Som forskningschef för Kew Gardens vill Alexandre Antonelli både möta dagens stora samhällsutmaningar och skapa goda förutsättningar för grundforskning.

Drömjobbet som inte gick att säga nej till

2019-03-19

Biologen Alexandre Antonelli ledde en framgångsrik forskargrupp i Göteborg inom biologisk mångfald när han fick ett erbjudande som inte gick att motstå: att bli forskningschef vid världens främsta botaniska trädgård, Kew Gardens i London. Men forskargruppen kan han fortsätta arbeta med ändå.

Alexandre Antonelli håller precis på att göra sig hemmastadd på sin nya arbetsplats i sydvästra London. Ett av UNESCO:s världsarv med 260 år på nacken.

– Kew Gardens är världen mest framgångsrika botaniska trädgård med mycket forskning, så det är ett drömjobb. Det är ett oerhört spännande uppdrag med gigantiska möjligheter till personlig och professionell utveckling, säger han.

RBG Kew eller Royal Botanic Gardens Kew, som det formella namnet är, har världens mest omfattande samling av växter och svampar, både levande arter och i herbarier. Även fröbanken är störst i världen med 2 miljarder fröer. Forskningsenheten omfattar närmare 350 forskare, förutom doktorander och postdoktorer, och man samarbetar med över 110 länder och många universitet.

En gigantisk uppgift att ta sig an som chef.

– Jag ska försöka lotsa skeppet i rätt riktning.

Banan viktig näringskälla

Ett av alla spännande projekt är forskning om växten Ensete ventricosum eller etiopisk banan. Det är en vild art som kräver väldigt lite för att växa. Den odlas i stort sett enbart i Etiopien där den är en viktig näringskälla för miljontals människor.

– Kew försöker tillsammans med samarbetspartners i Afrika att studera vilka förutsättningar som finns att öka produktionen av en sådan resurs.

Ett annat viktigt projekt är att kartlägga vilka områden i världen som har den största artrikedomen och som har störst behov av skydd.

Kew Gardens forskare försöker också bygga ”livets träd”, alltså att med matematiska modeller beräkna släktskapet mellan alla arter. Det kan exempelvis bidra till att kartlägga vilka växter som är närbesläktade med medicinalväxter och som kan ha ännu bättre egenskaper.

Fortsätta med egen forskning

Alexandre Antonelli är biolog och har bedrivit grundforskning om biologisk mångfald, främst i Sydamerikas regnskogar. Hans forskargrupp i Göteborg är tvärvetenskaplig och arbetar med att kartlägga hur biodiversitet har förändrats i olika områden under olika perioder. Han hoppas att till hösten hinna med att själv komma ut i fält.

När Alexandre Antonelli anställdes var ledningen på Kew Gardens tydlig med att de ville att han skulle fortsätta med egen forskning, och att de skulle ge honom förutsättningar för det. Fredagar är därför hans egen forskartid. Forskargruppen i Göteborg ansvarar för det dagliga och de har regelbundna avstämningar och möten.

En förutsättning för egen forskartid är också att han har ett omfattande administrativt stöd, tre heltidsanställda som helt och hållet servar honom plus en stab på 26 personer för diverse uppdrag.

– Detta är något som Sverige kan bli bättre på. Det blir lätt så att när forskare blir prefekter eller dekaner ger de upp sin egen forskningskarriär och det tycker jag är synd. Det gynnar inte den bästa forskningen. Sverige behöver starka forskningsledare som förstår sig på forskning och som fortfarande är aktiva. Men vi måste ge dem ett starkt stöd.

Ta fram vetenskaplig strategi

En av hans första uppgifter blir att utveckla Kew Gardens andra vetenskapliga strategi. Den förra – och första som någonsin gjorts – var på fem år och löper fram till 2020. Den nya ska också innehålla en långtgående vision för 30-50 år framåt i tiden för att säkerställa att resurserna satsas på bästa sätt.

Alexandre Antonelli konstaterar att det lätt kan bli spretigt med en så omfattande forskningsverksamhet som Kew Gardens har.

– Snarare än att utöka antalet samarbetspartners och projekt vill jag ha bra och relevanta forskningsprojekt. Och försöka identifiera på vilka områden vi har störst potential att få en ledande roll i världen och hur vi ska satsa strategiskt för att nå dit.

Han tror på en kombination av åtgärder. Det handlar om att möta dagens stora samhällsutmaningar, som förlust av biologisk mångfald, klimatförändringar och matsäkerhet, där samhället har förlitat sig på några få grödor.

– Det finns en oerhörd potential i vilda släktingar till odlade växter och Kew Gardens har stor kunskap om det.

Men det gäller också att skapa goda förutsättningar för excellent och kreativ forskning som drivs av nyfikenhet. Forskning som kanske inte omedelbart leder till nytta för samhället, men som ända kan få stor betydelse.

– Frågan är hur mycket ska vi satsa på nytta och hur mycket på grundforskning? Det är en diskussion som också pågår i Sverige.

Mer AI och nya DNA-metoder

På ett mer konkret plan vill Alexandre Antonelli införa mer artificiell intelligens, något som han tror kan revolutionera samhället. Som exempel nämner han bildigenkänning för att identifiera olika arter med hjälp av en mobiltelefon. Där kan Kew Gardens använda sig av sina 30 000 odlade växter för att bygga upp en bildbank.

– På så sätt kan vi med hjälp av medborgarforskning få tillgång till mycket mer data om arters förekomst.

Han vill också utveckla metoder så att man kan använda DNA från jordprover för att uppskatta biologisk mångfald i olika områden. Idag krävs stora resurser för att skicka iväg biologer som kan uppskatta antalet arter. Men genom att använda jordprover kommer forskarna att på ett enklare sätt kunna mäta vilken genetisk information som finns i jorden, om både växter och djur.

– Det kan inte ersätta biologer men det kommer att öka datamängderna. Och vi kan då lättare informera beslutsfattare om vilka områden som behöver prioriteras.

Både flexibel och långsiktig

Den största utmaningen i det nya jobbet tror Alexandre Antonelli blir att ligga vid forskningsfronten.

– Det går så fort, det uppkommer nya tekniker och nya lösningar, nya problem och nya utmaningar. En så stor institution som Kew Gardens måste vara flexibel och anpassningsbar, men samtidigt ha långsiktiga strategier och prioriteringar.

Fotnot: Alexandre Antonelli har tidigare gästbloggat i Curie

Text: Helena Östlund
Foto: RBG Kew