Matematiker räknar på valsystemet

Svante Linusson brukar vara synlig i valtider. Han har haft synpunkter på valsystemet – och fått det ändrat. Han har räknat på möjliga omfördelningar av mandat för valprövningsnämnden och varit sakkunnig i valmyndigheten.

Nu är det snart val igen och vi ska prata bland annat om just det som hans engagemang är exempel på. Det vill säga samverkan mellan forskare och andra delar av samhället.

– För att vara transparent: Jag ställer upp i EU-valet, avbryter han.

Göteborgaren Svante Linusson var på 1990-talet ledamot för Stockholmspartiet i kommunfullmäktige. Idag är han aktiv i Centerpartiet. Han har plats 35 på listan till Europaparlamentet, där partiet idag har en representant. Man behöver inte vara matematikprofessor för att inse att sannolikheten att bli vald inte är särskilt stor – det skulle behövas minst 20 000 personkryss.

Att bli vald är dock inte det primära syftet, enligt Svante Linusson.

– Jag vill få uppmärksamhet för vissa politiska frågor som jag brinner för. Det är lättare att få det om man också är kandidat i EU-valet. Att få kryss är viktigt för att med tyngd kunna driva frågor.

Det handlar om integritet

Käpphästar är integritetsfrågor och övervakningssamhället. En viktig aspekt är de minskade möjligheterna att betala med kontanter.

Svante Linusson var själv för en tid sedan till vårdcentralen och ville betala med kontanter. Där vägrade de att ta emot dem. Efter ett antal fruktlösa samtal hamnade han hos en upphandlingschef som konstaterade att vårdcentralen bröt mot landstingets regler. Numera tar alla vårdcentraler i Stockholm kontanter.

– Alla måste kunna få vård. Den som är ekonomiskt utsatt eller står utanför samhället har inte betalkort. För mig handlar det om integritet. Människor ska inte tvingas undvika vård för att det registreras hos banken.

Betalkortet ger banken information om alkoholinköp, vårdkonsumtion, vilket socioekonomiskt område du handlar i med mera. Enligt Svante Linusson använder banker i Kina redan sådana data i en algoritm som räknar ut om ett lån ska beviljas eller inte, och vilken premie de ska sätta på en försäkring.

– Svenska banker gör inte så idag, men jag skulle bli väldigt förvånad om de inte gör det om tre år. Det borde finnas politiska beslut bakom att ta bort möjligheter till kontantbetalning. Nu sker det för att göra det enklare för affärsidkare. Man tänker inte på negativa effekter för individen, säger han.

Diskret matematik

Hans forskning handlar om diskret matematik (stegvisa processer) och använder ofta sannolikhetsteori.

Ett diskret matematiskt objekt kan till exempel vara ett nätverk av noder och kanter mellan noderna, där kanterna har slumpats fram. En typisk forskningsfråga är i vilken grad sådana slumpvisa nätverk hänger samman, på ett teoretiskt plan.

– Min kompetens som matematiker är att förstå och göra analyser av valsystem och andra liknande system.

Han konstaterade exempelvis redan före valet 2010 att antalet utjämningsmandat inte skulle räcka till när partierna i riksdagen blivit fler. Utjämningsmandat infördes under 1960-talet för att uppnå proportionalitet mellan partier och olika delar av landet.

År 2018 infördes negativa utjämningsmandat, vilket ger säker proportionalitet mellan partier och ungefärlig proportionalitet mellan landsdelar. Ändringen gjorde dock hela systemet mer komplicerat. Svante Linusson har på uppdrag av Valmyndigheten stresstestat ett datorprogram som skulle beräkna resultat enligt det nya systemet.

Han tycker det system vi har idag fungerar bra.

– Efter valet 2018 uppkom en diskussion efter felräkning på flera ställen. Men vi hittar fel eftersom alla röster räknas två gånger, i vallokalen och av länsstyrelsen.

Bristande integritet i vallokalen

Problemet som han ser är istället en bristande respekt för integriteten. Svenska väljare plockar valsedlar offentligt.

– Man borde plocka dem bakom ett skynke. I många andra länder måste man bevara valhemligheten i vallokalen. Det borde vara ett krav också i Sverige.

Det politiska engagemanget började något år efter att han som 22-åring år 1992 kom från Göteborg till Stockholm för att doktorera på KTH.

– Jag ville förbättra för fotgängare och cyklister. Att ta beslut om cykelbanor var ett kul och konkret komplement till det teoretiska arbetet som doktorand.

Tycker fler borde engagera sig

Nu är Svante Linusson professor vid KTH och fritidspolitiker i trafiknämnden i Stockholms stad. Kollegerna på matematikinstitutionen tycker det är bra att han engagerar sig, men undrar hur han hinner. Själv tycker han att fler med forskarbakgrund borde engagera sig.

– Man behöver inte vara en bra politiker för att man har en lång utbildning. Men det vore bra om fler hade det. Det skulle gynna svensk politik med en större blandning av bakgrunder. Och man kan påverka, både på kort och lång sikt.

Han tar sig gärna an den tredje uppgiften: att samverka med samhället runt omkring.

– Jag tycker det är kul. Det är till stor del därför jag ägnar mig åt det. Min samverkan handlar mest om att popularisera matematik. Jag pratar med gymnasielärare och elever. Valsystem är ett sammanhang där matematiker kan bidra. Men i bakgrunden finns mitt samhällsengagemang.