Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor
Magnus Bremmer framför en bokhylla.

Magnus Bremmer är anställd som forskningsredaktör vid humanistiska fakulteten på Stockholms universitet. Foto: Niklas Björling.

NYHET

Digital satsning för mer forskning i kulturutbudet

Universiteten har ett public service-ansvar och borde skapa egna plattformar för redaktionellt innehåll om forskning. Det menar Magnus Bremmer som nyligen startade det digitala bildningsmagasinet Anekdot i samarbete med humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet och Vitterhetsakademin.

Magnus Bremmer disputerade 2015 på en avhandling om mediehistoria. Redan då fanns tankarna på att ägna sig åt forskningskommunikation.

– Jag upplever att kunskapstörsten bland allmänheten är väldigt stor idag, men att kulturutbudet inte matchar det intresset, säger Magnus Bremmer som har en bakgrund som kulturjournalist och trivs bra i gränslandet mellan forskning och journalistik.

Det här var också något som han diskuterade med författaren och journalisten Klas Ekman.

– Klas och jag pratade mycket om vad vi saknar i kulturutbudet och att det finns så mycket forskning som aldrig når allmänheten. Vi kom på att vi ville starta en podcast där vi samtalar med forskare.

Träffade mitt i prick

När Magnus Bremmer och Klas Ekman presenterade sin idé för humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet, träffade de mitt i prick.

– Fakulteten sa att det var precis något sånt här de hade letat efter, berättar Magnus Bremmer.

Tanken var att skapa en oberoende plattform för redaktionellt innehåll om forskning. En plattform där också forskare från andra lärosäten kunde medverka. Det blev en podcast som fick namnet Bildningspodden och det första poddavsnittet hösten 2015 handlade om det ockulta sekelskiftet.

Snart följde samtal om bland annat Karl Marx och Fredrika Bremer. Fram till idag har närmare 100 poddavsnitt publicerats, det senaste om tidsresor (hör mer om Bildningspodden på Curiepodden Länk till annan webbplats.).

Bildningspodden fick ett positivt mottagande och lockade snabbt många lyssnare.

– Det bekräftade vår bild av att någonting hade saknats i kulturutbudet.

Forskare förklarar och fördjupar

2016 anställdes Magnus Bremmer som forskningsredaktör vid humanistiska fakulteten.

– Det var en titel som vi mer eller mindre skapade för att jag skulle driva podden och samtidigt jobba mer strategiskt med frågor som rör forskningskommunikation i digitala medier.

Tanken på att bygga ut den redaktionella satsningen till någonting större fanns ganska tidigt. Nästa steg blev att i samarbete med Kungliga Vitterhetsakademin skapa det digitala bildningsmagasinet Anekdot som lanserades i början av 2019. Förutom poddavsnitt innehåller magasinet också essäer och korta videoavsnitt där forskare förklarar olika begrepp.

– Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Tanken med Anekdot är att fortsätta sprida humanistisk kunskap till en bred allmänhet, fast i fler format och fortsatt digitalt.

Gillar de olika digitala formaten

För egen del har Magnus Bremmer mest sett fram emot att få jobba med essäerna, ett format som han är van vid. Essäerna blir också inlästa poddavsnitt som gestaltas med hjälp av ljud och musik.

Anekdot innehåller även korta videoklipp, så kallade explainers, där forskarna står framför kameran och förklarar olika begrepp. I ett av videoavsnitten resonerar filosofen Jonna Bornemark kring frågeställningen Hur vet vi vad som är sant?

– Jag gillar verkligen de olika digitala formaten, det arbetet skiljer sig ganska mycket från den tryckta kulturjournalistiken som jag har jobbat med tidigare.

Sammanlagt arbetar idag fem personer redaktionellt med Anekdot (chefredaktör, bildredaktör, videoredaktör samt två ljudproducenter).

Hitta nya ämnen och utvärdera

Till magasinet hör också ett redaktionsråd med 16 forskare och ett publicistiskt råd med åtta sakkunniga (se faktaruta).

