Karin af Klintberg har producerat flera tittarscuccéer och ligger bland annat bakom julkalendern Tusen år till julafton som belyser barnens roll i historien. Den visades 2015 och blev den mest sedda kalendern genom tiderna.

Humor banar väg för kunskap

2019-03-28

Ett ämne som berör, att berätta med hjärta och hjärna samt en programledare som tar tittaren i handen. Det är Karin af Klintbergs sätt att bjuda tv-publiken på forskning och fakta i serier som Värsta språket och Historieätarna.

Karin af Klintberg

Karin af Klintberg visste tidigt att hon ville bli journalist. Televisionen lockade som medium.

– TV har allt – bild, ljud, grafik och specialeffekter. Man kan flytta folk till en helt annan miljö och egentligen är det bara den mänskliga fantasin som sätter gränsen för vad som går att göra. Och möjligen budgeten, förklarar hon.

Hon debuterade som programledare för TV4 i 20-årsåldern och bestämde sig för att satsa på olika tv- och journalistutbildningar. Till slut läste hon till tv-producent på Dramatiska institutet.

Som dotter till folklivsforskaren Bengt af Klintberg ser hon det naturliga i att utbilda sig.

– Jag har alltid gillat att utbilda mig för att få mer på fötterna.

Historieberättandet har hon också fått med sig hemifrån.

– Det har alltid funnits en nyfikenhet i mig, och en vilja att berätta för andra.

Humor ingång till fakta

Karin af Klintberg började tidigt i karriären att jobba med REA, där barn bedriver konsumentjournalistik.  Att göra svåra ämnen aptitliga och intressanta för en tioåring har sedan hjälpt henne när hon började producera serien Värsta språket.

– All lekfullhet kom från att vi vågade att vara barnsliga, vi tog mycket av barntänket med oss. Språk har ingen kropp och det finns inte någonting att filma, då var vi tvungna att uppfinna visuella lösningar.

Hon och programledaren Fredrik Lindström lyckades att få 1,3 miljoner svenskar att titta på ett program om språk och grammatik. Precis som i barnprogrammen blev humor ett verktyg för att bana väg för kunskap.

– Det blir bra pedagogik. När man har skrattat är man väldigt mottaglig för information. Samma sak händer när man har känt empati.

Ska kännas varmt och roligt

Att själv vara nyfiken, intresserad och tydlig är också viktigt i berättandet, enligt Karin af Klintberg.

– Det kan vara en fördel att vara lite av en underdog i det journalistiska berättandet. Då använder man inte så svåra ord och berättar så att många kan ta till sig det man säger.

Hennes råd är att fånga mottagarens intresse för ett ämne som ligger nära och berör, innan man går vidare till mer detaljerade fakta eller forskning. Innehållet ska kännas varmt och roligt, inte svalt och distanserat.

– Jag brukar säga att jag använder en mix mellan hjärta och hjärna.

I hennes produktioner medverkar forskare som experter. De medverkande forskarna är oftast förintervjuade och vet vad frågorna ska handla om. Karin af Klintberg tror på en transparent regi.

– Experten ska vara förberedd och må bra. Jag kan till exempel be programledaren att ställa en fråga till forskaren som sedan hinner vila i frågan och tänka till lite. Om svaret blir för långt ber jag om ett nytt och kortare svar som bara är en tiondel så långt. Då gör forskarna det, det handlar om att svaret ska komma ut bra i rutan. Det vinner alla på, vi får expertkunskap och forskarna når ut med sin forskning till svenska folket.

Allt börjar med ett seminarium

Inte alla idéer till de olika tv-produktionerna kommer från Karin af Klintberg själv. En bra idé och en plan är viktiga förutsättningar. Men det är i själva genomförandet som det händer, betonar hon.

– När vi är på en inspelningsplats kommer nya idéer hela tiden. Det låter lite flummigt men det är som att jag har en redaktion uppe i universum som skickar idéer till mitt huvud. Förberedelser är jätteviktiga, men idéer går inte att förbereda.

Vägen från idé till program kan se lite olika ut men alla produktioner börjar med ett gemensamt seminarium. Inför de olika avsnitten av programmet Historieätarna, ett program där Erik Haag och Lotta Lundström äter sig igenom olika epoker i den svenska historien, presenterar hushistorikern Richard Tellström den aktuella tidsperioden.

– Richard visar ungefär 300 slides och alla är med jag och programledarna men även mask, kostym och scenografi. Vi sitter och antecknar och får epoken in i kroppen.

Efter seminariet gräver ett researchteam sig ner ytterligare och Karin af Klintberg har sedan förmånen att få välja ut vilka ämnen som programmet ska belysa.

– Det ska bli smått och stort, hårt och mjukt. Det kan till exempel handla om både hygien och politik, hälsoaspekter och religion.

Efter fem inspelningsdagar följer klippning i ungefär fyra veckor.

– Klippningen tar lång tid men målet är att göra epoken rättvisa och att föra ut kunskapen tydligt.

Hobbyforskande journalister

Karin af Klintberg har också producerat julkalendern Tusen år till julafton som belyser barnens roll i historien. Inför produktionen av kalendern upptäckte hon och hennes team att det inte fanns så mycket forskning inom området.

– Resultaten från vår research är helt unika, jag tror inte att de finns någon annanstans.

Så där blev ni själva forskare?

– Vi är ju hobbyforskare hela tiden fast vi är journalister. Det handlar om att gräva ner sig i ett ämne och ha förmågan att kunna förmedla det man stöter på eller har lärt sig på ett begripligt sätt.

Tusen år till julafton fick en hel del kritik när den började visas i december 2015. Många var kritiska till en julkalender med fakta och gillade inte ett pådyvlat lärande. Men i slutändan blev det den mest sedda julkalendern genom tiderna. På grund av en rättslig tvist mellan SVT och Sony får den inte visas längre.

– Det är väldigt synd att man inte kan ta tillvara på den forskning vi gjorde.

Tar tittaren i handen

Karin af Klintberg menar själv att hon har haft draghjälp av programledarna och att man inte ska underskatta deras funktion som vägvisare.

– Fredrik Lindström till exempel är komiker, språkvetare och programledare i ett, det är en unik mix. Lotta Lundström och Erik Haag är väldigt roliga i Historieätarna, det finns en sprängkraft i att jobba med roliga ciceroner.

Det är en fördel att tittarna känner igen programledaren också, menar hon. Det i sig kan vara ett sätt att fånga deras intresse. I hennes senaste serie Världens sämsta indier får tittarna följa David Batra på en resa till Indien där han försöker hitta sitt indiska jag.  Karin af Klintberg menar att det i första hand är David Batra som väcker tittarnas nyfikenhet.

– Man vill veta hur det går för honom och kan känna igen sig i hans känslor när han blir rädd eller ledsen eller inte vill göra vissa saker. Via honom når man sedan landet, både han och tittarna får lära sig mer om Indien.

Hon tror att det svenska folket är intresserat av ämnen som språk och historia. Men program med titlar som Talspråk och skriftspråk eller En timme om romantiken fungerar inte som indragare. Det är där programledaren och humorn kommer in. En timme senare har tittarna haft roligt och lärt sig någonting nytt.

– Jag älskar att ge svenska folket det de inte visste att de ville ha.

Fotnot: Karin af Klintberg är en av årets föreläsare vid Forum för Forskningskommunikation. Hennes föredrag har titeln ”Folkbildning för Miljonpublik”. 

Text: Natalie von der Lehr
Foto: Anette Nantell / DN / TT, John Guthed