Bilden visar hur Chalmers samarbeten i projekt och publikationer inom transportområdet illustras i det forskningsinformationssystem – det CRIS – som Chalmers har byggt upp.

CRIS ger bättre bild av svensk forskning

2019-10-23

För att knyta ihop data om forskningsprojekt, finansiärer, individer och lärosäten behövs ett system för forskningsinformation – ett CRIS. Det gör forskningen mer synlig, samtidigt som det fungerar som ett beslutsstöd åt universitetsledningen och underlättar för den enskilda forskaren. Curie kontaktade några som arbetar med CRIS för att reda ut vad det är och hur det används.

Att analysera stora datamängder var länge något som främst hörde ihop med vetenskap. Idag är det ett normalt inslag i allehanda verksamheter från streamingtjänster till opinionsbildning.

Akademin har inte varit lika snabb som många kommersiella aktörer när det gäller storskalig dataanalys för att överblicka och styra den egna verksamheten. Men med större betoning på konkurrens, uppföljning och öppenhet i forskarvärlden växer intresset för så kallade CRIS eller RIMS – Current Research Information Systems respektive Research Information Management Systems. Sådana forskningsinformationssystem knyter ihop data om forskningens projekt, finansiärer, individer och lärosäten med mera.

I Sverige pågår utveckling av olika CRIS både lokalt och nationellt. Vetenskapsrådet driver sedan 2012 SweCRIS, ett nationellt CRIS med information om forskningsprojekt finansierade av i skrivande stund 13 forskningsfinansiärer, både statliga och privata.

All information i SweCRIS är allmänt tillgänglig på webbplatsen swecris.se. Efter en större uppgradering för ett par år sedan kan den också exporteras för vidare bearbetning i till exempel ett lärosätes eget system.

Jämföra sig med andra lärosäten

Umeå universitet har byggt egna verktyg för CRIS, där data från flera olika källor, bland annat SweCRIS, sammanställs och presenteras grafiskt.

– För oss går CRIS ut på att visualisera kvalitetssäkrad data från olika datakällor. Det gör vi framför allt för att kunna jämföra oss med andra lärosäten, säger Kristoffer Lindell som är verksamhetsledare för Grants Office vid Umeå universitet och involverad i lärosätets CRIS-arbete.

– Liksom många andra är vi i början av vår utveckling, fortsätter han. Idag sammanställer vi interaktiva rapporter ett par gånger om året, med fokus på hur vi presterat i de stora utlysningarna.

Ju fler finansiärer desto större nytta

Rapporterna används framför allt som underlag för diskussioner på ledningsnivå. De ger dels en aktuell bild av söktryck och beviljandegrad för flertalet utlysningar, dels en fingervisning om var i organisationen stödaktiviteter kopplat till ansökningsprocessen kan behöva kopplas in i framtiden.

Att universitetet självt behövt utveckla verktyg för att visualisera data har både för- och nackdelar, menar Kristoffer Lindell.

– Det ger oss frihet, men innebär också att varje lärosäte måste uppfinna hjulet, säger han. Jag skulle gärna se ett mer samordnat arbete om CRIS på nationell nivå, till exempel som en vidareutveckling av SweCRIS. På så vis kunde det bli en mer komplett lösning för både större och mindre lärosäten som har varierande resurser för arbetet med forskningsinformation.

Men allra viktigast i den fortsatta utvecklingen av SweCRIS är att fler finansiärer inkluderas, menar han.

– Ju fler finansiärer som medverkar, desto större nytta för lärosätena.

Verktyg för överblick, styrning och i samarbeten

Chalmers tekniska högskola i Göteborg har valt att bygga ett eget CRIS från grunden, Chalmers Research.

– När vi fick uppdraget från rektor för fem år sedan fanns inte så många andra alternativ, säger Jessica Lindholm som är produktägare för Chalmers Research. Och även idag passar ett eget system oss bäst, eftersom mycket av vår forskning har andra finansiärer än de som finns med i SweCRIS. Det gäller inte minst våra lokala industrisamarbeten som är en mycket viktigt del.

