Nu finns ett nytt avtal med Elsevier

Förlagsjätten Elsevier ger ut närmare 3 000 vetenskapliga tidskrifter, bland annat The Lancet och Cell. Avtalet som Bibsamkonsortiet tecknat innebär att artiklar som svenska forskare publicerar i någon av förlagets omkring 2 000 tidskrifter efter årsskiftet blir omedelbart öppna för alla att läsa.

Dessutom ingår öppen publicering av 100 artiklar per år – ungefär så många som svenska forskare har publicerat årligen – i Cell press. Wilhelm Widmark, överbibliotekarie på Stockholms universitetsbibliotek och vice ordförande i Bibsamkonsortiet, är nöjd med överenskommelsen.

– Det är ett steg i rätt riktning. Vi är de första som har fått igenom en sådan utformning med Cell press. Avtalet är transformativt, ett övergångsavtal på väg mot målet att 100 procent av den vetenskap som produceras med skattemedel ska kunna läsas öppet av alla, och inte låsas in bakom betalväggar. Man ska kunna bygga vidare på vetenskap som produceras utan att betala.

Skenande kostnader

Allt fler forskningsfinansiärer ställer krav på att resultat ska vara öppet tillgängliga, samtidigt som publiceringssystemet har legat fast. Förlagen har tagit betalt för prenumerationer och forskare har fått betala extra för att artiklar ska bli öppet tillgängliga.

Det har gjort att kostnaderna för publicering har skenat. I fjol sade Bibsamkonsortiet upp avtalet med förlaget.

– Förhandlingarna kom igång igen i somras. Vårt mål var samma som när vi sa upp kontraktet, få läsning och publicering i ett enda kontrakt till ett kostnadseffektivt pris. Det har vi uppnått. Lärosätet centralt betalar. Forskare slipper administration, säger Wilhelm Widmark.

För Elseviers tidskriftsfamilj The Lancet, där The Lancet ingår, gäller inte samma villkor. Avtalet ger rätt att läsa artiklar fritt, inte att publicera öppet.

– I en förhandling får man ge och ta. Visst hade det varit fint att få med the Lancet men Elsevier släppte mycket och vi fick också ge oss på någon punkt. Enligt Elsevier är förlagens kostnader för att publicera i Lancet och Cell högre eftersom de får in många fler artiklar än de publicerar.

Lönsam bransch

Avtalet med Elsevier är treårigt. Under tiden börjar konsortiets styrgrupp tillsammans med forskare och finansiärer planera för en strategi för publicering efter treårsperioden.

Vetenskaplig publicering är en väldigt lönsam bransch. RELX Group som äger Elsevier hade 2018 en vinstmarginal på 37 procent. Som en jämförelse var motsvarande siffra för Bank of America 20 procent, för Toyota 12 procent.

– Förlagen tjänar väldigt mycket. Samtidigt läser vi tidskrifterna och forskare vill publicera i dem. Meriteringssystemet premierar antal artiklar och att de publiceras i tidskrifter som citeras ofta. Det är prestigefullt att vara granskare och redaktör, säger Anna Lundén som är enhetschef för nationell bibliotekssamverkan vid Kungliga Biblioteket.

Med traditionell publicering överlåter dessutom forskaren upphovsrätten till förlagen.

– En viktig del i förhandlingen har varit att ta tillbaka den. Avtalet med Elsevier ger forskaren upphovsrätten med så kallad CC BY-licens.

Det innebär att vem som helst får läsa och återanvända artikeln men att författaren ska blir omnämnd vid spridning av artikeln.

Fler liknande avtal

Bibsamkonsortiet har det senaste åren slutit liknande avtal som med Elsevier med flera andra förlag. Från årsskiftet gäller nya avtal med läs- och publiceringsrätt med SAGE, Wiley. Sedan tidigare finns liknande avtal med Taylor & Francis och Oxford University Press.

Ett pilotavtal med Springer Nature blev klart i juli. Det innebär att forskare kan publicera artiklar utan avgift i drygt 500 rena open access-tidskrifter från Springer Nature, till exempel Nature Communications och Scientific Reports. Kostnaderna delas mellan forskningsfinansiärer och lärosäten.

– Alla förlagets tidskrifter ingår dock inte. Med Nature finns ett traditionellt prenumerationsavtal där forskare betalar separat för öppen publicering, säger Anna Lundén.

Science ägs av ett amerikanskt lärt sällskap och där är inget avtal på gång än.

Internationell trend

Det är inte bara Sverige som omförhandlar avtalen med Elsevier. Även Tyskland, University of California, Norge och Ungern har sagt upp sina avtal. Ungern och Norge har nått nya överenskommelser med förlaget. Tyskland och University of California har ingen aktiv diskussion just nu. Nederländerna omförhandlar.

University of California går i bräschen för öppen tillgång i USA.

– De är på gång att få med sig fler. USA och Kina behövs med på tåget. Det räcker inte med några entusiaster i norra Europa för att förändra det vetenskapliga publiceringssystemet, säger Anna Lundén.

Fotnot: En nationell arbetsgrupp har på uppdrag av Bibsamkonsortiets styrgrupp utvärderat uppsägningen med Elsevier. Omkring 4 200 forskare har svarat på en enkätundersökning. Resultatet är inte publicerat än.