När forskare hotas kan universiteten hjälpa till med polisanmälan och olika typer av skyddsåtgärder.

Hotade forskare kan få hjälp

2019-09-10

Runt om i landet utsätts forskare för hot i sin vardag. Hoten kan leda till att forskare känner sig otrygga på arbetsplatsen, inte vågar forska inom vissa områden eller blir försiktigare med vad de publicerar. Det finns dock hjälp att få. Curie har pratat med säkerhetsansvariga vid Umeå och Lunds universitet.

På senare tid har media rapporterat om hot mot forskare vid bland annat Stockholms universitet, Södertörns högskola, Göteborgs universitet, Chalmers och Lunds universitet. I början av året hotades till exempel forskare vid Göteborgs universitet till livet för sitt arbete med djurförsök.

Hur ser hotbilden ut för dagens forskare i Sverige? Och vilken hjälp kan de få?

Vid Umeå universitet är det vanligast med indirekta hot via sociala medier, enligt Jörgen Sandström och Lisa Redin som båda arbetar med säkerhetsfrågor på universitetet. Vid Lunds universitet är det vanligare med hot via e-post, telefon och sms

– Vanligen börjar det civiliserat för att övergå i trakasserier och hot, säger Håkan Jönsson, säkerhetssamordnare vid Lunds universitet.

Fysiska hot öga mot öga är mer ovanliga och där märks inte någon ökning.

– Vi kan se en ökning vissa år, men den hänger ofta ihop med en speciell forskare eller speciell person eller grupp av personer som hotar, säger Jörgen Sandström.

Hot på nätet övergår sällan i våld

Varken i Lund eller Umeå har de upplevt att hot via nätet övergått i våld eller fysiska besök på arbetsplatsen. Däremot har det hänt att personal upptäckt saker på arbetsplatsen, till exempel meddelanden, som kan kopplas samman med hoten.

– I några fall misstänker vi att personen varit i lokalen, säger Jörgen Sandström.

Ofta anser de som hotar att forskarna har fel i sina forskningsresultat.

– Det kan handla om att de upplever att något är provocerande inom viss samhällsinriktad forskning, säger Lisa Redin.

Forskare som är utsatta vid Umeå universitet är till exempel de som arbetar med djurförsök, genusstudier och samisk forskning. Det kan också handla om forskare som uttalat sig privat i frågor som inte rör deras forskningsämne.

Även vid Lunds universitet är vissa områden mer utsatta, särskilt genusvetenskap, men även forskare som arbetar med djurförsök, invandring, högerextrema rörelser och miljöfrågor, berättar Håkan Jönsson.

Stort mörkertal

Mörkertalet är förmodligen stort, enligt de båda säkerhetsavdelningarna. Många hot hanteras internt på institutionen och vissa, som sker i sociala medier, kommer kanske inte ens till medarbetarnas kännedom. Säkerhetsavdelningen vid Lunds universitet hanterar nästan uteslutande fall som sticker ut från mängden.

– Det kan vara att man blandar in familjemedlemmar eller blir mer personlig som kommentarer av typen ”jag vet var du bor” eller ”var du parkerar din bil”, säger Håkan Jönsson.

Hur forskare reagerar på hoten varierar stort.

– Medan vissa tar det med en axelryckning tycker andra att det är det värsta de drabbats av, säger han.

Prata om det och polisanmäl

Ett råd till utsatta forskare är att prata med närmaste chef och kolleger och utifrån det bestämma hur man ska gå vidare. Om det behövs stöd centralt kan universitetets säkerhetsavdelningar hjälpa till, till exempel med en polisanmälan, men det är upp till den drabbade själv.

– Det är vår första ståndpunkt – att alltid polisanmäla, säger Jörgen Sandström.

Genom att informera på arbetsplatsen kan man också hjälpas åt att vara uppmärksam. Ibland kommer det fram att det finns fler drabbade.

– Nättroll kan egentligen slå till mot vem som helst. Det kan finnas ett mönster där fler fått samma frågor och kommentarer. Därför är det viktigt att prata om det, säger han.

Den drabbade behöver känna sig trygg på arbetsplatsen.

