Vetenskapsrådets generaldirektör Sven Stafström.

Vetenskapsrådet visar vägen framåt för forskningen

English 2019-05-21

Den fria forskningens betydelse för samhällets utveckling och behovet av att satsa mer på nationella infrastrukturer. Det är några av frågorna som uppmärksammas i Vetenskapsrådets vägvalsrapport som pekar ut vägen framåt för svensk forskning.

Ledorden i rapporten är kunskap, kvalitet och integritet. Vetenskapsrådets generaldirektör Sven Stafström förklarar hur det hänger ihop.

– Forskning av hög kvalitet leder till ny kunskap. Kvalitetsbegreppet är centralt för oss och hur vi ser på vår roll som forskningsfinansiär. Vårt mål är att finansiera forskningsprojekt av högsta kvalitet och vi ser oss också som en myndighet som ska driva kvalitetsfrågor.

Frihet och ansvar för forskare

Det tredje ledordet, integritet, är enligt Sven Stafström kopplat till forskningsprocessen.

– Det handlar om forskarens frihet att själv bestämma inriktning på forskningen, men också om att den forskningen sedan ska ske på rätt sätt.

Ett kapitel i rapporten handlar därför om forskningsetik och god forskningssed. Vetenskapsrådet föreslår att man sammanställer en kortare skrift om god forskningssed som varje forskare känner till och kan förhålla sig till. Det finns redan en längre skrift som används exempelvis på doktorandutbildningar, men en kortfattad version kan spela en viktig roll för att förebygga oredlighet i forskning, enligt Sven Stafström.

– Om man jobbar efter riktlinjerna för god forskningssed mimimerar man risken för oredlighet och tydliggör också själva begreppet. Det förebyggande arbetet ska vara en del av kvalitetskulturen i forskarmiljön.

Hisspitch till forskningsministern

Vägvalsrapporten ger rekommendationer för hur svensk forskning kan stärkas inom tolv områden (se faktaruta).

Men om du bara fick en minut med forskningsministern, vad skulle du ta upp då?

– I det kortsiktiga perspektivet skulle jag ta upp hur viktig den nationella infrastrukturen för forskning är och att det behövs mer finansiering av dessa infrastrukturer. Vi är även medfinansiärer till ett stort antal internationella infrastrukturer och det har blivit mycket dyrare, bland annat på grund av den svagare kronan.

Infrastrukturen har tagit en ganska stor del av Vetenskapsrådets totala budget och även lärosäten har varit med som finansiärer, påpekar han.

– Skulle någon rektor träffa forskningsministern i hissen skulle hen troligen ta upp samma fråga.

När det gäller forskningsfrågor som har stor betydelse på lång sikt skulle Sven Stafström välja att prata om den fria forskningens betydelse för samhällets utveckling.

– Man kan lätt tro att pengarna borde satsas på forskning som adresserar specifika samhällsutmaningar. Vår erfarenhet är dock att forskarna själva formulerar relevanta forskningsfrågor för att kunna lösa dessa utmaningar. Forskningsministern behöver vara medveten om de fria projektbidragens betydelse för dessa frågor.

Medel för att upptäcka det okända

Enligt Sven Stafström handlar det om att finna de så kallade ”unknown unknowns” – det vi inte ens vet att vi inte känner till.

– Det gäller att hitta dessa områden med hjälp av fri forskning. Vår roll som extern finansiär är att bedöma kvaliteten på forskningsprojektet och vi måste även våga ta lite risker. Det ligger inbyggt i vår process när vi bedömer ansökningarna, våra kriterier omfattar faktorer som nytänkande och originalitet för att få fram banbrytande forskning.

Ett exempel på forskning som började i det okända och resulterade i ett vetenskapligt genombrott är Emmanuelle Charpentiers upptäckt av gensaxen. Hon fick friheten att forska kring det hon tyckte var intressant utan att veta om resultaten skulle få en praktisk tillämpning. Förutom finansieringen av projektet spelade i just det här fallet även forskningsmiljön en avgörande roll, påpekar Sven Stafström.

– Hon sökte sig till Umeå universitet för att hon kunde utveckla sin forskning och sig själv som forskare där. Det är viktigt att forskningsmiljöerna i Sverige är attraktiva både för svenska och internationella talanger.

Trygghet och möjlighet att växa

Vetenskapsrådets roll som extern finansiär är att ge de bästa forskarna medel för att genomföra sin forskning. Bedömningen av ansökningarna ger också viktig information till lärosäten om vilka idéer som är mest bärkraftiga i nationell jämförelse.

– Många institutioner använder den informationen när de delar ut sina basanslag. Får man ett projektbidrag från Vetenskapsrådet ökar också chansen att få interna medel.

Sven Stafström förespråkar en modell där basanslagen står för trygghet medan externa medel ger forskarna möjlighet att utvecklas och växa. Den kombinationen är inte minst av vikt för att skapa bättre karriärvägar för unga forskare.

– Basanslaget ska kunna erbjuda vissa förutsättningar under en viss tid. Rekryteringen av forskare ska ske genom en öppen utlysning i konkurrens och får inte vara för smal. Även unga forskare kan bli framstående rätt snabbt och det gäller att kunna erbjuda bra villkor.

Basanslaget ska även kunna täcka lönen för forskarna senare i karriären, menar Sven Stafström.

Råd för strategiska satsningar

Ungefär 80 procent av Vetenskapsrådets medel går till fria projektbidrag medan resterande 20 procent går till strategiska satsningar.

I Vägvalsrapporten föreslår Vetenskapsrådet att ett råd för strategiska satsningar inrättas. Rådet ska identifiera forskningsområden som kan vara av intresse för Sverige och vilka strategiska internationella samarbeten som kan vara värdefulla.

Ett tillvägagångssätt i detta arbete kan vara digitala verktyg som textanalyser av publikationer.

– Poängen är att kunna identifiera de områden där Sverige har bäst förutsättningar för att lyckas, betonar Sven Stafström

Vägen framåt

Vetenskapsrådets ämnesråd, råd och kommittéer har tagit fram forskningsöversikter inom sina respektive ämnesområden.  Tillsammans med Vägvalsrapporten utgör de grunden för myndighetens strategiarbete. De är också viktiga underlag till regeringen om vad som krävs för att stärka svensk forskning.

Senast den 31 oktober ska Vetenskapsrådet och de andra forskningsråden komma med inspel till regeringens forskningsproposition 2020. Då måste vissa punkter konkretiseras.

– Vi ger ganska allmänt hållna förslag i rapporten. När regeringen vill ha svar på specifika frågor kan vi vara mer detaljerade och exempelvis ange hur mycket pengar en viss infrastruktur behöver eller hur ett råd för strategisk forskning bör se ut mer exakt.

Text: Natalie von der Lehr
Foto: f8 studio

1 kommentar

Tack för din kommentar. Den kan komma att modereras innan den publiceras.

  • Anders Hofer

    Jag tycker att det är en lite märklig definition av basanslag i texten. Om universiteten ger pengar till de som lyckas på VR är det väl snarare en form av medfinansiering än basanslag. Själva definitionen av basanslag bör väl vara att det ska ges till alla. Ett stort problem i dagens system är att vi har satt konkurrenssystemet ur spel genom att det är för stor skillnad i finansiering mellan de största och minsta grupperna. De största grupperna kommer alltid producera mer och bättre bara för att de är fler snarare än att idéerna är bättre och har en tendens att då fortsätta få större delen av pengarna.

    2019.05.23

Ta del av information om behandlingen av dina personuppgifter