Att inte satsa på grundforskning är att stjäla från kommande generationer, menar Liselotte Højgaard som är professor vid Köpenhamns universitet.
Konsten att hitta ny kunskap

Långsiktighet ger kreativ grundforskning

English 2019-12-04

Fri grundforskning är samhällets investering för att möta det okända i framtiden. Det menar Lars Kloo, professor i tillämpad fysikalisk kemi. Curie har pratat med tre forskare om varför grundforskare behöver mer tid och större frihet.

Grundforskning öppnar dörrar till nya kunskapsfält och ger framtida möjligheter som vi inte kan föreställa oss nu.

− Vårt samhälle är resultatet av briljant grundforskning. Till exempel har forskningen kring elektricitet och kvantmekanik för drygt hundra år sedan fått enorm betydelse för hur vi lever idag, säger Liselotte Højgaard.

Hon är professor i medicin och teknologi vid Köpenhamns universitet. Hon är också medlem i styrelsen för forskningsfinansiären Novo Nordisk Foundation och klinikchef vid Rigshospitalet i Köpenhamn. På sjukhuset upplever hon på nära håll vad nutida grundforskning kan betyda för enskilda människor.

− Grundforskningen på immunoterapi vid cancer, som belönades med Nobelpriset 2018, har inneburit en revolution inom cancervården. Nu kan vi bota patienter med hudcancer och bröstcancer som skulle ha dött för bara några få år sedan. Tack vare forskarna Allisons och Honjos arbete kan vi rädda liv.

Skapa rättvisa mellan generationer

På global nivå finns många utmaningar där grundforskning kan få avgörande betydelse.

− Vi är i en problematisk situation minst sagt och behöver till exempel rent vatten, ren energi och ändrade beteenden. Grundforskning kommer inte vara hela lösningen, men en viktig del. Den kan ge svar på frågor som vi inte tänkt på att ställa.

Hon anser att vi har ansvar för att skapa rättvisa mellan generationer, på flera sätt. Nästa generation forskare måste få en bra kunskapsbas att utgå från för att också de ska kunna sjösätta innovationer.

− Att bara forska på sådant som ligger nära tillämpning och inte satsa på grundforskning är att stjäla från kommande generationer.

Frestande att styra forskarna

Lars Kloo är professor i tillämpad fysikalisk kemi vid KTH i Stockholm, huvudsekreterare för naturvetenskap och teknikvetenskap vid Vetenskapsrådet och styrelseordförande i NordForsk. Han betonar hur viktigt det är att grundforskningen är fri och inte styrd.

− Det är väldigt lätt att låsa sig vid de utmaningar vi har just idag, men om tio år kan vi ha nya utmaningar, som är ännu mer akuta. Man kan se fri grundforskning som samhällets investering för att möta det okända i framtiden. Man investerar pengar i kreativa människor som trycker forskningsfronten framåt, säger Lars Kloo.

Att låta forskare välja sina ämnen själva kräver dock lite is i magen hos finansiärerna.

− Alla våra stora teknologiska framsteg är resultat av grundforskning, men inte all grundforskning ger resultat. Så det finns ett visst mått av gambling från finansiärernas sida.

Låser in kreativiteten

Han har förståelse för att politiker gärna vill peka ut vad forskare ska ägna sig åt.

− Politiker är valda för att hantera problem och vara framåtskådande och det får man ha respekt för. De vill åstadkomma något, till exempel uppfylla Agenda 2030-målen, och då är det väldigt frestande att bestämma sig för en särskild forskningsinriktning.

Lars Kloo varnar dock för att riktade satsningar för att lösa ett särskilt problem ger en inlåsning av forskarnas kreativitet och begränsar var de kan söka ny kunskap.

− Stater som styrt forskningen hårt, såsom i extremfallet totalitära diktaturer, har aldrig utmärkt sig när det gäller nyskapande och hög kvalitet i forskning.

Behöver tillit och tid

Lars Kloo önskar att beslutsfattare skulle lämna över mer till forskarna själva, ge dem mindre styrning och större tillit.

− Det finns inga professor Balthazar som sitter i avskilda elfenbenstorn och bedriver väldigt märklig forskning. Forskare är vanliga människor som lever i samhället och ser samma problem som andra. Många känner ett väldigt stort behov att rikta in sin forskning mot sådant som är relevant för de stora samhällsutmaningarna. Och forskarna vet bättre än politikerna var kunskapsfronten finns idag.

