För Marie Dacke spelar forskningskommunikation en viktig roll. Hon har vunnit flera Science Slam, tagit hem segern i Forskar Grand Prix och medverkat i SVT:s program Studio Natur under många år.

Så blir forskningen fängslande

2018-11-19

Få publiken att känna igen sig och glöm inte ögonkontakten. Det är några råd från sinnesbiologen Marie Dacke och retorikern Anders Sigrell till den som ska presentera sin forskning.

Forskaren Marie Dacke har vunnit flera Science Slam och har tagit hem segern i Forskar Grand Prix med sina underhållande föredrag om insekter. År 2013 tilldelades hon även Ig Nobelpriset.

Varför tar hon universitetens tredje uppgift att berätta om sin forskning på så stort allvar?

– Eftersom vi är skattefinansierade är det en del av mitt uppdrag att ge kunskap tillbaka till allmänheten. Den stora konsten ligger i att förklara koncepten på ett lättbegripligt sätt, utan att för den skull förminska det komplexa med forskningen. Att popularisera sin forskning ger också mycket tillbaka, säger Marie Dacke som är professor i funktionell zoologi vid Lunds universitet.

Fördelar för van presentatör

Det är till exempel en fördel att vara van vid att presentera sin forskning när man söker forskningsbidrag. Ofta sker den första gallringen efter att forskarna svarat på frågor från personer som inte är experter på de sökandes egna områden. Och när arrangörer av olika forskningsevent söker föredragshållare väljer de ofta någon som är duktig på att presentera sitt ämne.

– Jag har verkligen utökat mina kontaktytor genom att vara mycket ute och prata om min forskning. Det har bidragit både till forskningsmedel och många kontakter. Ledningen för Lunds universitet har gett mig full uppskattning för detta.

Oavsett vem presentationen vänder sig till har hon alltid med sig några grundläggande frågor. Varför är forskningen viktig och hur kan den göras relevant för mottagarna? Hon försöker också alltid belysa olika aspekter av forskningen.

– Igenkänning är jätteviktigt om publiken inte är så bekant med ämnet. Då har man ett ankare till det man pratar om. Liknelser är alltid bra. Jag tänker på att fotografera och samla på mig bilder, det blir så mycket roligare då. Humor kan vara ett bra verktyg, men det gäller att ha tajming – och att man själv tycker det är roligt!

Bra att ta ut svängarna

Hon tillägger att det i populärvetenskapliga presentationer är bra att ta ut svängarna ordentligt. Och när det handlar om en muntlig presentation gäller det att ta kontroll över scenen.

– Ögonkontakt är viktigt. Jag delar upp publiken i fyra delar, så att ingen blir bortglömd. Sedan är det väldigt, väldigt viktigt var du står på scenen. Fundera över din presentationsyta och hur du vill ha det. Om något har ställt datorn på fel ställe, flytta på den. Ställ krav på din scen!

På frågan om det finns någon fara i att popularisera forskningen blir Marie Dacke tyst en stund.

– Om man tillåter sig att presentera något som är felaktigt har man gått för långt. Du kan popularisera nästan hur långt som helst, men inte så långt att du trillar över kanten!

Fortsätter lyssna

På Lunds universitet finns också Anders Sigrell, professor i retorik. Han disputerade med avhandlingen Att övertyga mellan raderna. När jag nämner hans universitetskollega berättar Anders Sigrell att han har tävlat mot Marie Dacke i en science slam-tävling.

Anders Sigrell

– Jag förklarade skillnaden mellan metafor och metonymi. Det var inte lika fängslande som Maries insekter.

För att fånga en publik är ”wow-faktorn” viktig, betonar Anders Sigrell.

– Det är den som gör att man fortsätter att lyssna. Det kan vara allt från det konkreta resultatet till själva forskningsresan.

Vanliga misstag hos den som presenterar är att inte lyfta blicken mot åskådarna och att ta för givet att det man har att säga är viktigt även för publiken.

– Om man tar någon som Johan Rockström är han närmast en rockstjärna och väldigt skicklig på att anpassa sig efter mottagarna. Han gör dem delaktiga på ett sätt som gör att de känner att de kan vara med och rädda världen.

Välja sitt språk

En grund för retoriken är antagandet att vi hela tiden väljer vårt språk, och en skicklig retoriker gör det på ett så skickligt sätt att vi inte ens märker att det är en teknik.

– Det gäller att hela tiden anpassa och välja sitt språk på ett så konstruktivt sätt som möjligt, till exempel när man söker forskningsmedel. Det går trender inom forskning som inom allting annat, då är det bra att använda ”buzz words” som är inne för tillfället. Och det gäller att visa med kroppsspråket att man tror på det man säger. Man skakar aldrig på huvudet och tittar ner i sina papper.

Och om han skulle ge ett enda råd till en forskare är det att inte glömma motargumenten.

–Tänk på vilka motargument som kan riktas mot den egna forskningen. Om man har missat motargumenten har man antingen inte tänkt på det eller också försöker man dölja något – det är lika illa båda två!

Text: Carina Järvenhag
Foto: Bent Christensson

Ta del av information om behandlingen av dina personuppgifter