FN efterfrågar studier av hur människor konkurrerar om vatten och andra begränsade naturresurser. Kunskapen behövs för att förebygga konflikter. Bilden är från ett dammbygge vid floden Eufrat.
Konsten att hitta ny kunskap

Stark grundforskning ger bra tillämpningar

2019-06-12

Hur ser grundforskningens ställning ut i Sverige och vad menar vi egentligen med grundforskning? Curie har pratat med Karin Markides, Mats Ulfendahl och Göran Blomqvist. Alla tre har erfarenhet av forskningsfinansiering i ledande position vid bland annat Vinnova, Vetenskapsrådet och Riksbankens jubileumsfond.

Forskarens nyfikenhet och driv, att ta fram ny kunskap utan tanke på vad den ska leda till, och kunskap som självändamål. Det är sådant som kommer upp när Mats Ulfendahl ombeds beskriva grundforskning. Han är professor i experimentell hörselforskning, ordförande i Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning och forskningsdirektör vid Region Östergötland. Tidigare var han huvudsekreterare vid Vetenskapsrådet.

– Grundforskning har ofta en ”bottom up approach” – det är forskaren själv som vill ha svar på vissa frågor – medan tillämpad forskning ofta tenderar att vara mer ”top down”. Det finns en tydlig problemställning eller ett behov och man försöker hitta lösningen med hjälp av forskning, säger Mats Ulfendahl.

Man kan dock inte sätta likhetstecken mellan grundforskning och nyfikenhetsdriven forskning, menar Karin Markides som är professor emerita i analytisk kemi vid Uppsala universitet, ordförande i Sveriges vetenskapliga råd för hållbar utveckling och tidigare gd för Vinnova. Hon vill lägga till en dimension.

– Grundforskning kan genereras av annat än enbart den enskilda forskarens nyfikenhet. Utgångspunkten kan vara en frågeställning som finns inom den privata sektorn, offentliga sektorn eller inom akademin själv. För att lösa problemet måste man ofta gå ned i det okända och ta fram ny kunskap. Då ägnar man sig åt grundforskning, men har samtidigt en identifierad utmaning, säger Karin Markides.

Bör inte ställas mot varandra

Karin Markides upplever att grundforskning har en mer oantastlig ställning i många länder.

– I de kretsar jag rör mig i utomlands är det självklart att det behövs både grundforskning och tillämpad forskning, men i Sverige känner vi att vi måste vårda och skydda grundforskningen och hävda dess värde. Det är lite märkligt. Vi är ju bra på att se hur grundforskning och tillämpad forskning samverkar när vi delar ut Nobelpris.

Även Mats Ulfendahl varnar för att ställa grundforskning och tillämpad forskning mot varandra:

– De bygger på varandra och är delar av ett kontinuum. Jag inledde själv min forskarbana med ren grundforskning, och ville ta reda på hur hörselcellerna fungerar och vad som händer när vi hör en ton. Om man vet det kan man till exempel bättre förstå hur hörselcellerna kan stimuleras att höra och hur en hörapparat ska designas. Det krävs stark grundforskning för att tillämpningarna ska bli bra, säger han.

Visa varför forskningen behövs

Som grundforskare hade Mats Ulfendahl kontakt med både kliniker och patientorganisationen Hörselskadades riksförbund, eftersom han ingick i en centrumbildning för hörselforskning vid Karolinska institutet.

– Det var väldigt berikande för mig att se hur min forskning skulle kunna användas i behandlingar. Samtidigt öppnade centrumbildningen kontaktytor och möjligheter, och satte vår grundforskning i ett samhällsperspektiv. Man får ha förståelse för att samhället vill ha svar på vissa frågor, säger Mats Ulfendahl.

Han rekommenderar grundforskare att vara delaktiga i samhällsdebatten och dela med sig av sin kunskap.

– Det är dessutom lättare att äska pengar om man kan visa i vilka sammanhang grundforskningen kan komma till nytta.

Strategiska satsningar inget hinder

Ofta beskrivs strategiska satsningar som ett hinder för grundforskning. Men Karin Markides tror inte att grundforskningen missgynnas av särskilda satsningar på strategiska forskningsområden. Inte så länge målen för satsningarna ligger på en övergripande nivå.

– Det får inte vara för klåfingrigt, men om styrningen ligger på rätt nivå kan satsningarna göra det attraktivt att forska på utmaningar som samhället står inför. Forskare med olika perspektiv lockas till området, man kraftsamlar och resultatet kan bli mer fri grundforskning, säger hon.

När Karin Markides var rektor för Chalmers tekniska högskola fick lärosätet medel både från EU:s flaggskeppsprogram och från dåvarande regeringens satsning på strategiska forskningsområden till en stor satsning på grafen.

– Satsningen på grafen ledde till att fysiker, kemister och matematiker på Chalmers började samarbeta, eftersom de fick ett gemensamt övergripande mål, men också mandat att jobba tillsammans. I den miljön uppstod ny grundforskning spontant.

Mer ödmjuk inställning idag

En som varit verksam inom forskningsvärlden länge är Göran Blomqvist, senior rådgivare och tidigare vd för Riksbankens Jubileumsfond. Han upplever att synen på grundforskning har förändrats över tid.

– Utan tvekan ser jag trender. De senaste åren har det varit accepterat och respekterat att främst satsa på grundforskning, men under tidigare decennier hyllades och efterfrågades den tillämpade forskningen mest. Då fanns en starkare tro på linjära samband, att det går att formulera forskningsuppgifter som kommer att leda till nya produkter, läkemedel och lösningar på samhällsproblem, säger Göran Blomqvist.

Han upplever att inställningen är mer ödmjuk idag. Nu vet man att vissa frågeställningar går att besvara relativt enkelt, medan andra kräver långsiktiga och trägna insatser i internationella samarbeten.

– Inte minst har naturvetare och medicinare visat hur komplicerade de grundläggande biologiska frågorna är, till exempel när det gäller sjukdomar och åldrande. Både politiker och de som arbetar nära frågeställningarna inom näringslivet har nu bättre förståelse för att det inte finns några genvägar. Jag tycker att grundforskning har en stark ställning i den svenska debatten idag.

Snabba eller oväntade tillämpningar

Riksbankens Jubileumsfond finansierar forskning inom samhällsvetenskap och humaniora. Det är den vetenskapliga kvaliteten som bedöms, inte i vilken utsträckning resultaten kan komma till praktisk användning i samhället.

– Trots det är en del av resultaten snabbt efterfrågade. Till exempel vet jag att FN är väldigt intresserade av vad freds- och konfliktforskare vid Uppsala universitet kommer fram till när de studerar människors konkurrens om vatten och andra begränsade naturresurser. Den kunskapen vill FN använda för att förebygga konflikter.

Annan grundforskning kan få oväntade tillämpningar längre fram i tiden.

– Ett exempel är den grundforskning som sedan länge gjorts av språkvetare när det gäller språkets uppbyggnad, grammatik och uttal. Den forskningen har blivit värdefull för att ta fram sådant som automatiska översättningar och syntetiskt tal.

Ibland tar grundforskare själva sin forskning till tillämpningar. Göran Blomqvist tar filosofiprofessor Åsa Wikforss vid Stockholms universitet som exempel:

– Åsa Wikforss har hållit på med de klassiska filosofiska frågorna om hur vi får kunskap om omvärlden och hur vi kan vara säkra på de observationer vi gör. Nu har hon vänt på steken och studerar och sprider information om hur vi bättre kan stå emot fake news och motverka faktaresistens.

Text: Eva Annell