Förutom frihet vill han också se att fler forskare kan få långsiktig finansiering.

− Det finns myter om att misär skapar kreativitet, men så är det inte. Forskning visar att trygghet och långsiktighet ger förutsättningar för kreativitet. Att man har en bra grund att stå på och kan ge sig in i det okända utan att pengarna tar slut.

Satsa på individer med idéer

Lars Kloo får medhåll av Gunnar Öquist som är professor emeritus i växtfysiologi vid Umeå universitet och före detta ständig sekreterare för Vetenskapsakademien. Öquist delar in grundforskning i två kategorier – en som formulerar frågor inom ramen för dagens konceptuella tänkande, och en annan som utmanar gängse modeller och bryter helt ny mark.

− Den första sorten dominerar idag, eftersom den är högproduktiv och tar relativt kort tid. Den andra sorten har svårt att hävda sig eftersom den är mer riskfylld och kräver lång tid med stabil finansiering, säger Gunnar Öquist.

Att växla från att finansiera projekt till att finansiera nyckelpersoner är också ett sätt att främja banbrytande forskning.

− Forskning visar att genombrotten blir fler om du satsar på talangfulla individer med idéer, än om du gör motsvarande satsning genom projektfinansiering.

Tillit och långsiktighet

I bra forskningssystem blandar man forskare med komplementära färdigheter och ger nyckelpersonerna en långsiktig basfinansiering, menar Gunnar Öquist.

− Denna byggs sedan på med bidrag för projekt. Frihet, tillit och långsiktighet bör vara ledord i finansieringen.

Han var tidigare ordförande i Knut och Alice Wallenbergs stiftelses Advisory Board, som förslog att stiftelsen skulle ägna sig mer åt långsiktig basfinansiering till talangfulla personer. Det har sedan dess skett.

− Wallenbergstiftelsen spelar idag en stor roll för förnyandet av svensk forskning.

Genom att tillhandahålla internationellt gångbara villkor hjälper den bland annat universiteten att rekrytera väldigt bra unga forskare.

− Forskarna ges lön och för ämnet adekvat basfinansiering för att bedriva långsiktig forskning. Basfinansieringen kan sedan kompletteras med projektbidrag vid behov, säger Gunnar Öquist som önskar att varje ung forskare kunde få sådan finansiering att han eller hon kunde visa sin fulla potential.

Skapa kreativa miljöer

Den akademiska ledningen har också stor betydelse när det gäller att främja fri och nyskapande grundforskning.

− Universiteten måste ha en öppen rekryteringspolicy som syftar till att skapa kreativa miljöer, där människors kompetenser och kvaliteter kompletterar varandra. I sådana miljöer stärks förutsättningarna för vetenskapliga genombrott, säger Gunnar Öquist.

Grundforskningens möjligheter beror på hur både de externa forskningsfinansiärerna och universiteten agerar. Gunnar Öquist efterlyser en djupgående och kvalificerad analys av de båda parternas roller och hur de bäst kompletterar varandra.

− Syftet ska vara att tydliggöra de externa forskningsfinansiärernas och universitetens komplementära roller. Analysen kan sedan användas som ett underlag för att stärka kvaliteten i vårt svenska forskningssystem som helhet.

15
Text: Eva Annell

2 kommentarer

Tack för din kommentar. Den kan komma att modereras innan den publiceras.

  • Per Runeson

    Långsiktigheten och behovet av frihet är lika stort för den tillämpade forskningen. Annars blir det kortsiktig uppdragsforskning.

    Tillämpad forskning drivs i hög grad av nyfikenheten på hur ett visst behov kan tillfredsställas eller ett visst problem kan lösas. Det kräver långsiktighet!

    Per Runeson
    Professor i programvarusystem
    F.d. rådsforskare VR

    2019.12.05

  • Peter Stilbs

    Det har ju så många sagt i decennier, ända sedan saker förändrades i grunden ca 1970. Själv minns jag otaliga ansökningar, där man förväntades ge en plan för när olika "resultat" skulle komma ut. Ingen tycktes våga knysta om absurditeter av detta slag. Häromdagen slogs väl alla rekord när minister Lövin framförde att man inte ska forska på sådant som inte finns... Suck.

    2019.12.05

Ta del av information om behandlingen av dina personuppgifter