Populärkultur är ofta en bra utgångspunkt för att prata om vetenskap och forskning, menar forskaren Raychelle Burks.

Superhjältar hjälper forskningskommunikatörer

2018-12-11

Som nörd vill man ta reda på allt inom sitt område, till exempel vetenskapen bakom zombier, utomjordingar och superhjältar. Det är någonting som lärare och forskningskommunikatörer borde utnyttja mera, menar Raychelle Burks, forskare i kemi vid St. Edwards University i Austin, Texas.

Raychelle Burks är kemist och till vardags utvecklar hon tester för att upptäcka kemikalier som kan användas inom kriminaltekniken. Men hon har också ett stort engagemang för forskningskommunikation, bland annat gör hon korta youtube-klipp för American Chemical Society.

I ett sådant klipp förklarar hon hur man kan skydda sig från ett zombieangrepp genom att tillverka parfymen Eau de death som innehåller samma molekyler som doften från döda kroppar. Populärkulturen, i det här fallet serien The walking dead, är ofta en bra utgångspunkt för att prata om vetenskap och forskning, menar hon.

– Om man utgår från det som någon verkligen gillar blir det enkelt. Det är ett sätt att nå fram och något som lärare och forskningskommunikatörer borde utnyttja mera.

Enligt Raychelle Burks är det viktigaste inte att någon är smart eller har vissa ämneskunskaper, utan att det finns ett intresse, en passion.

Dubbla roller som forskare och fan

Hon beskriver sig själv som en nörd som gillar filmer och serier. Zombies och utomjordingar är ett intresse, serier som Starwars och Startrek ett annat. Som forskare upptäckte hon att det finns mycket vetenskap inom populärkulturen och började resonera kring det hon såg på bioduken på ett annat sätt.

– Då får jag dubbla roller – som forskare ser jag det orimliga men som fan är jag fascinerad av den fiktiva världen. Därför blir det roligt att klura på hur man skulle kunna förklara vissa fenomen på ett vetenskapligt sätt.

Ett exempel är Ironmans dräkt – vilket material skulle samtidigt kunna skydda mot angrepp av olika slag, tåla extrem värme men ändå vara tillräckligt lätt för längre flygturer?

– Till en början skrattar många åt resonemangen men de lyssnar. Dessutom märker de inte att man pratar om ganska komplicerade saker som till exempel termodynamik, partikelfysik och kemi.

Tuffa frågor från fansen

Men det handlar om mycket mer än en populärvetenskaplig föreläsning. Raychelle Burks medverkar ofta i paneler på ComicCons, mässor om serier, och får då många utmanande frågor från fansen.

– De är många gånger tuffare än de frågor som jag får från mina kolleger på vetenskapliga konferenser. Fansen är experter, om man pratar inför 400 personer om kemin i Harry Potter kan man vara säker på att alla har läst böckerna minst en gång, sett filmerna och kanske skrivit någon fanfiction. Om man säger något som är fel lär man märka det.

Det kan bli väldigt svettigt, erkänner hon.

– Man måste kunna jobba med hypoteser, försöka förklara det till synes omöjliga, det blir som att utforska något nytt.

Mässorna är också tvärvetenskapliga på riktigt, menar hon. För att klura ut hur en utomjordisk insekt fungerar behövs bland annat en biolog, en entomolog, en fysiker och en kemist.

– Det är väldigt roligt att sitta i en panel med alla dessa kreativa smarta människor och diskutera över ämnesgränserna.

Från skoj till allvar

Att prata om vetenskapen bakom serier som Games of Thrones är nördigt och kul, men diskussionerna kan också leda till samtal om mer allvarliga samhällsproblem som rasism eller klimatförändringar. Enligt Raychelle Burks finns många paralleller med verkligheten, även om det är påhittade karaktärer och historier.

– Jag har till exempel suttit med i en panel om superhjälten Luke Cage och det var svårt att prata om honom utan att prata om den sociala dynamiken i New York och USA.

Att skapa ett sammanhang för den forskning eller vetenskap man pratar om är enligt Raychelle Burks en av nycklarna till lyckad forskningskommunikation.

– De flesta har redan mycket kunskap om andra saker, de har intressen, tankar och funderingar. Då gäller det att hitta ett sammanhang som gör det man berättar intressant och relevant.

Exempel från verkligheten

Ett exempel från verkligheten är föroreningen av dricksvattnet i Michigan Flint som särskilt drabbade den fattigare delen av staden. Efter avslöjandet att vattnet varit förorenat med bly under en längre period fanns det en hel del fakta och vetenskap att kommunicera. Vad är bly, varför är det farligt, var kommer det ifrån och hur testar man vattenkvalitet? Det blev också viktigt att diskutera den större bilden.

– Vad händer i samhället, hur kunde det bli så här och hur kunde det pågå så länge? Det är svåra ämnen att diskutera, men det går eftersom det finns en koppling till människors liv, det berör dem i deras vardag.

På samma sätt borde diskussionen om klimatförändringar handla om hur de påverkar andra faktorer som exempelvis ekonomin och hälsan, menar Raychelle Burks.

– Där har du din scen där du kan sätta upp din berättelse med hjälp av saker som människor kan relatera till. I slutändan handlar det om att skapa förutsättningen för att fatta ett beslut.

En legobit åt gången

Många forskare får panik när de ska presentera sin forskning på några minuter på ett populärvetenskapligt sätt. Raychelle Burks råd är att inte försöka förklara allt på en gång, utan istället ta upp en sak åt gången. Det kan vara något så litet som ett ord eller ett begrepp.

– Tänk på det som en legobit som man sedan kan bygga vidare på. Till slut kan din publik konstruera en dödsstjärna om det är det de vill göra. Men börja med det som du känner dig hemma på och har kompetens om.

Text: Natalie von der Lehr

Ta del av information om behandlingen av dina personuppgifter