Det övergripande syftet med Chalmers Research är att göra forskning vid Chalmers mer synlig och uppmärksammad, till nytta för såväl universitetsledning och den enskilda forskaren som samhället utanför. I andra avseenden skiljer sig nyttan åt för olika målgrupper. För ledningen är systemet också ett verktyg för överblick och styrning samt ett stöd i relationer med samarbetspartners.

– Jag fick en glad hälsning från en kollega som suttit i möte med en amerikansk del av Volvo, säger Jessica Lindholm. Hon var väldigt nöjd med att kunna inleda mötet med att klicka fram en karta över alla pågående samarbeten mellan oss och Volvo runt om i världen. Sådant är inte rocket science, men har betydelse.

Farligt att tro de ger en fullständig bild

För forskarna är nyttan med ett CRIS delvis en annan, menar hon.

– Det är klart att vår databas kan vara en värdefull informationskälla även för forskare. Men när vi är ute och talar med folk i organisationen är det alltid något annat som betonas mer: behovet av minskad administration. Forskare lägger väldigt mycket tid på att mata in samma uppgifter gång på gång på gång. Med bra system kan mycket av det dubbelarbetet elimineras. Ett enkelt exempel är automatiskt uppdaterade CV:n.

Men hon ser också potentiella faror med CRIS.

– Som styr- och uppföljningsverktyg måste sådana här system användas försiktigt. De blir farliga om man tror att de ger en fullständig bild av verksamheten, för så är det inte. Det kommer alltid finnas aktiviteter som systemet inte fångar.

Koppla ihop data från olika källor

Lärosäten och forskningsinstitutioner som använder publiceringstjänsten DiVA, Digitala Vetenskapliga Arkivet, har sedan i våras möjlighet att koppla ihop data från SweCRIS och DiVA.

– Varje lärosäte avgör självt om det vill använda den här funktionen. De importerar i så fall projektdata från SweCRIS in i DiVA. Sju lärosäten och ett museum har redan aktiverat funktionen, och fler är på gång. Inte minst för små lärosäten med knappa resurser tror jag att det här kan vara en bra lösning, säger Urban Ericsson, Uppsala universitetsbibliotek, som leder förvaltning och utveckling av DiVA.

Med finansiering och publikation, input och output, länkade i samma databas framträder en bild av forskningens produktionsflöde som kan vara högintressant för många, menar han. Forskaren kan presentera en sammanhållen bild av sin forskning, lärosäten kan jämföra sina prestationer, enskilda finansiärer kan följa upp vad deras finansiering gett för resultat och forskningspolitiken får en bättre bild av svensk forskning.

Länkningen när data importeras från SweCRIS sker automatiskt när så är möjligt, till exempel när en person är identifierad med ett så kallat ORCID iD. Men det krävs i dagsläget också manuellt arbete för att koppla ihop datamängderna, förklarar Urban Ericsson.

– Vi har inte alltid information om vilka publiceringar som hör ihop med vilka projekt, konstaterar han. I dessa fall måste DiVA-medlemmarna skapa rutiner för det själva och vi kommer på sikt att bygga bättre stöd för den här hanteringen.

Tanken om öppen vetenskap präglar CRIS

På europeisk nivå dryftas frågor om forskningsinformationssystem i organisationen EuroCRIS där Jessica Lindholm är en av två svenska representanter.

– EuroCRIS har bland annat etablerat gemensamma tekniska standarder på området, vilket är viktigt för öppenheten och tillgängligheten i de system vi skapar. Över huvud taget präglas utvecklingen inom CRIS starkt av tanken om öppen vetenskap – kanske för att en stor andel av oss som arbetar med frågan är universitetsbibliotekarier i botten.

Därför har det också varit självklart från projektets start att själva programkoden som Chalmers Research körs på skulle bli fritt tillgänglig, förklarar hon.

– Att paketera det som en öppen programvara som vem som helst kan ladda hem och använda står på vår att göra-lista. Jag hoppas att vi hinner det snart eftersom jag vet att många lärosäten har börjat sondera olika CRIS-alternativ.

13
Text: Anders Nilsson

Ta del av information om behandlingen av dina personuppgifter