Drakdrottningen Daenerys Targaryen spelar en central roll i fantasyserien Game of Thrones.

Sagovärldar lockar forskare

2019-06-17

Intresset för alternativa världar är stort – inte minst bland forskare. Ett stort antal vetenskapliga publikationer handlar om sagovärldar. En sökning på Game of Thrones i Google Scolar ger närmare 30 000 träffar.

Det sista avsnittet av fantasyserien Game of Thrones sågs av 19,3 miljoner tittare i USA. Det är mycket för en serie – Oscarsgalan lockade som en jämförelse 29,6 miljoner till tv-rutan. Hur många som har sett den i Sverige är inte klart, men det är många.

Serien är uppenbarligen populär – också när det gäller vetenskaplig produktion. En sökning på Google Scholar ger 28 500 träffar på publikationer, exkluderat citat och patent.

– Litteraturvetare, sociologer och filmvetare studerar serien och tittar till exempel på hur maktförhållanden gestaltas. Forskare gör jämförelser mellan tv-serien och böckerna, hur scenarier återberättas, studerar maktförhållanden, med mera, säger Malin Alkestrand, som är litteraturforskare vid Linnéuniversitet.

Risk för att rollfigur ska dö

För forskare som studerar serien är studierna inte alltid huvudspåret i deras forskning. Två forskare i Australien – till vardags inriktade mot epidemiologi respektive hälsoinformatik – har till exempel räknat på sannolikheten för att olika karaktärer ska överleva. Ett stort antal har dödats under seriens gång, ofta mer eller mindre brutalt.

Av 330 rollfigurer i de sju första säsongerna som forskarna undersökte, dödades 186. Framträdande karaktärer var inte skonade. Tvärtom. Ju mer en rollfigur syntes i serien, desto troligare var det att hen skulle stryka med, enligt deras studie.

Och studenter vid Münchens tekniska universitet roade sig inför sista säsongen med att ta fram en algoritm för att räkna ut vilka av karaktärerna som skulle klara sig. Deras beräkningar visade bland annat att risken för att favoriten Daenerys Targaryen skulle dö var mindre än 1 procent. Legosoldaten Bronn löpte däremot mer än 93 procents risk att dö.

När seriens sista avsnitt hade visats i maj stod det dock klart att deras förutsägelser inte stämde något vidare. Det blev det precis tvärtom. Han klarade sig, men inte hon.

Historisk förlaga

Tv-serien bygger på böckerna i serien A song of ice and fire av George Martin. Böckerna baseras i sin tur på rosornas krig som utspelades i England mellan 1445 och 1485, där stora delar av ätterna Lancaster och York utplånades.

De försöker också ge en realistisk bild av valutasystemet. I serien används både guld-, silver- och kopparmynt. Det har fått Rodney Edvinsson, som är professor i ekonomisk historia vid Stockholms universitet, att intressera sig för berättelsen.

– Det förekommer summor som jag tycker är intressanta. Landet Westeros, där det mesta av handlingen utspelar sig, har till exempel en statsskuld på sex miljoner gulddrakar. Det motsvarar 20 procent av landets BNP.

Paralleller till idag

Rodney Edvinsson har tagit fram en prisomräknare för att kunna räkna ut vad de årsinkomster och priser som nämns i serien skulle motsvara i verkligheten. På så sätt kan han göra jämförelser.

Exempelvis var prissumman i en turnering 100 000 gulddrakar. Det motsvarar 70 miljarder svenska kronor, och 0,3 procent av BNP i Westeros. Summan är ändå realistisk, enligt Rodney Edvinsson.

– Man kan tycka att den verkar absurt i fiktionen. Men vi är beredda att göra samma sak i vår verkliga värld. Sommar-OS i Grekland 2004 kostade motsvarande summa och bidrog till Greklands statsskuld och ekonomiska problem.

Hur man använde pengar förr

Rodney Edvinssons prisomräknare är inte publicerad som forskning.

– Den är mer ett pedagogiskt verktyg. Mitt forskningsområde är monetär historia, hur man använde pengar förr.

Han har bland annat tagit fram ett index där man kan räkna om vad historiska priser i Sverige, från 1290 och framåt, skulle motsvara idag. Det används av bland annat släktforskare.

Ett annan verktyg är en prisomräknare för alla världens valutor från 1600-talet fram till idag. Sajten där den finns har en miljon besökare om året.

Enorm efterfrågan

Varför är då Game of Thrones så intressant?

– Det är egentligen en fråga för en litteratur- eller filmvetare. Jag tror det är realismen, att det finns ett intresse för alternativa världar och historia, säger Rodney Edvinsson.

Malin Alkestrand har en liknande förklaring.

– Fantasy och science fiction frångår den traditionella litteraturens krav på att handlingen ska utspela sig i en värld som liknar verkligheten. Det finns en enorm efterfrågan, säger hon.

Didaktisk forskning

Linnéuniversitetet ger en kurs om Games of thrones och makt. Malin Alkestrands egen forskning utgår dock från Harry Potter. Hon forskar bland annat om hur fantasylitteratur kan användas i skolans arbete med demokrati, mänskliga rättigheter och mångfald.

– Jag studerar det ur ett didaktiskt perspektiv och har skrivit två vetenskapliga artiklar som handlar om maktrelationen mellan barn och vuxna i Harry Potter-böckerna.

Den senaste boken kom 2007, den senaste filmen 2011. År 2016 sattes pjäsen Harry Potter och det fördömda barnet upp i London och New York. Nu är Harry Potter vuxen, och hans son Albert ska börja på Hogwarts.

– Pjäsen går för fulla hus i Melbourne, London och New York. Du måste boka lång tid i förväg för att få en biljett. Magin är otroligt väl genomförd, säger Malin Alkestrand som förstås har sett pjäsen.

Kanske ett tips till dig som besöker någon av städerna ovan i sommar.

Text: Siv Engelmark
Foto: Helen Sloan SMPSP

Ta del av information om behandlingen av dina personuppgifter