Demonstration i Budapest mot att den ungerska regeringen tvingar Centraleuropeiska universitetet att lämna landet.

Akademisk frihet i kläm när politiker vill styra forskning

English 2019-01-16

Nya forskningsinstitutioner anställer regeringslojala medarbetare utan akademiska meriter i Ungern. Och regeringen utser ekonomiansvariga vid universiteten. Syftet är att bli av med fritänkande forskare, menar Andrea Petö som är professor i genusvetenskap i Budapest. Även i Sverige finns politiska krafter som ifrågasätter viss forskning.

Två och en halv miljard människor i världen lever idag i länder där demokratiska fri- och rättigheter har begränsats de tio senaste åren. Det visar studier från det internationella forskningssamarbetet Varieties of Democracy, V-Dem, som mäter demokrati utifrån flera olika indikatorer. Begränsningen av friheter följer ofta ett likartat mönster.

– Först begränsas mediers frihet och man ger sig på civilsamhällets organisationer. Därefter försöker man ofta underminera rättsstaten genom att till exempel tillsätta regeringstrogna domare. Sedan minskas den akademiska friheten, säger Staffan I Lindberg, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet och en av forskningsledarna i V-Dem.

CEU tvingas lämna Ungern

I april 2017 drev den ungerska regeringen igenom ett tillägg i lagen om högre utbildning. Det tvingar Centraleuropeiska universitetet, CEU, att lämna landet (se faktaruta). I oktober 2018 kom dessutom ett förbud mot att undervisa i genusvetenskap vid de två universitet som har examinationsrätt i ämnet, utan förklaring och utan samråd med universiteten.

Enligt Andrea Petö, som är professor i genusvetenskap vid CEU, handlar beslutet om att regimen försöker styra produktionen av kunskap och befolkningens rättigheter inom frågor som rör sexualitet, abort samt rätten till adoption och provrörsbefruktning (IVF).

– Ungern är ett laboratorium där vissa idéer testas och sedan sprids till andra länder, som Polen eller Belgien. Det handlar främst om att omstrukturera finansieringen av högre utbildning och att etablera parallella regeringstrogna institutioner, säger hon.

De senaste 25 åren har de statliga anslagen till högre utbildning sjunkit markant. Samtidigt utser regeringen ekonomiansvariga vid universiteten. Det officiella syftet är att befria universiteten från administrativa bördor, men enligt Petö vill man bli av med fritänkande forskare som bedriver oberoende forskning.

Regeringstrogna kontrollerar kunskap

De nya institutionerna ligger utanför tidigare ackrediteringssystem och anställer regeringslojala medarbetare som saknar akademiska meriter. Inom historia finns till exempel Veritas forskningsinstitut som enligt hemsidan har målet att studera och omvärdera Ungerns historia de senaste 150 åren, särskilt de historiska händelser som skapat mycket debatt.

– Det här är ett sätt att kontrollera kunskap genom att pengarna styrs till de nya institutionerna. Utöver instituten i historia finns det flera även inom demografi och migrationsstudier. Det här förstör den fria forskningen.

En annan strategi är att privatisera statliga universitet, en lösning som bland annat har diskuterats för Corvinus University i Budapest.

Kamp mot liberala värderingar

Enligt Petö har högern fört samman frågor som kvinnors rättigheter, hbtq-frågor och jämställdhetspolitik under paraplybegreppet genusideologi. Termen förenar även olika aktörer som inte har samarbetat tidigare, som olika kristna kyrkor, ortodoxa judar och fundamentalistiska muslimer.

– Det är en ideologisk kamp mot liberala värderingar, akademisk frihet och utbildningsfrihet. Antigenusrörelsen är transnationell, men ser olika ut i olika länder eftersom de institutionella strukturerna skiljer sig åt.

Vad kan ni akademiker vid CEU göra nu?

– Informera omvärlden, hitta allierade, prata om framtiden som vi vill se den, samarbeta internationellt, även genom studentutbyten. Jag tror på samtal, vi lär oss så mycket då.