Redaktionsrådet ska se till att de bästa forskarna får chansen att medverka, men också hitta nya ämnen och uppslag. Publicistrådets uppgift är att hjälpa till med en mer långsiktig utvärdering och utveckling av Anekdot.

– Vi behöver utvärdera vad som fungerar bättre och sämre – och fundera på hur konceptet kan utvecklas på bästa sätt. Jag är förstås enormt stolt över att ha ett så namnkunnigt gäng ombord på den här satsningen.

Det är inte omöjligt att Anekdot utökas ytterligare i framtiden, men först vill redaktionen landa i det nya formatet.

– Det känns väldigt bra och vi har fått mycket positiv respons.

Universitet har ett ansvar

Magnus Bremmer menar att alla som håller på med forskningskommunikation borde fundera över hur dagens medielandskap ser ut.

– Numera finns det mindre utrymme för forskning i de traditionella medierna. Men med hjälp av digitala medier är det möjligt att skapa eget innehåll och bejaka samverkansuppdraget, den tredje uppgiften.

Idag ligger ansvaret för att dela med sig av sin kunskap till allmänheten ofta på den enskilde forskaren, enligt Magnus Bremmer. Men även forskare som vill ägna sig åt forskningskommunikation saknar ofta stöd, tid och incitament för att kunna göra det på ett bra sätt. Lärosätena borde därför tillhandahålla en struktur och plattformar för detta.

– Universiteten har ett public service-ansvar och borde skapa fler verktyg och redaktionella miljöer för att ge forskarna möjligheter och stöd för forskningskommunikation. Man borde också titta på vad finansiärer och universiteten kan göra tillsammans.

Från bildning till anekdot

Anekdot blev tidigt ett ledord i arbetet när Bildningspodden skulle utökas till ett bildningsmagasin. Ordet anekdot kommer från grekiskan och betyder det outgivna, det opublicerade.

– Det är precis det vi vill göra. Att sprida det outgivna och den mindre kända forskningen.

Numera associeras ordet anekdot mest till en lustig historia. Men även den typen av anekdot kan vara en bra ingång till djupare kunskap, menar Magnus Bremmer.

– Anekdot är ett bra namn som väcker olika associationer. Jag gillar spännvidden i ordet.

Hör Magnus Bremmer i Curiepodden: All forskning kan bli en bra podd (Soundcloud) Länk till annan webbplats.

Anekdot

Redaktionen för Anekdot Länk till annan webbplats. består av Magnus Bremmer (chefredaktör), Anna-Maria Hällgren (bildredaktör), Lisa Munthe (videoredaktör) samt Lars in de Betou och Christine Ericsdotter Nordgren (ljudproducenter).

Till Anekdot är också ett redaktionsråd och ett publicistråd kopplat. Redaktionsrådet består av 16 forskare verksamma vid Stockholms universitet. De spånar innehållsidéer och förankrar magasinets ämnen i aktuell forskning.

Publicistrådet består av åtta sakkunniga varav fyra är verksamma i kulturbranschen (bland annat Klas Ekman) och fyra inom akademin. Publicistrådet kommer att utvärdera och utveckla bildningsmagasinet som redaktionellt koncept.

Relaterat innehåll

Nyhet 10 januari 2024

Carina Järvenhag

Akademin måste arbeta med forskning på ett både praktiskt och teoretiskt plan. Det menar Helena Hansson som forskar och undervisar om deltagande design vid Göteborgs universitet. D...

Krönika 18 december 2023

När forskare möter journalister handlar mycket om att förstå den andres arbetsvillkor. Bengt Johansson skriver om skillnaderna mellan forskningen och journalistiken.

Krönika 24 oktober 2023

Undvik förrädiska förkortningar, skapa en emotionell budget och se till att mötas i ögonhöjd. Anna Sarkadi skriver om brukarmedverkan och vad som krävs när kollegorna i projektet i...