jag hoppas har gjort åtminstone några av dem nyfikna och intresserade av mitt jobb, säger Karin Jonsson.

Forskarhjälpen

Forskarhjälpen startade 2011 för att ge skolelever en känsla för hur forskningsprocessen går till. I december varje år hålls en avslutningskonferens på Nobel Prize Museum för lärare och elevrepresentanter från varje klass. Ett viktigt moment i projektet är att eleverna får presentera sina resultat med hjälp av sin poster, där också en vinnare utses som får delta i Nobelprisutdelningen på Konserthuset i Stockholm. Under konferensen tillkännages även vinnarna av Elevernas pris, Forskarnas pris och Formgivarnas pris. Forskarhjälpen finansieras av Stiftelsen för strategisk forskning.

Relaterat innehåll

Nyhet 10 januari 2024

Carina Järvenhag

Akademin måste arbeta med forskning på ett både praktiskt och teoretiskt plan. Det menar Helena Hansson som forskar och undervisar om deltagande design vid Göteborgs universitet. D...

Krönika 18 december 2023

När forskare möter journalister handlar mycket om att förstå den andres arbetsvillkor. Bengt Johansson skriver om skillnaderna mellan forskningen och journalistiken.

Krönika 24 oktober 2023

Undvik förrädiska förkortningar, skapa en emotionell budget och se till att mötas i ögonhöjd. Anna Sarkadi skriver om brukarmedverkan och vad som krävs när kollegorna i projektet i...