Förbjöd undervisning om jämställdhet

Men det är inte bara i Ungern som den akademiska friheten begränsas. I Bulgarien förbjöd utbildningsministeriet i augusti 2018 ett forskningsprojekt om att undervisa om jämställdhet i skolan. Projektet anklagades för att sprida genusideologi och för att hjärntvätta barnen.

Även i Sverige ifrågasätts vissa typer av forskning. Det kan handla om genusstudier, jämställdhetsarbete, pedagogisk forskning samt forskning om rasism och klimat.

I höstens val ifrågasatte SD:s forskningspolitiska talesperson Robert Stenkvist till exempel Mattias Gardells forskning om transnationella rasistiska nätverks koppling till skjutningar i Sverige. SD menar också att genusforskningen har fått karaktären av en överideologi.

Problematisk inställning

Partiet har överlag ofta en problematisk inställning till forskning, menar Lena Martinsson, professor i genusvetenskap vid Göteborgs universitet.

– De har också lagt motioner till Riksdagen om att förskolor inte ska arbeta med att utmana könsstereotypa förhållningssätt, utan istället lära barnen ett svenskt kulturarv. Detta strider mot utbildningsvetenskaplig forskning som betonar pedagogens roll att se och erkänna barnen och att öppna deras ögon för fler sätt att förstå sig själva och samhället.

Även KD har kritiserat genus- och normkritiska perspektiv i förskolan. Sara Skyttedal, kommunalråd i Linköpings kommun, kallade dem under valrörelsen för genusflum.

– Något har hänt de senaste åren när det gäller hur politiker lägger sig i forskning och försöker styra.

Rektorer måste stå upp

Lena Martinsson ser också en bredare socialkonservativ antigenusrörelse och nämner som exempel politiska ledarskribenter i Göteborgsposten och Svenska Dagbladet. Hon menar att det finns likheter mellan dessa skribenter och högerextrema antigenusrörelser i övriga Europa, USA, Brasilien och Argentina.

– Att genom internationella konspirationsteorier politiskt attackera ett ämne som forskar om diskriminering och för en mer utvecklad demokrati är naturligtvis djupt problematiskt. Här är det viktigt att rektorerna står upp för universitetens autonomi och vetenskaplighet, säger Lena Martinsson.

Text: Inna Sevelius
Foto: REUTERS / Bernadett Szabo

4 kommentarer

Tack för din kommentar. Den kan komma att modereras innan den publiceras.

  • Agne Sandberg

    Mycket bra att dessa förfärande tendenser uppmärksammas. Men en stor utmaning för den upplysta elit som följer detta i Curie och på andra sätt, är att medvetandegöra folk i största allmänhet och nyckelgrupper som står dem nära. Till de senare räknar jag exempelvis nuvarande och blivande förskolelärare och lärare i ungdomsskolan. Till de förstnämnda är naturligtvis föräldragrupper av olika slag viktiga. /Agne Sandberg, Karlstad/

    2019.01.17

  • annika olsson

    Viktig artikel!

    2019.01.17

  • Per Larsson

    Bra artikel som belyser ett växande hot mot den akademiska friheten och det liberala demokratiska samhället!

    2019.01.18

  • Germund Hesslow

    Det här är viktiga saker men är det verkligen sant att Ungern har infört ett "förbud mot att undervisa i genusvetenskap". Man har dragit in anslagen men det är inte detsamma som förbud. Man måste också hålla isär vetenskaplig forskning och politisk aktivism som på vissa håll kallas vetenskap. I Lund organiserade genusvetenskapliga institutionen nyligen en konferens om Marxistisk feminism till vilken "aktivister" välkomnades. Man skall ha högt i tak vid ett universitet och det skall medges att gränsdragningarna är svåra, men det är inte självklart att det ingår i den akademiska friheten att dryfta strategier för den politiska kampen.

    2019.01.28

Ta del av information om behandlingen av dina personuppgifter