Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor
Myskoxe

Myskoxen utrotades i Skandinavien för 9 000 år sedan, men återinfördes till Norge från Grönland på 1930-talet. Bakom beslutet att återinföra djuret låg bland annat känslor av skuld och saknad.

NYHET

”Känslor är en del av rationellt tänkande”

Hur känslor påverkar beslut bör finnas med som en variabel inom historisk vetenskap. Det menar historikern Dolly Jørgensen som tar sin egen forskning om utdöda djur som utgångspunkt.
– Känslor är inte något som står utanför teknik och vetenskap, de är en del av det rationella tänkandet.

När forskare studerar vetenskaps- och teknikhistoria analyseras många olika faktorer som politik, ekonomi, kultur, sociala omständigheter, kön och ras. Men känslor finns sällan med som en variabel, menar historikern Dolly Jørgensen.

Själv har hon studerat känslornas roll vid beslut om att återinplantera utdöda djurarter som bäver och myskoxe i Skandinavien. Eller att i USA med genetikens hjälp återskapa den utdöda vandringsduvan.

– Jag fann att beslut om att återinföra en utdöd djurart inte bara handlade om biologi eller kultur, utan att känslor också spelade en viktig roll.

Kände skuld när bävern dog ut

Dolly Jørgensen är professor i historia vid Universitetet i Stavanger och gästprofessor vid Luleå tekniska universitet. Hon har bland annat studerat hur det gick till när bävern återinfördes i Sverige på 1920-talet efter att den utrotats på grund av hård jakt kring 1870.

– Jag fann många uttalanden om att människan var skyldig till att bävern dog ut – även om de som engagerade sig inte själva orsakat det. De kände att de måste göra något för att ställa till rätta, att det som skett var orättfärdigt. Man talade om att spår efter den funnits kvar i många år och att den varit en integrerad del av landskapet.

Materialet visade på starka känslor, att det var bråttom, man diskuterade kostnader och tidsperspektiv. Det första bäverparet fångades 1921 i Åmli i södra Norge och fördes till Sverige. Eftersom det var i oktober fick paret för säkerhets skull övervintra på Skansen.

På sommaren 1922 placerades de ut i Jämtland efter en fyradagars tripp med bland annat tåg, hästskjuts, vagn och båt. Senare sattes fler bävrar ut – även de från Åmli – och stammen har idag växt till omkring 100 000 bävrar.

Myskoxar återinfördes i Norge

Liknande känslouttryck av skuld och saknad fann Dolly Jørgensen när det gäller myskoxen. Den utrotades i Skandinavien för 9 000 år sedan, men återinfördes till Norge från Grönland på 1930-talet.

De dog ut igen men återinfördes igen på 1950-talet. Idag har de drygt 200 djuren en skyddad hemvist i Dovrefjälls nationalpark.

1971 vandrade en liten flock över gränsen in i Sverige och det ledde till en animerad diskussion om de skulle få stanna eller inte. Det blev problematiskt för stugägarna i området och för samerna eftersom det störde deras rendrift.

Diskussionen lade sig så småningom och flocken har nu blivit en självklar del i strävan att locka turister.

– Idag är man mer rädd för att de ska dö ut.

Sorg över utdöd duvart

Dolly Jørgensen har också studerat historiken kring vandringsduvan, ”the passenger pigeon”, en flyttfågel som levde i enorma flockar i Nordamerika under 1800-talet. Arten dog ut på grund av bland annat avskogning och systematisk jakt, då duvkött användes som billig föda till fattiga människor.

Martha, som troligen var det sista exemplaret av arten, levde sina sista år på Cinncinatti Zoo. Hon fraktades därifrån 1914 infryst i ett isblock, till Smithsonian Natural Museum i Washington där hon stoppades upp.

Dolly Jørgensen såg Martha på museet i samband med utställningen Once there were Billions: Vanished Birds of North America. En utställning som gjordes 2015 till hundraårsminnet av duvans utrotning.

– I fallet med duvan handlar det mer om sorg, den typ av känslor som när en vän av familjen som dör, att ”vi saknar den så mycket”. Sorgen har gjort att folk pratar om vandringsduvan som en familjemedlem.

Detta har lett till att genetiker nu arbetar för att återskapa fågeln. De har använt fåglar som är släkt med duvan och ändrat det genetiska materialet till att bli mer och mer likt en vandringsduva. Enligt planen ska duvan finnas i vilt tillstånd inom fem år.

Saknar känsloperspektiv

Känslor har varit viktiga för alla dessa beslut, enligt Dolly Jørgensen.

Hon menar att det perspektivet har saknats inom teknik- och vetenskapshistoria. Historikerna har varit mer fokuserade på teknikutvecklingen och dess relation till samhället, på själva tingen och vad de används till.

– Jag tycker att vi bör ta med känsloperspektivet även i den typen av historieforskning. Vi väljer inte en teknik bara för att det är den bästa, eller för att den är mest effektiv. Det handlar också om känslor, att vi gillar en sak och att det motiverar beslutet.

Sedan upplysningstiden bär vi med oss föreställningen att känslor är icke-logiska, inte objektiva. Men Dolly Jørgensen poängterar att känslor visst kan vara logiska, det är till exempel logiskt att vara rädd. Vetenskaperna biologi och ekologi är starkt motiverade av sorg, av en rädsla för att naturen ska försvinna.

Hon tar forskare som studerar tynande korallrev som exempel och menar att en stark drivkraft för dem i deras arbete är att reven håller på att dö.

– Min poäng är att vi som historiker kan ändra sättet att beskriva vetenskap, och att inkludera känslor. Känslor är inte något som står utanför teknik och vetenskap, de är en del av det rationella tänkandet. Det handlar om vilken historia vi berättar och vilken historia vi glömmer.

De forskar på känslornas roll i historien

Forskning om känslor och känslors roll i historien är en relativt ny gren inom vetenskapen. Framlidna idéhistorikern Karin Johannisson och Jonas Liliequist, professor i historia vid Umeå universitet, är två av de forskare som ägnat sig åt det fältet.

Lyssna på Jonas Lilliequist: Känslorna har en historia (Sveriges Radios webbplats) Länk till annan webbplats.

Relaterat innehåll

Krönika 27 februari 2024

Finns det ett annat sätt att använda våra digitala hjälpmedel som skulle föra människor närmare varandra? Annie Lindmark skriver om metaverse – framtidens internet.

Nyhet 14 februari 2024

Redaktionen

Hon skriver om forskares möjligheter att ta fram och förmedla ny kunskap, och om lärosätenas existensberättigande i en föränderlig värld. Åsa Mackenzie är professor i molekylär fys...

Krönika 13 november 2023

Är det ens möjligt att eliminera vissa åsikter, och kan provocerande idéer hänga samman med värdefulla egenskaper? Julia Aspernäs skriver om politisk psykologi.