– Syftet med att hota är att få personen att sluta med sin verksamhet. Risken är att forskaren inte vill publicera eller uttala sig på grund av hoten och då är vi illa ute, säger Jörgen Sandström.

Åtgärderna varierar

Universiteten har en verktygslåda med en rad olika åtgärder, men hur man agerar varierar från fall till fall. Det kan handla om att hjälpa till med polisanmälan, företagshälsovård eller teknisk säkerhetsutrustning som överfallslarm, säkra arbetsplatsen, erbjuda övervakning till och från arbetet samt skydd i hemmet.

I Lund finns också ett akutnummer som alltid är bemannat.

– Där finns en tjänsteman i beredskap och insatserna rullar igång även om det är utanför kontorstid. Många säger att de inte trodde att universitetet hade de här resurserna, säger Håkan Jönsson.

Universitetet arbetar även med förebyggande åtgärder som utbildningar och övningar.

– Genom att vara förberedd och kunnig kan det vara enklare att hantera svåra situationer om de väl uppstår, säger Lisa Redin.

I Lund deltar säkerhetsavdelningen i nya byggprojekt för att utforma byggnaderna så att personer med ont uppsåt inte kan få tillträde hur som helst. Huset kan vara indelat i olika områden, till exempel ett område där alla har tillträde, ett område där både studenter och anställda har tillträde och ett område där bara anställda har tillträde.

Riskfyllda situationer utomlands

När det gäller svenska forskare som befinner sig utomlands, skiljer det sig åt hur lärosätena hanterar hotfulla situationer. I Umeå informerar universitetet om säkerhetsläget i landet, men enligt Jörgen Sandström är forskarna ofta redan väl medvetna. Skulle något ändå ske sköts det mesta av utrikesdepartementet eller andra kanaler.

– Då är universitetet bara en arbetsgivare i Sverige. Vi hämtar inte hem någon, men stödjer i processen så gott vi kan, säger han.

Vid Lunds universitet finns dessutom upphandlade säkerhetsföretag som vid behov kan agera utomlands. För några år sedan hämtades exempelvis en doktorand med familj hem från Irak genom universitetets försorg sedan han blivit fast på grund av IS (Islamiska statens) framryckningar.

– Vi har ett kontaktnät som sträcker sig ut i hela världen om det behövs. Blir vi inblandade eller får frågor så hanterar vi det, men vi arbetar inte aktivt med det hela tiden, säger Håkan Jönsson.

Svårt att spåra förövarna

Många av de hot som riktas mot forskare är anonyma och det går inte spåra vem som ligger bakom. Få polisanmälningar som gjorts vid Umeå och Lunds universitet har lett till en fällande dom. I de fall personen har kunnat spåras handlar det oftare om förtäckta hot.

– Det blir en tolkningsfråga och min uppfattning är att det är jättesvårt att få rätt i de fallen, säger Jörgen Sandström.

Både i Lund och Umeå betonar de säkerhetsansvariga att det är polisen som står för själva utredningen av brottet. Håkan Jönsson förklarar att säkerhetsavdelningens roll är att få forskaren och medarbetaren att känna sig trygg på arbetsplatsen.

– Vi ska stärka den som är utsatt att klara vardagen och jobba framåt. Rädslan får inte ta övertaget.

7
Text: Teresia Borgman

2 kommentarer

Tack för din kommentar. Den kan komma att modereras innan den publiceras.

  • Gerth Öhman

    Forskaren inom Innovationsutveckling Gerth Öhman skriver:
    Curies artikel är både intressant och viktig. Men min Domän är bortglömd i debatten. Vi som forskar inom progressionen från id'e till uppfinning och innovation utvecklar inte bara kunskap. Min forskning visar att metodutveckling är mycket viktig för att immaterialutveckling skall nå fram till hållbara skyddsformer. Därför bör Curie fortsätta med denna studie.

    2019.09.12

  • Marita Teräs

    Även Naturvetarna eller andra Sacoförbund kan hjälpa till om du upplever hot på din arbetsplats.

    2019.12.02

Ta del av information om behandlingen av dina personuppgifter